Drug preguntas

Vad drömmer du om? Och – ”udda människor” liksom ”the blue one” på Kungsholmen och i Chinatown?

ARBOGA, Glasblåsargården i Arboga, Hus och fastigheter, Känslor, Kultur, Livet, Lokalt, Mobbing, Nyheter, Personligt!, Socialt, Sverige & Världen, Västra Mälardalen Inga Kommentarer »

Vi börjar med ”udda människor”.
Vadå UDDA??
De här orden får man upp om man söker UDDA på synonymer.se:
omaka, enstaka, avvikande, underlig, särpräglad, originell, egen, ovanlig och annorlunda.

 Vissa av synonymerna känns inte kul: omaka, avvikande, underlig och egen... Medan att vara särpräglad, originell, ovanlig och annorlunda kan uppfattas som intressant och lockande.

Så vem bestämmer? Vem bestämmer vilken kvinna som är avvikande och vem som är originell?

Detsamma gäller män! Vem bestämmer att den här killen är underlig? Och vem låter honom bara vara ovanlig? Ovanligt intressant, kanske till och med!

Självklart ligger det i betraktarens ögon! Vad vi som grupp eller som enskilda personer tänker och tycker. Vårt tyckande baserar sig på erfarenheter men också på uppfostran. På vilket sätt vi väljer att se världen. Känns det nya och kanske ovanliga hotfullt eller bara spännande?

Det finns SÅ många kvinnor som utesluts ur gemenskapen därför att de ”inte passar in i mönstret”. Vilket mönster? Vem bestämmer det? Är inte nya förebilder, nya former på mönstret betydligt mer utvecklande och nyskapande!?

Det finns också SÅ många män som klassas som ”avvikande” och därför mobbas. När deras annorlunda sätt borde vara en enorm källa till lärdom och utveckling.

Vi är alla människor! Så innan du dömer ut någon – tänk ett par varv till!

Är det inte så att ovanliga och lite egensinniga personer är betydligt mer spännande? Att de dessutom kan ge mer av nytänkande och andra erfarenheter.
Att vi alla måste vara stöpta enligt en och samma mall är bara fruktansvärt tråkigt och enahanda, i bloggarens ögon!

Så innan du låter den där ovanliga killen vandra iväg ensam och ifrån dig – öppna ditt sinne!

Innan du låter den lite annorlunda flickan gå sin väg – tänk till och tänk om!  Tänk om detta är din möjlighet att vidga ditt sinne och berika dina inre vyer!

Bloggaren gillar ”udda människor”. Dom där som inte är lika alla andra! Människorna som gör oväntade saker, som överraskar och som gör det på sitt eget sätt – går sin egen väg.

De som inte förstår dessa unika människor – fördömer dem och ser ner på dem. Samtidigt som de därmed också fördömer och ser ner på sin egen oförmåga att fatta det nya, det unika. Att kunna tänka – utanför boxen.

I förra Let’s Dance berättade Viktor Frisk om sin diagnos ADHD. Bloggaren berördes djupt av sorgen i hans ögon när han berättade men kände också glädje över att Viktor idag förstår och använder sin ADHD som en SUPERKRAFT! En ovanlig människa med en superkraft! Fantastiskt!

Eftersom bloggaren vet vad mobbing kan göra med människor vill hon gärna stödja Bloggaren har en idé om att själv jobba ideellt på skolor för att SE de där ”udda människorna” när de är små och samtidigt bli en länk till förståelse mellan dem och de som inte förstår.

Lär dig att udda är originellt OCH BRA!

Friends – hittar du HÄR!

Drömmar sen!

Drömmar om framtiden och vad den ska innebära! Alla har vi drömmar om hur vi vill att livet ska vara. När man är ung drömmer man kanske mer och bredare, man är mer öppen för olika förslag. Man kan ha storslagna drömmar om jobb, bostäder och den partner man hoppas på. 

Sen kan ju drömmarna se lite olika ut beroende på vem det är som drömmer…

Men dessa drömmar kan förändras med tiden. Som ung prövar man lyckan och drömmen blir kanske inte som man i förstone tänkt sig men ändå väldigt bra och helt OK.

Men all lycka varar inte beständigt – och drömmar kan gå upp i rök…

Du känner dig lurad och lost. Kanske deppar du ihop och tänker att drömmar är för andra, inte för dig – och inte nu längre.

Kanske börjar du leta nytt! Försöker hitta ”den rätta” igen! Hon ska förstås vara mycket bättre än din förra! Och sexig, med formerna på rätta ställena!
Blond och med muskler! Gärna med ett fett bankkonto också…

Med åren blir du kanske kräsen. Går inte på vad som helst! Aktar dig! Har en lång, lång måstelista på hur HAN eller HON ska vara! Inrutat och tillkrånglat och – omöjligt…

Vill du börja drömma igen så gör det realistiskt – och OUT OF THE BOX!
Se möjligheter istället för svårigheter! Välj annorlunda istället för det gamla invanda! Våga! Prova!
Våga se åt andra håll! Välja andra vägar!
Se det du först inte ser!

Så kan trasiga hjärtan lagas –
och nya drömmar vävas.

Och vävda drömmar till lagade hjärtan behöver inte alls innebära en ny partner! Det kan vara en katt, ett nytt hem, en resa eller att helt enkelt hitta sig själv igen i lugn och harmoni.

 Huruvida konstnären Carolina Falkholt väver drömmar genom väggmålningar vet inte bloggaren. Det hon vet är att den här målningen nu pryder Kungsholmen i Stockholm: Bloggaren förstår inte alls en del ramaskrin som uppstått utan tycker målningen är trevlig!
Bloggaren gillar folk som sticker ut och uppseendeväckande händelser. Därför har bloggaren också kontaktat Carolina Falkholt och föreslagit att en liknande målning kommer upp på bloggarens egen fastighet!
Det vore väl något för lilla Arboga! Då skulle småstan verkligen hamna på kartan och konkurrera ut grannstan – Tårtgeneralens Köping!

Så här nånting!  Gärna i rosa istället för the blue one på Kungsholmen!
Så fort bloggaren får svar från Carolina Falkholt så ska ni få besked här på bloggen!

Så där ja, då var dagens blogg klar! Glöm inte att fortsätta att drömma – och utanför boxen!
Tänk på de här kloka orden! ”Most women want a man who has it all, but a real woman will help her man get it all”.

The Smackaroo crew kör igång igen med massor av pussar och kramar till er alla! Och precis som alla andra dagar och i alla andra bloggar så går den mumsigaste kyssen och den varmaste kramen till HONOM!  HAN som såg till att ett söndrigt hjärta blev lappat och lagat igen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det lilla blå tåget. Om våndor. Om civilkurage. Och om att ingen är så dålig som när han gifter sig eller så bra som när han dör… Dessutom – akta dig för säkerhetskistan vid begravningen!

Känslor, Livet, Lokalt, Personligt!, Relationer, Samhällsfrågor, Socialt, Sverige & Världen, Tankar och funderingar..., Visdomsord Inga Kommentarer »

När bloggaren var liten läste hennes mor den här boken för henne. Om det lilla blå tåget som var så litet men som ändå klarade av saker som ingen hade trott att det skulle klara.

Liten och oansenlig upptäcker den att det stora fina loket som ska dra alla julklappar till barnen har gått sönder.

Men det lilla blå tåget kan inte låta barnen bli ledsna utan tänker göra vad det kan!

”I think I can”!

”Jag tror att jag kan – jag tror att jag kan – jag tror att jag kan”! Och visst kunde det lilla blå tåget! Mot alla odds och mot alla som inte trodde på det – drog det lilla blå tåget alla vagnar med julklappar upp för berget och ner sen till barnen som väntade!

Bloggarens mamma läste den här boken många gånger och kom att kalla bloggaren för ”Det lilla blå tåget”. När allt kändes svårt och hopplöst för bloggaren  – påminde mamman henne: ”- Du är ju det lilla blå tåget. Du klarar det.”

Och så har det nog fortsatt. Bloggaren har gett sig in i situationer som verkat övermäktiga för ett litet blått tåg. Ibland har det gått bra, ibland inte – men det viktiga har varit att försöka.

– Vad handlar det här om?? – Hur kan någon bli ett blått tåg??  Så tänker ni som läser kanske?

 Jo, med tiden och med erfarenheter lär man sig. För bloggaren är det viktigt att alltid försöka. ”I am the girl who decided to go for it”
– och det gäller det mesta – alltid!

 Och vad är det då som måste göras??

Det vet man om man är ett litet blått lok… Man vet i sitt hjärta vad som är rätt och fel. Det gäller bara att göra det rätta. Och – det är inte alltid lätt…

Den där känslan. Känslan som blir starkare och starkare. Den kallas magkänsla.

”Lita alltid på magkänslan. Din hjärna kan luras och ditt hjärta är en idiot men magkänslan kan inte ljuga.”

 Magkänsla eller intuition är en instinkt som en del bortförklarar och struntar i. Bloggaren är säker på att denna instinkt är nedärvd i generna sen urminnes tider. Ett lite djuriskt beteende som inte enkelt kan förklaras men som kan rädda en ur svåra situationer men också få en att göra rätt val.

Kändisar litar på magkänslan! Oprah Winfrey:

Steve Jobs:

OK – om man nu lyssnar på sin magkänsla och bestämmer sig för att gå på den. Och det gäller något väldigt viktigt. Någon som kan påverka både en själv och andra. Hur lätt är det då att gå på magkänslan!?

Inte särskilt lätt, om du frågar bloggaren.  Man står där på klippan och tänker: ”- Vågar jag? Vågar jag ta steget? Hoppet rätt ut i det okända?”

Men är man som bloggaren så tar man språnget! Hoppar och faller! Och man vet inte hur man kommer att landa… Blir det mjukt och skönt – eller stenhårt, iskallt…

Men man hoppar ändå – bära eller brista – för man måste! För magkänslan säger en det.

När man är ett litet blått tåg och ser enorma svårframkomliga berg framför sig så ger man sig inte. ”Do what is right, not what is easy”. ´Man gör det som känns rätt även om det är svårt.

 Bloggaren har fått hånfulla kommentarer, blivit idiotförklarad och trakasserad för att hon ”vågar”.  Folk har snackat skit och några har vänt henne ryggen.

Men det finns folk som jublat också!  Som tackat. Som tyckt att bloggaren är modig som vågar. Att hon har civilkurage.
Bloggaren har allra mest uppskattat dom som stod där intill när hon skulle ta språnget och våga  – och DÅ trodde på henne. Att inte känna sig alldeles ensam innan steget ut i tomma intet.

Ibland känns det särskilt svårt – det där språnget, att våga. Det kan då handla om vänner, människor som står en väldigt nära.
Men då tänker bloggaren så här:
”Falska vänner säger bara det jag vill höra. Riktiga vänner är inte rädda för att berätta sådant som jag kanske inte vill höra.

Bloggaren vill vara en riktig vän.  För att hon bryr sig om vännen.   För att hon vågar bry sig om även när det känns tufft.
Att bry sig om – på riktigt och visa det.

Även om det blir svåra sanningar som måste levereras. Som gör ont. Som kan göra andra upprörda också.

Eftersom bloggaren är en sån här – – men också har ett stort och varmt hjärta så gör hon inget av ondska, hämnd eller girighet. Hon vill väl – alltid – även när det gäller ”fiender”.

Bloggaren tänker ibland på s k ”eftermälen”. På Wikipedia kan man läsa den här förklaringen på ordet eftermäle, citat:
”Vad som sägs (förmäles) om en person efter döden; summering av livet, sammanfattande omdöme, dödsruna, levnadsbeskrivning, biografi.”

”Ingen är så dålig som när han gifter sig eller så bra som när han dör” – är ett uttryck. Det uttrycket visar på alltför överdrivna ”sänkningar” liksom hyllningar. T ex när en god vän lämnar kompislivet för att stadga sig – ingen kompis är så dålig som då. Eller när man överdrivet hyllar en död med lovord om hur bra han har varit!
Det är så dags då…
Bloggaren tycker att det känns märkligt och skevt att stå vid en kista och tala om för en död person hur bra han var en gång. Om det dessutom kanske är första gången man berättar det för den döde…

Tycker du om någon – säg det idag!
”Kom inte till min begravning och visa hur mycket du brydde dig om mig – visa mig det idag – medan jag är i livet!”
Vem vet – den döde kanske kan protestera! Som på den här bilden som visar en ”säkerhetskista” från 1800-talet då man var rädd för att bli levande begravd. Den skendöde kunde sen ringa i klockan nere ifrån kistan för att påkalla uppmärksamhet. Så se upp! Säger du något överdrivet känslosamt vid graven till någon som du inte brydde sig särskilt mycket om medan han levde så kanske personen ringer i klockan…

Så VÄNTA INTE med att visa att du bryr dig!  Visa omtanke och värme IDAG – innan det är försent.
Och även om det innebär att du måste uppbåda allt mod och all kraft för att säga en svår sanning till en vän.

Välj rätt tid!
Och våga göra det DU anser vara rätt!

 

”Thoughts from a crowded brain”! En rejäl blogg idag igen från Susslightning!

Som fortsätter på sin upptrampade väg.
Den väg som startade med ett litet blått tåg en gång.
Fast någon medalj har det inte blivit. Det hon fått istället är ett rent samvete, en omsorg om andra och att aldrig någonsin ge upp! Även det kom hemifrån. Bloggarens mor sa alltid: ”Upphör aldrig att kämpa för det du anser vara rätt”. Och på den vägen är det!

Liiite liiite annat också! Unga i USA kräver stopp på våld och vapen.
Porrstjärnan Stormy Daniels börjar berätta!
Ska de unga och kvinnorna fälla pajaspresidenten – äntligen?!
Allt i DN om du klickar HÄR!

 Lite påsk också.
För påsken är ju snart här. Om bara några dagar är skärtorsdagen inne och sen rullar det på. Något som inte rullar på alls är våren… -3 och snöfall imorse hos bloggaren. Inte kul!

Bloggarens ena son är nu i Hongkong så han slipper ruskvädret. Den röda pilen på kartan från Flightradar24 visar planet på väg från Arlanda och den långa resan mot Asien.

Så där ja, nu knyter vi ihop säcken för denna gång. Ha det så bra nu allesammans! Påskpussar och kramar i mängd nu när påsken närmar sig!


OCH – som alltid – blötaste, mumsigaste påskpussen går till ”ni vet vem”!! 

Bloggaren fortsätter som hon gör. Det är därför hennes dörr ser ut så här: Texten som får igång henne om hon skulle tappa fart! 

Och den lilla lappen på dörren säger så här:

 



WATCH ME!!!

 

 

 

 

 

 

Krälar du i gyttjan eller tar du dig upp? Om livet som plockepinn! Lite fuldans på slutet också!

Känslor, Livet, Lokalt, Personliga foton, Personligt!, Socialt, Sorg, Svarta hålet, VIKTIGT! Inga Kommentarer »

Känns gyttjepölen igen? Den där sega leran som man trampar runt i.

Och rätt vad det är slirar man omkull i skiten!
Blir liggandes i eländet! 

Och hur lätt är det inte att fastna där sen! Liksom bara acceptera att man ligger där och kan inget annat – tror man.

Ja, en del ger nästan upp.

Men – det går att ta sig ur!  Kämpa på bara! Lite fotfäste och man är nära räddning!

Men vad menar den där bloggaren nu då??   Jo, bloggaren vill bara ha lite mer jävlar anamma!  Tycker ibland att det är mycket så här: Mycket snack – gnäll och klagan – och väldigt lite ”försöka-göra-något-åt-saken”.

Det går att ta sig ur skiten! Det går att kravla sig ur den där sega lerpölen om man verkligen vill och ger sig tusan på det!
Mer verkstad alltså! 
Mycket mer!

 En bra sak när livet känns komplicerat- vänd på problemen! När man inte hittar några lösningar – vänd på det hela!  Se på det hela från ett annat håll.  Som den här bilden:  Är det en hare?

Eller skulle det kunna vara en anka också?

När du ändrar ditt sätt att se på saker – så kommer sakerna du tittar på också att ändras! Titta åt sidorna ibland! Utanför det invanda! Vänd dig om och upptäck annat!

 Det är lite som att tänka utanför boxen! Frigöra sig från de låsta positionerna och tänka fritt.

Nästan lite plockepinn! När allt ligger fast och låst i boxen – dra upp allt och släpp! Börja om! Se nytt!

Bloggen började med gyttja och lera – och på tal om lera! Lera som du formar som du vill – precis som livet. Det kan bli så här…

Eller – – början till något helt annat…

”Mindstorming”! Tänk nytt och fritt!

Och plötsligt! Plötsligt så ser du livet på ett helt annat sätt. Det finns andra lösningar. Andra alternativ. Och andra möjligheter!

Bloggaren känner sig lyckosamt så här: Ja, hon känner sig faktiskt som en problemlösare. Uppstår ett problem, oavsett storlek, sätter hjärnan igång direkt att söka lösningar – och det lyckas, alltid! Det kan möjligen bero på det liv hon levt. Erfarenheter som gjort att hon tvingats söka alternativ och stöd där inget sådant tycktes finnas.
Bloggaren kan ännu höra mobbarnas röster… Hur de hånade henne. Härmade henne när hon blyg och rädd försökte försvara sig i småskolan:
”- Ssss, vad dum du är!” härmade mobbarna, upprepade om och och om igen hånflinande, medan bloggaren rodnande försökte gömma sig bland ytterkläderna i skolkorridoren – smälta in i väggen – försvinna.
Det kunde vara sättet hon pratade på – om hon någonsin vågade öppna munnen, kläderna hon bar, frisyren – allt. Det fanns inget som var rätt i mobbarnas ögon.

Dessa mobbare var starten! Problem, rädsla, ångest – och bloggaren fick mindstorma, hitta lösningar för att överleva. Och det gjorde hon.
Hon klarade sig – blev en problemlösare på köpet. Men om hon hör talas om någon som mobbas…eller om hon ser någon fara illa – då blir hon en TIGER!!


När livet vänder och blir svart – ta nya tag –
gå vidare.

Lätt att säga – svårare att göra kanske – särskilt om det känns som man sitter hårt fast där nere i lerpölen.

Men ta då och mindstorma lite! Vänd på problemen!  Släpp ut alla plockepinn igen och börja om.  Försök att tänka utanför din trånga låda, utanför den kletiga gyttjepölen.
Och även om du känner dig fastlåst och ensammast i världen med dina problem – se dig omkring!
Det finns stöd att få! Det finns alltid någon vid din sida som smörjer.

Se saker från andra synvinklar, kasta upp alla bollar i luften och märk – det finns en hjälpande hand! Vänner som hjälper dig att finna vägen ut – mot nya vägar, annat liv.

 Och när livet riktigt suger så finns det ändå alltid plats för lite fuldans som piggar upp!  Klicka HÄR och ge järnet med Rolandz!!

Var rädd om dig! Tänk utanför boxen! Våga se dig omkring och vända problemen. Och – våga ta emot hjälp. Gårdagens visdomsord kör vi idag – för de passar alla dagar året om! ”När det gör ont att se tillbaka och du är rädd att se framåt – så kan du titta bredvid dig och hitta din bästa vän.”

Sant!
Puss på er därute och en riktig blöt kyss till ni-vet-vem…

Imorgon handlar det om ADHD en egenskap som inte mången förstår sig på…

 

 

Vad män och kvinnor vill ha… Me too!!! Könsspelet…

ARBOGA, Glasblåsargården i Arboga, Jämställdhet!, Känslor, Lokalt, Personligt!, Samhällsfrågor, SEX, Socialt, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Jaha, me too… Och??

Vi är en del som inte riktigt orkar med allt detta metoo-ande. Bloggaren har en mängd olika synpunkter och några av dom kan man definiera så här: 1)”Könsspelet – vi är inte mer än djur” och 2)”Den utan skuld kastar första stenen”.

Bloggaren förstår att en hel del kvinnor utsatts för trakasserier och övergrepp. Likväl som trakasserier och övergrepp sker oavsett könstillhörighet.

Sen till bloggarens definitioner: 1)”Könsspelet – vi är inte mer än djur”. Nej, vi människor är faktiskt inte mer än djur! Syftet med män och kvinnor är fortplantning. Män uppvaktar kvinnor. Kvinnor agerar lockade för att attrahera män. Könsspelet! Precis så enkelt är det.
Skillnaden mellan människor och djur är att människor har en kvalificerad hjärna och den hjärnan borde användas MYCKET BÄTTRE i många fall.

Ja, visst – män ska förstå gränser MEN var går dessa gränser och vem bestämmer dom?? 2) Den utan skuld kastar första stenen”.

Metoo-are hojtar: ”Kvinnor har rätt att se ut hur de vill! Klä sig hur de vill!” ”-Och vickar en kvinna på rumpan när hon passerar en grupp män så beror det BARA PÅ att det är hennes sätt att gå och röra sig!!”

 ”- En kvinna har rätt att gå klädd hur som helst om nätterna! Det är jätteskönt med kort, tajt kjol och urringat!!”

 ”-Jaha, det är väl min rättighet att klä mig så här på jobbet!!
Jag trivs i den här bekväma klädseln!”

 ”-Jag har på mig precis vad jag vill och räknar med att det inte väcker någon speciell uppmärksamhet!!”

 

”-En man ska veta sin plats oavsett hur jag klär mig!!!”

”-Att jag skulle gå klädd så här på anställningsintervjun för att chefen är en man är bara rent förtal och skitsnack!!!”

Ja, visst är det jobbigt!! Att dessa vidriga män beter sig så djuriskt! Och kvinnor som BARA uppför sig, klär sig och agerar UTAN några som helst baktankar!
Män är bara SKIT – medan kvinnan är
– REN SOM NYFALLEN SNÖ!!

Ja, vad ska vi göra åt detta avskräde som kallas män???

Bloggaren vidhåller 1) och 2)!
1)”Könsspelet – vi är inte mer än djur”
2)”Den utan skuld kastar första stenen”

Vi är inte mer än djur – men har i bästa fall begåvats med en fungerande hjärna. ANVÄND DEN HJÄRNAN!! Oavsett könstillhörighet! Me too!!

Sen är ju det där könsspelet rätt märkligt. Under en systerkväll pratade vi om hur tokigt det kan bli. Kvinnor bantar och räknar kalorier för att bland annat behaga män – när män gärna ser lite mulligare former.

 Män vill gärna kunna visa upp ett sixpack – fast kvinnor inte bryr sig.  Istället kanske dom är som bloggaren som går igång på en lite mullig bondmage!

Nog med kön och spel för idag! Över till lite lokala nyheter – och VERKLIGT lokala nyheter – sådana som Magazin24 står för!
Det här är nyheter som gillas särskilt av en hel del Arbogabor – bloggaren inräknad! Roberth Persson räddar dom klassiska marknadsdagarna i Arboga! Underbart! Detta tramsande med alla möjliga mer eller mindre märkliga marknadsdagar som haglat över Arboga de senaste åren har bara gjort folk förvirrade med uteblivna knallar som följd. Men nu blir det vintermarknad precis som det ska vara – första lördagen i februari. Det var väl klart att det skulle till en karl från Valskogstrakten för att få lite ordning på torpet!!

HÄR kan ni läsa artikeln i Magazin24!

Slutligen lite bilder från Arboga idag! Så vackert med all rimfrost som spritsats ut som kristyr på träd och hus.

Glasblåsargården på förmiddagen:

Och igår kväll.

Sköt er nu allihop därute!! ANVÄND HJÄRNAN – gäller såväl girls som boys!! Ta hand om er och om varandra! Puss och kram och lite annat!!

 

 

 

Fyra begravningar – inget bröllop… OCH – Sanningens ögonblick närmar sig!

Allmänt, Döden, Känslor, Livet, Lokalt, mänskligt, Personligt!, Socialt, Sverige & Världen, Tankar och funderingar..., VIKTIGT! Inga Kommentarer »

Fyra begravningar –

inget bröllop…

Bloggaren talar om tillfällen då släkten möjligen ses. Och då menar bloggaren inte den närmaste familjen utan släkten! Ja, mer än så! Hela surven – fastrar, mostrar, kusiner och kusinbarn!

Begravningar, ja – för chansen att någon i familjen gifter sig numera är inte så stor. Det är sambos och särbos och byten hit och dit som gäller. Och om nu paret skulle sta och gifta sig så är sannolikheten inte särskilt stor att man blir bjuden. Och då menar bloggaren åter igen inte den närmaste familjen utan just de släktingar man har en bit bort, så att säga.

Så det är på begravningar man ses – kanske! För det är heller inte helt säkert att mer avlägsna släktingar än de närmast sörjande dyker upp.

Men ibland sker det. En älskad förälder dör och vid jordfästningen träffar man kusiner och kusinbarn, kanske fastrar och morbröder. Om man har tur – och de där äldre släktingarna fortfarande är i livet.
De där människorna som tillhör ens förflutna, ens barndom. Mostern som var tuff och glad och stod i kiosk. Farbror Tage, en lång och ståtlig polisman, som man såg upp till och som kunde berätta spännande historier.

Barndomsminnen men också länkar till en själv – släkten. Kopplingar till en själv, likheter både till utseende och till sätt. Arvsanlag, drag av varandra. Delar av ens personliga pussel.

 Och när man ses där på begravningen, kramas och tröstar, så händer det att man säger: ”- Tänk att vi bara ses på begravningar – det är för illa!” Och får kanske till svar: ”- Jaa, nu måste vi göra något åt detta! Nu måste vi ses!”

Och man menar det säkert  – då. Sen kommer så mycket annat emellan… Och ju mer tiden går, desto svårare blir det att ta den där kontakten igen.

Istället för att träffas så har vi ju nätet… Mobilen… Att prata i – att surfa med…

I alla lägen… Och när vi kommer hem så kopplar vi upp oss via datorn… Håller koll på varandra och ändå inte. Vi träffas sällan IRL!

 Istället för att vänta till död och begravning för att få träffa din närmaste släkt – gör något konkret och aktivt NU!

 Istället för chattande och surfande – ta personlig kontakt! Bestäm er för att träffas!

Kaffe för två!  Eller flera! Hela släkten!
Gör det väldigt enkelt! Ni ska ses för att ni vill prata, dela minnen, hitta likheter och olikheter, släktdrag!
Inte för att visa upp ett tjusigt hem eller bjuda på trerätters!

Det är populärt att släktforska idag. Leta i gamla kyrkböcker efter anförvanter långt bort i tiden.
Men varför inte börja med släktingarna du knappt känner men som fortfarande är i livet!

Bloggaren gjorde så! Hon har varit på begravningar och även hon har sagt: ”- Vi MÅSTE ses och inte bara vid begravningar!”

Nu var det dags! Bloggaren mötte sin kusin Anders här om veckan! Behöver jag säga att det var lyckat!? Kusinselfien talar väl sitt tydliga språk!
Vi hade så mycket att prata om och vi kom så bra överens. Tyckte lika om mycket och upptäckte egenheter som vi båda delade.

Kan det bero på att vi är släkt kanske…

Så gör som vi! Träffas inte bara när det är sorg och tårar på en kyrkogård!
Bjud in till fika!
Innan det är försent…

Tack Anders! Vi ses snart igen! Och vi kopplar på de övriga också snart
– eller hur!

Nu någonting helt annat!

När bloggaren sökte bilder på nätet dök detta upp: Ha ha ha!

Bloggaren kan ju säga att den man som ställde den frågan inte hade en chans hos henne – vare sig han ville eller inte! Bloggaren skulle nog ha gjort som Vilda Wilma när Felix försökte närma sig! Gett en rak höger! Ha ha ha!

Så där – ny blogg klar. Dags att göra något annat vettigt! Kanske som Tjuren Ferdinand – lukta på blommorna! ÄLSKAR hyacinter!!

Njae, stopp där! Inte riktigt klar än… För nu är det snart dags…Snart är klockan fem i tolv för detta år och 2017 ska summeras!
Vad var bra!? Och vad var fullkomligt öken!?

Det är dags för – YIPPIE!!!

So bevare!! Se upp alla ni där ute! Snart är timmen slagen! Bloggaren kommer att avslöja allt! Alla som gjort henne gott! Och alla som varit riktiga skithögar! Och varför bloggaren anser att dom varit det… Allt ska ut!

Oooh, dags att blir lite orolig då kanske!! Vad kommer den där galna bloggaren att skriva och vad kommer hon inte att skriva…

Ja, det kan ni ju fundera på.Ni har ju några dagar på er. 31 december är det dags:

Hiss! Eller diss!

Tills dess – försök att sköta er!! Puss godingar!

OBS! Ni som är oroliga eller vill gottgöra kan antingen skriva en kommentar – titta högst upp till höger!
ELLER skicka ett mail till bloggarens adjutant på följande adress: linde@telia.com så får vi se vad vi eventuellt kan göra åt saken.

 



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.