Feel in the Blogg

  Bland alla våra I-landsproblem såsom att köpa så många, nya grejer som möjligt och stoppa i sig mesta möjliga skräpmat på minsta möjliga tid finns det också annat.

DN Söndag hade igår den här förstasidan: ”Svenska synden är vår nya hobby”, skriver DN. Och just när vi hade rapat efter sista krogrundan och känt tristessen lägra sig när senaste prylen inte ger samma kick som nyss – kan du hitta ny stimulans via kurser i att knulla dig i ordning! Ja, in i sängkammaren bara och sätt fart! Eller varför bara där – så töntigt! Gör det på köksgolvet eller ännu hellre ute på trädgårdsbordet! ”Diska kan man göra sedan”, säger paret i artikeln.

Jag kommer att tänka på en låt med Siw Malmkvist som var populär på slutet av 60-talet, minst lika aktuell idag. Så här går delar av texten:

Mamma är lik sin mamma
Vi städar och vi skurar och vi fejar
Dammar av och sköter karl’n.
Hänger tvätt och snyter barn
och, skurar, dammar, städar, diskar, fejar.

[Å så] skall man då va’ älskarinna?
Ha krafter kvar när ens karl läst ”Jag, en kvinna”
Som en dröm, ljuv och öm – fastän sliten
Det skall man va’
Det skall man ha mitt upp i skiten

– Oj, vilken skittråkig tjej den där bloggaren verkar vara, tänker någon (antagligen en man) – men jag är nog som folk är mest. Gillar sex när jag har ork och möjlighet, som de flesta andra kvinnor.

För så här ska vi ju vara – vi moderna mammor. Hur många orkar det?  Och varför ska vi behöva?

DN kallar sin artikel ”Lust och längtan – vår nya folkrörelse”! En folkrörelse för vem? Läs mer HÄR!

”Marslows behovstrappa” ser ut så här: Abraham Maslow var en amerikansk psykolog. Behoven ska fyllas nerifrån och upp enligt hans behovshierarki. Men då ska man ha i åtanke att de grundläggande ”fysiska behoven” är mat, dryck och sömn till exempel.

Vad gäller sex och vårt utlevande av det – vill jag vända trappan!
1 – Självförverkligande!
2 – Uppskattning!
3 – Gemenskap!
4 – Trygghet!
och på 5:e plats – det fysiska behovet av sex.

Med gott självförtroende, en uppskattande omgivning, känsla av gemenskap och trygghet – finns lust och glädje för sex.

Det handlar förstås om jämställdhet! Att män och kvinnor, människor, ska dela lika – på allt från hushållsarbete, lön för utfört arbete, barnomsorg och sexuell lust. När vi blivit ställda jämnt har människor samma möjlighet, ork och lust att njuta av livets alla delar.

DN visar också på fler I-landsproblem. ”Bokerotik till Sverige”. Notisen säger att det tog tre år för Stieg Larssons böcker att sälja 20 miljoner exemplar i USA. För boken ”50 shades” tog det bara tre månader att nå samma upplagesiffror.
Boken handlar om den unga litteraturstudenten Anastasia som inleder ett passionerat och sadomasochistiskt förhållande med framgångsrik företagsledare. Vanlig gubbsjukeläsning alltså men nu också spetsad med sadism. (Bilden är från en film vid namn ”Silent scream”.)

Att vi bara orkar!!

Mer förvirrande bilder. Den här:
och den här: En orakad armhåla och en rakad. Vilka döljer sig på bilderna? Jo, de här: Orakad kvinna! Och rakad man/transa: Något mannen har missat är att om du ska vara riktigt jämställd och feministisk så ska du aldrig, aldrig någonsin raka dig under armarna!

Jag anser mig vara feminist men vägrar låta bli! Anklaga mig gärna för att ha gått på någon sorts myt men jag tycker det är äckligt när svetten droppar ur håret under armarna sommartid. Gäller även karlar!

  Oj, lång blogg idag och Alfons liksom Inez har namnsdag!   En Alfons känner jag och han gratuleras med alla övriga namnsdagsbarn idag!   GRATTIS!

Avslutar bloggen med en katt vars behov inte går att ignorera. När han hoppat upp på diskbänken, sprungit över spisen, lagt sig på tidningen jag läste – gav jag efter. Felix hade ett behov av värme och kärlek! Är vi fler?

Vad är detta? Jo, en katt som gillar räkor. Om katter och annat viktigt handlar söndagens predikan om.

Via Facebook får man sig tillsänt all möjlig (och omöjlig) information, nyheter och citat. Här är ett som jag fått via Melissa i Colorado, USA: ”This person believes…all pets go to heaven” dvs ”Den här personen tror…alla husdjur kommer till himlen”.

De visa orden gav jag genast ett ”Gilla”! Men himlen tar naturligtvis inte bara emot husdjur utan alla djur och varelser, till och med människor om de varit snälla…
Djur är nämligen alltid snälla och goda. Det är dumma människor som får dom att anses onda! Gör hundar aggressiva och får vilda djur att anfalla.

Jag har lyckan att godkännas som ägare av tre underbara katter. Här är fina Curry som alltid vill kela.  Han är ett matvrak men får han välja mellan mat och kärlek väljer han alltid kärlek.

Igår var det ett fantastiskt väder och att husbondfolket är ute är det bästa katterna vet!
Här har Curry fått syn på bästisen Wilma.

Då blir det lek och bus av! 
Allt medan Felix, ensamvargen, ligger en bit ifrån. Felix gillar hellre att gosa med fötter! Här får bloggarens fot ett uttag! 🙂
Sen sätter han sig i skuggan igen. Katter är kloka och förstår att man inte placerar sig mitt i solgasset en het dag…

På kvällen åt vi pizza ute i syrenbersån. Då kom det där matsuget över Curry igen! När det sen var räkor på en av pizzorna då blev lockelsen nästan lite för svår. Jo då, han fick allt en och annan räka… Se så nöjd han blev sen!

Ja, visst kommer mina katter till himlen en gång – men förhoppningsvis dröjer det länge till dess.
Där finns redan min barndoms hundar där den strävhåriga foxterriern Raja var den första, liksom våra älskade katter Sippan och Hasse. Nu betar också ett litet föl där – lille Prins Folke av Norrbotten som bara fick 16 dagar i detta jordeliv. Och visst finns det plats för en liten trött skata när den dagen kommer. Här i tidigt morgonljus på mitt staket.

Regnbågslandet har någon kommit att kalla djurens del av himlen. Regnbågens färger sätts ju numera samman med Pride som avslutades i Stockholm igår. Men HBTQ-personer har ju inte ensamrätt på vare sig färgerna eller regnbågen.

Andra visa ord hittade jag i lokalbladets artikel om artisten Sofia Källgren. Hon berättar om sin längtan efter barn och reagerar på att kvinnor tar lite för lätt på när och om de kan välja att bli gravida. För Sofia var det en lång och smärtsam kamp, både fysiskt och psykiskt, men ett självklarhet att välja barn före karriär. Så här säger hon, citat:

”- Jag frågade mig vem som skulle bjuda mig på hallon på ålderdomshemmet. Definitivt inte skivbolagsdirektörerna. Men förhoppningsvis mina barn och barnbarn. Det var ett enkelt val.”

Ett kinesiskt ordspråk lyder så här:”Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår”. Sofia utvecklar ordspråket på ett fint sätt, tycker jag: 

”Utveckla mig och flyg sedan iväg, säger jag till mina sorgens fåglar”.

Mycket klokt sagt.

Ett annat klokt citat kommer även det från Melissa i USA: ”Love your parents and treat them with loving care…for you will only know their value when you see their empty chair…”

Ungefärlig översättning: ”Älska dina föräldrar och behandla dem med kärleksfull omsorg…för du förstår deras betydelse först när du ser en tom stol…”.

Det tänker jag alldeles särskilt på idag när jag och delar av familjen är bjudna hem till kära mor och kära far, 87 respektive 85 år, på söndagsmiddag.

 5 augusti idag och dagens namnsdagsbarn är Ulrik och Alrik. Jag känner ingen personligen med dessa namn men kom att tänka på uttrycket att ”ropa på Ulrik”… Vad det betyder förstår kanske den som berusade sig för mycket igår kväll…

Annars minns jag med glädje Swedanes och Ulrik Neumann – även om de var mer mina föräldrars favoriter. Swedanes bestod förutom Ulrik Neumann också av Svend Asmussen och Alice Babs.

Ha en fin söndag.
Jag avslutar bloggen med en skål till livet!
Var varsam med det.

Här om bloggen förundrades jag över en del nya yrken – applikationsutvecklare till exempel. Applikationer – appar på en Iphone kan vara allt från förnöjelse till nyheter och – livsviktiga saker!

Ibland ser jag ”Överleva” – ”I survived” – ett amerikanskt TV-program i TV4Fakta. Det handlar om hur människor överlevt livsfarliga situationer. De berättar om händelserna och förklarar också varför de tror att just de klarade livhanken. Det kan vara allt från överfall till trafikolyckor och naturkatastrofer.

I ett program berättade en man hur han överlevt en jordbävning. Han hade tur och dödades inte men fick svåra skador och kom i chock. En av anledningarna till att han klarade sig var en app!
I sin mobiltelefon hade mannen en applikation för ”Första hjälpen”.
Han hade sinnesnärvaro att leta upp appen och läste sig till hur han skulle förbinda en stor sårskada och vad han skulle tänka på vid chocktillstånd.

Jag letade genast i min egen Iphone efter lämpliga appar och hittade ett par: Välj det du behöver och dessutom sökning till närmaste vårdinriktning beroende på var du befinner dig.

Detta var Trygg-Hansas app och den fann jag bäst. Varför kan inte landstingen gå ut med egna appar?

Den här appen laddade jag hem också: Under till exempel ”KATT” finns detta:

Bra tips för nytta och inte bara nöje med din Iphone och alla appar som finns att ladda hem! De jag nämnt ovan är förstås gratis.

  Namnsdagsbarnen heter Arne och Arnold.
En Arnold jag minns var högt uppsatt chef på mitt jobb för länge sedan. På den tiden var ”reglerna” lite annorlunda för hur en chef skulle vara och denne Arnold hängde inte på dessa. Han var en vanlig man och skojade och pratade med alla ”undersåtar”. En del tittade snett på honom för det, särskilt kollegorna men också ”arbetarna” – de som fortfarande hade den gammaldags synen att man skulle buga och bocka för ”överheten”.
Heder åt denne Arnold! Grattis på din dag!

Avslutar med en bild på grannhunden Birk som njuter i solskenet medan husse pumpar cykeln. Birk har hittat något som doftar gott att rulla sig i…

I morse kändes nästan lite försmak av hösten. Regn mot rutan och lite mörkt när jag kom upp.
Det kändes mysigt att tända ljus till frukostkaffet.

Övriga familjen sover än och då får man morgontidningen för sig själv. 🙂 Så här ser framsidan ut idag: Skyfall som stänger ungdomslokalen Brandsta och Rune Lindströms skådespel”Giv oss fred” firar 50 år och glada över det tycks två av årets skådespelare vara – Per Pettersson och Christian Söderberg.

Ett klipp från gårdagen måste jag ta med också: Tage Nilsson var en välkänd konstnär i Arboga för många år sedan. Han och hans fru Maud Ekstrand Nilsson bodde i Torpstång utanför Arboga. Tre av de sex barnen verkar nu i Arboga under en tid. I tidningen berättas om utställningar med Pablo och Katarina men sonen Lasse finns också i stan för att delta i skulpturfestivalen ”Peace monuments of war material”. Läs mer på Arboga kommuns hemsida HÄR!

Läs mer i Arboga Tidning på nätet genom att klicka HÄR!

Varje dag vänder jag blad i min almanacka. Idag har Tage namnsdag.

Jag kom att tänka alla de människor jag associerar till för varje namn i veckan. Med början nu ska jag skriva några rader om några dessa – dag för dag under ett år.

Men jag måste nämna de två första namnsdagsbarnen i augusti också! Per och Karin!
För mig hänger Per och Karin liksom lite ihop. Karin Stén som sedermera blev Karin Silvervret är en vän från skoltiden och hennes son heter Per. 🙂
Men sen minns jag också min skolkamrat Per Holmqvist och läraren i fysik Per Garpered – båda från grundskoletiden på Gäddgårdsskolan.
Karin finns flera av också – min arbetskamrat från SAAB Aerotech Karin Bergqvist och vännen Karin Sjödahl-Östlund som kallas Kajsa.

Tage då – jo, jag hade en farbror som hette Tage. Farbror Tage var lång och smal, lite rödlätt och vi var mycket stolta över honom, min bror och jag, för farbror Tage var polis!
Sen minns jag Tage Öhberg, som var avlöningschef på SAAB Aerotech en gång. En mycket sympatisk man som förutom att vara en hävert på siffror också hade en underfundig humor och ett varm och glatt sinne. Dessutom kunde ha tala pitemål!
Båda dessa ”Tagar” har gått ur tiden – frid över deras minne.

Grattis alla namnsdagsbarn!

Min vän Olavi och jag gillar hösten – så den är välkommen – om än den kan vänta någon månad till med att bli lite mer definitiv… Idag är det lite av höstväder och det märks på katterna. Det är SÅ skönt att sova och gärna högt upp så man får vara ifred! 🙂

Arboga! Det är lycka att bo i en småstad även om belackarna klagar på dåligt utbud av varor och tjänster liksom att ”- Här händer ingenting”.

Att bo i en småstad är att ”alla känner alla” – på gott och ont kanske – men hanterar man den kunskapen på rätt sätt blir det en tillgång. Man känner ansvar för varandra och ställer upp när det kniper. Här kommer ett exempel:

I måndags hade jag en bokad tid i grannkommunen Köping men när jag skulle ta ut bilen var den näst intill omöjlig att rubba. Vänster bakhjul var helt låst. Jag har varit med om detta förr när jag tvättat bilen och försökte nu gunga ut bilen för att få däcket att släppa. Det lyckades inte.
Vad gör man då? Jo, man ringer Sveriges bästa bilverkstad – Meca i Arboga – verkstaden som tidigare hette Krisats! Efter 5-6 minuter hade Magnus på Meca fått situationen klar för sig och sänt två killar för att hjälpa mig. Däcket satt stenhårt men de lyckades få loss det! Och jag hann i tid till frissan! 🙂

Det kallar jag service! Och inget betalt skulle de ha! Självklart körde jag sen dit med en tårta till personalen.
Skulle detta kunna ha hänt i storstan? Ja kanske, men fan trot!

I småstan är det nära till allt – se bara själva! 😀 Tågen svischar förbi alldeles intill tomtgränsen. Det är nästan så man tänker att snart har man en passagerare eller kanske självaste lokföraren neddimpande som sällskap på bänken!

Men bänken ägnade vi oss inte åt igår. Nu var det träd som gällde! Körsbärsträdet hade en massa torra grenar och som tur var hade jag en hjälpreda!

Trädet blev tillsnyggat och vi fick också lära oss en del om häggspinnmalen och dess kärleksliv!
En insekt med två huvuden? Nej, ett häggspinnmalspar som parar sig.
Visst ser det väl lite romantiskt och gulligt ut – ända mot ända med vingarna mjukt lindade om varandra.

Häggspinnmalen är inte rolig för häggträd men lyckligtvis har vi inga sådana på vår gård. Läs mer om häggspinnmalen på Wikipedia genom att klicka HÄR!

Annat in natura! För några år sedan fick jag den här krukan med sin växt i present av en god vän. Sen dess har växten – en slideranka (Muehlenbeckia complexa) fört en tynande tillvaro hemma hos mig. Men nu skulle det bli andra bullar av!

Sliderankan – eller ”plättar på tråd”, ett av flera namn i folkmun, hade små, små lite oansenliga blommor – och till och med frukter:  Vackert eller hur!

Nu fick min slideranka ny jord, ny kruka och blev upphissad högt i luften. Jag tror den kommer att trivas mycket bättre nu.

Lite tokerier! Den här trucken såg jag när jag besökte Byggtjänst här i Arboga:
Den passar väl mig!? 😀

Varje dag klickar jag på en sida på Internet. Varje klick genererar mat till djur på härbärgen. Se vidare  HÄR på The Animal Rescue Site. Idag fanns den här bilden på sidan:

Den gjorde mig alldeles varm i hjärtat! Bilden påminner om två katter som vi hade en gång. Sippan till vänster, som blev 18 år, och Hasse till höger – han blev 12. De har förstås aldrig träffat varandra eftersom Hasse tog över efter Sippan så att säga. Men i en katthimmel någonstans kanske de ligger så här tillsammans…

Ha en fin torsdag! Njut småstaden!