Feel in the Blogg

Ibland försöker man förstå sig på sådant man inte förstår sig på. Man undrar VARFÖR liksom?
Bloggaren tänker just nu på Mello…

Men är det något att förstå sig på där – egentligen?? Bloggaren anser att det hela är ett stort skämt! Christer Björkmans egen lilla godispåse!

Ett sätt att hålla vintertrötta svenskar lugna under några månader. Lite terapi när kylan, tristessen och flunsan kryper på en.
Ett program att reta sig på! Hylla (för de som nu är sådana…)! För att hålla utleda, trötta svenskar på gott humör – eller dåligt – få dom att reagera helt enkelt – där dom hänger framför TV-apparaterna i vinterkoma.
Men en sak är helt säker: DET HAR INGENTING MED MUSIK ATT GÖRA!!
Det är SÅ långt från tävling i musikalitet som man kan komma! Inte heller är det någon hitmaskin längre. Vem kommer ihåg de senaste årens vinnare?? Och hur stod dom sig i Europa??
Nej, det handlar numera om att lotsa TV-gloende svenskar genom februari och mars! Ge dom en töntshow att skratta åt eller kräkas över.

Sen är det ju så att smaken är som baken – delad! Låt dom som vill lulla sig bort med lite trams och flams á la Björkman få göra det. Lite slötittande som man sen kan dissa eller hissa på Facebook!

Men blanda aldrig någonsin in ord som seriositet i det hela! Tro för allt i världen INTE på idén att det hela har något värde, ger något avtryck till eftervärlden – mer än möjligen ytterligare slantar i General Björkmans portmonnä.
Samma strategi har för övrigt liknande program som Talang, Farmen och andra mer eller mindre fasansfulla ”väcka-sovande-trötta-svenskar-ur-dvalan-program”.

För bloggarens del finns inget intresse för Mello!

Annat som har gjort bloggaren spyfärdig är alla program där människor förnedras genom att visas upp – och ofta helt enkelt låter sig visas upp – i all sin eländighet.
Program som exempelvis ”Lyxfällan” i Sverige och ”Judge Rinder” från Storbritannien. Program där tittare får rysa över andra människors olycka och samtidigt i sitt stilla sinne oroligt tänka:  – Hoppas det aldrig händer mig…

 ”Judge Rinder” är en copycat av amerikanska ”Judge Judy” men det är samma sorts program med samma sorts människor som kommer för att få sina domar. Ofta lite trasiga personer som sjabblat bort pengar till någon eller lurats i en affär.
En ”riktig domare” skipar sen rättvisa och frikänner, dömer och medlar efter behov s.a.s. I den amerikanska ”Judge Judy” är det riktiga domar som avkunnas – i den brittiska versionen är det mer oklart, möjligen handlar det om vägledande domar.
 Det som fick bloggaren att må riktigt illa var ett avsnitt hon av någon märklig anledning lyckades zappa sig till här om veckan. Det handlade om en person som lånat ut pengar till en annan men där motparten ansåg att det var en gåva och inte ett lån. Det vanliga alltså…

 Det som gjorde att bloggaren mådde illa var  Judge Rinders frågor…  Det var nämligen så att den som lånat ut pengar var en kvinna – och den som fått låna pengarna var en man. De hade haft en flera år lång kärleksrelation och kvinnan var över 20 år äldre än mannen.
De var båda vuxna alltså – kvinna 50 – man 30 ungefär, det var frågan om en dispyt kring pengar, men Judge Rinder hade ändå mage att fråga kvinnan:
 – Vad var det du föll för hos en så pass mycket yngre man?  Vad handlade det om – babysitting – nej, förresten säg inget för jag blir spyfärdig.”
Detta är direkt översatta frågor som denne ”Judge Rinder” ställde till kvinnan i programmet!

Så sjukt! Vad har ålder med någonting att göra?? Riktigt dåligt! Men så är det ju ”good old England” också. För sådant händer väl aldrig i Sverige…
 Ett litet tillägg i allt det pinsamma, fördomsfulla, sjuka med Judge Rinder: han är homosexuell och bloggaren tänker då att han som advokat och tidigare gift med en man borde veta vad fördomar och förtal handlar om och verkligen inte sälla sig till glåpordskastarna och mobbarna… Men inte då.
Fotot ovan är från Robert Rinders bröllop med Seth.

Alla får ha vilken uppfattning de vill MEN ingen får göra en annan människa illa! Och att ställa frågor om ålder för att på något vis påtala det felaktiga med åldersskillnad – och speciellt där kvinnan är äldre än mannen – är lågt och visar bara vad den som gör sig löjlig över sådant har innanför pannbenet – det ekar rätt tomt där inne…

 Ålder är bara en siffra! Glöm aldrig det! Siffror har ingenting med känslor, vänskap eller förtroenden att göra! Älska vem du vill! Du älskar en person – inte en siffra!

Och vad gäller Mello…  

En måillagrej till – om saker som bloggaren inte förstår! Monica Lewinsky – känd för att ha haft sex med sin gifta chef som dessutom var USA:s president gråter nu också Metoo-tårar… Hon känner sig SÅ utnyttjad – oskuldsfull som hon var (22 år) och med en så mycket äldre man… (Clinton var 49).
Det var ju inte alls så att hon gick igång på grejen att bli uppraggad av en av världens mäktigaste män! Att hon faktiskt tyckte det var ett kap hon gjorde – då! Att hon njöt av situationen oavsett ungdomligt oförstånd!
Bloggaren är SÅ trött på att kvinnor som faktiskt visste vad dom gjorde – flera år senare ska gråta ut med Metoo-drevet.
Det blir allt en sån här på fröken Lewinsky:

En riktig jobbig spya blir det också på Arboga Tidning! Den tidningen förstår man sig ännu mindre på numera – om man nu vill anstränga sig för att förstå blaskan i fråga…
Från att ha varit en lokaltidning med status – har blaskan nu blivit en kvällstidnings-look-alike!

 Att på första sidan idag publicera en jättebild på den mördade Aki Paasila efter att Paasilas exfru frikänts från mordet på honom är bara helt förkastligt!
Har den lokala tidningen möjligen tänkt någon enda tanke på Paasilas fyra barn? På hans övriga släkt? Vad dom känner när de ser en bild av en älskad pappa och familjemedlem som tros blivit mördad? Dubbelspya blir det!! SKÄMMES!!

Det är för övrigt inte första gången den lokala tidningen inte drar sig för att publicera bilder på offer. SÅ dålig tidning!!

Lite snälla saker i bloggen också. Om vad man kan göra när vintern är ryslig och man inte har lust att dröna bort timmarna framför TV:n.

 Baka kakor! Fort, enkelt, gott!

Skiva att äpple, vända skivorna i farinsocker och ströbröd plus lite sirap- sen steka i smör!
Äta sen med glass! Glass – bra för sårig flunsahals!

Köpa sig en semla och trycka i sig! Eller be någon snäll själ handla åt en om man inte orkar ta sig ut.

Kolla på bilder och drömma sig tillbaka till favoritplatser på jorden! Goathland, norra Yorkshire i England.

 Njuta av goda ”vargnews” – nu från Östergötland!

Och ta en flukt ut genom fönstret!
Se vem som kikar in! Upptäcka att våren faktiskt inte är så långt borta och att klätterhortensian visar att den är beredd! Snart grönskar det igen! 🙂

Var rädda om er! Älska mycket! Hata aldrig! 
 Och glöm inte – tänk dig för och tänk före innan du vräker ur dig dumheter.
 Du älskar en person – inte en siffra!

Ta’t lugnt och var snäll!

Bloggaren är ju förtjust i ”heartbeat” som ni som läst bloggen tidigare känner till. 😉
Heartbeat d.v.s. hjärtklappning – när känslorna får hjärtat att bulta okontrollerat!

Men ”Heartbeat” är även en engelsk TV-serie som också fått bloggarens hjärta att slå snabbare. ”Tillbaka till Aidensfield” heter serien på svenska.

Så här står det om serien på Wikipedia: ”Tillbaka till Aidensfield (brittisk originaltitel: Heartbeat) är en populär brittisk dramaserie som sänts oavbrutet i Storbritannien mellan 1992 och 2009 och återupptogs under år 2010.

Den hade premiär i Sverige år 1995 på Kanal 5 där de första tre säsongerna sändes för att sedan år 2000 sändas på TV4.

Handlingen kretsar kring den fiktiva sömniga lilla brittiska byn Aidensfield som ligger på North Yorkshires gröna hedar, och människorna som lever i byn.”

Bloggaren blev så förtjust i TV-serien att hon bestämde sig för att åka till Aidensfield! Aidensfield finns nämligen i verkligheten men heter Goathland!
Bloggaren har besökt Goathland i norra Yorkshire fyra år i rad – och det kommer att bli fler!

Eftersom hon vet att flera är intresserade av TV-serien och att en del har funderingar på att resa till England för att själva se den lilla fantastiska byn vackert belägen på hedarna i Yorkshire – så kommer här lite bilder från resan i juli i år!

The Goathland Hotel – som blev puben Aidensfield Arms i TV-serien. Allt ser precis ut som i TV och bloggaren bor alltid i rum nummer 9!

Rummet ligger högst upp med utsikt mot byn och Scripps garage!

Frukostrummet där bloggaren självklart alltid beställer –
Full English breakfast!!

Mat och logi alltså på Aidensfield Arms/Goathland Hotel!
”Bangers and mash” –
traditionellt ska det vara!!

Och öl förstås! Bloggaren älskar öl och i good old England finns hur många goda sorter som helst att välja på!

Staden Whitby nämns ofta i TV-serien och dit åker man förstås! 
Allra helst med ånglok!

Och vad kan man företa sig under den fantastiska tågresan med ånglok till Whitby!?
Njuta en öl förstås!!

Whitby intill Nordsjön! Här kan älskare av TV-serien också känna igen sig. 

Trånga, mysiga gator och gränder.

Och här tar man sig en öl också!

Till ölen – traditionell mat förstås –
”Fish & chips”!

Tillbaka till Goathland med ånglok – självklart! Bloggaren hänger alltid ut genom fönstren för att riktigt insupa all ”steam” och all koldoft liksom tågets tuffande och ångvisslan!

Hemma igen på rum nummer 9 och solen börjar gå ner över denna underbara plats på jorden.

Kyrkan i Goathland finns med i TV-serien! Om St Mary’s Church i Goathland kan du läsa HÄR!

 En liten promenad runt i Aidensfield/Goathland!   Det är får överallt!! De springer fritt och bryr sig inte ett dugg om trafiken på gator eller vägar! De är märkta med färg och på kvällen samlar ”fåraherdarna” ihop sina respektive flockar antingen via moppe eller fyrhjuling med visslingar och rop! En och annan vallhund hjälper till också!  🙂

Så här mysigt kan ett får få ha det! 🙂

Promenaden gick över hedarna. Goathland ligger i North Yorkshire Moor National Park – en nationalpark! Otroligt vackert! ”Breathtaking” som man säger här. Ja, denna plats tar verkligen andan ur en! Det finns promenadstråk och vandringsleder runt omkring den lilla byn – kortare eller längre – bara att välja det som passar.

På väg från Darnholme ner mot Goathlands järnvägsstation.

Folk är underbara här också. Vänliga och trevliga. Har man besökt Aidensfield/Goathland några gånger får man lätt vänner! Så härlig samvaro och så får man träna på sin engelska!
Bloggaren sitter som nummer två längst fram på höger sida.

För den som vill veta ALLT om TV-serien Heartbeat och få tips om var man kan se platserna där seriens olika avsnitt har spelats in – så är Jacquie den ni ska kontakta!
Jacquie sitter längst bort till höger i bilden ovan och kallas inte för inte ”Lady Heartbeat”!

 Här är bloggaren med sin goda vän Hannah som äger Aidensfield Arms/Goathland Hotel ihop med sin familj.
Förutom en god pint diskuteras livets alla frågor med Hannah som tog detta foto:

Allt har ett slut tyvärr – även det roliga och underbara.

En sista promenad innan hemfärd mot Sverige.

Men ny resa är redan bokad!! Självklart!! Alltid TILLBAKA TILL AIDENSFIELD! Eller som Hannah brukar säga: ”- Människor kommer hit för Aidensfield – men kommer tillbaka för Goathland”. Så sant!

HÄR kan du läsa om TV-serien på Wikipedia!
Vill du boka rum på The Goathland Hotel – klicka HÄR!

Men var ute i god tid! Hotellet är otroligt populärt. Särskilt sommartid och vid ”The Sixties Weekend” som anordnas av järnvägsbolaget North Yorkshire Moor Railway.

”The Sixties Weekend” är en folkfest med 60-talstema då bland annat Claude Jeremiah Greengrass kan tänkas dyka upp! 😉
Bloggaren hade tur och fick en kram av Claude Jeremiah!!

Klicka HÄR för att komma till järnvägsbolaget NYMR!

Vill du ha mer information från bloggaren och kanske få kontakt med Jacquie ”Lady Heartbeat” – skriv en kommentar på bloggen!
Det är rätt tricksigt att ta sig från Sverige till den lilla byn Goathland – och bloggaren ställer gärna upp med tips och råd!

 Förvirrad tid.

Börjar plötsligt att damma okontrollerat…. 

Gör en feministversion av en gammal av gammal 70-talsdänga, helt okontrollerat:

HAN KOM ÖVER MON – feministversionen 

Jag kan hantera en såg, jag kan yxa en båt, jag kan ro.
Jag kan klara mig själv, jag kan koka min mat, jag kan sy.
Då kom där en kille, tvärs över mon,
nånstans i mitt inre han slog an en ton,
jag föll som en fura rakt in i hans famn,
läppar som eld och en sammetsmjuk hamn
som jag plocka´ och spara djupt i mitt sinn.

Du är man, jag är kvinna, du tar ingen oskuld och går!
Jag ska föda dig barn som en gång ska ta över vår gård.
Det var han som kom en dag tvärs över mon,
det var han som en gång i mig slog an en ton.
Han gav mig sin vänskap, han gav mig sin kropp.
Hans läppar var heta, han skänkte mig hopp,
som mig styrkte när tungsinnet över mig kom.

Vill du stanna hos mig, vill du dela mitt bröd och mitt hus?
Vill du dela min tid fram till dess vi ska multna i jord?
Det var han som kom en dag tvärs över mon,
det var han som en gång i mig slog an en ton.
Han gav mig sin vänskap, han gav mig sin kropp.
Hans läppar var heta, han skänkte mig hopp,
som mig styrkte när tungsinnet över mig kom.

Okontrollerad!

Kommer helt okontrollerat att tänka på:
Det är bara snälla människor som bränner ut sig. Snälla, varma, godhjärtade människor som vill väl, som bryr sig om, som vill ge allt och lite till…

Hårda, kalla, beräknande personer utan medkänsla som lätt går över lik för att nå fram och dit dom vill – dom bränner aldrig ut sig.

Det är mycket nu…utan kontroll…

Det är tungt… …okontrollerat…

Det svarta hålet syns klart och tydligt nu…

Hoppet är att inte dras med, ned i det mörka – att det finns hopp och kärlek på vägen. Att inte tappa kontrollen helt…

Några timmar senare…
Eftersom det svarta hålet ännu inte agerat slukhål kommer mer förvirrande saker här!
Okontrollerat zappas det mellan kanalerna i TV och upp kommer detta ikväll: SKÄGGMANSLAGET!
Som bloggaren skrev om imorse – eller ja, la ut en feministversion av just Contact och Skäggmanslagets låt från 1970 – ”Hon kom över mon”!

Kanske var det en kontrollerat okontrollerad bloggare imorse???

Ingen vet och Skäggmanslaget fortsatte att fila på där i TV som om ingenting hade hänt…

Bloggaren har ju läst tidningen Kupé och där fanns bland annat en artikel om en ny TV-serie av Colin Nutley. Av Colin Nutley och hela familjen Nutley, ska tilläggas.

Bloggaren har aldrig varit särskilt imponerad av Colin Nutley och hans verk efter den första Änglagården. Inte heller imponerad av den ständiga huvudrollsinnehavaren, frun själv, Helena Bergström. Nu är cirkeln sluten och familjebilden komplett! Se här: Colin Nutley gör en TV-serie – dottern Molly Nutley får huvudrollen som Rebecka och som Rebeckas mor spelar frun/mamman Helena Bergström – pappa, mamma, barn – så originellt!

Serien är producerad för C-More av någon anledning. Så här skriver Wikipedia, ”C More Entertainment AB är ett medieföretag, mest känt för sina skandinaviska betalkanaler under C More-varumärket.”
Kanske andra har tröttnat på att sponsra Nutleys familjehistorier – vad vet bloggaren??

Men men, serien ”Saknad” kommer kanske att slå och nya pengar strömma in till familjen Nutley. Reklam får de i alla fall – såväl i SJ:s tidning som på reklampelare t ex i Göteborg.

Annat man kan vara lite suspekt på är kärlek på jobbet. För en tid sedan tog DN Jobb upp detta och frågade några företag om de har regler för kärlek på jobbet. Det kan ju uppstå problem om kärleken slår till när det ska jobbas…

Så här ser listan ut över värsta kärlekshistorierna på jobbet: Att läkare toppar listan förvånar inte bloggaren som känner till sådana historier… Det märkliga och en smula anmärkningsvärda är att när DN Jobb kollat upp om företagen har ”kärleksregler” så missade de topplaceringen – läkarna och hur landstingen hanterar ”kärlek på lasarett”.
Alla har väl hört talas om ”vita serien”. Bloggaren har…

Över till något helt annat – PENGAR! Bloggaren blev överlycklig när hon i ett skåp i den egna bostaden hittade en massa pengar!  Flera tusen till och med! 😀

Lyckan blev kortvarig när hon upptäckte att det var GAMLA SEDLAR!! Sedlar som inte längre gäller som betalning! Vad göra?? Efter att i panik slängt sig på mobilen till sin kära vän fick hon tipset: Riksbanken!!

 Sverige Riksbank löser in gamla sedlar mot en avgift om endast 100 kr. Läs mera HÄR om du händelsevis ramlar på lite gamla pengar.

Så där ja, nu kan lugnet lägra sig igen. Ha det bra! Kolla vad ni vill på TV! Akta er för doktorn och se upp för gamla sedlar!

Så var man tillbaka då igen – ”Tillbaka till Aidensfield”! Bloggaren kommer här med en lite bättre blogg om Goathland med omnejd än den tidigare.

Lite spännande var det förstås att bege sig till England efter valet om utträde eller ej ur EU!  Det blev ju ett ”Brexit” – d v s de som vill att Storbritannien ska lämna EU-gemenskapen vann omröstningen. Men det var verkligen lite si och så med den saken, märkte bloggaren på plats. De som bloggaren talade med ville vara kvar i EU och visste heller inte om omröstningen är beslutande eller bara rådgivande. Stor förvirring och oro alltså.

Hur som helst – bloggaren flög till Manchester och tog sen tåget till Malton. En liten stad med en trevlig pub där bloggaren intog sin första brittiska öl – den första av rätt många, skulle det visa sig. 😉

Från Malton blev det buss till Goathland och stora famnen på The Goathland Hotel – Aidensfield Arms! 

Och bloggaren fick ”sitt rum” som vanligt – rummet med fönster åt flera håll.
Mot gården!   Och mot den andra sidan: Titta lite närmare: Och närmare ändå! Dessa får – överallt springande! 🙂
En enda kisse hittade bloggaren i Goathland! Däremot fanns det desto fler vallhundar.

Fönstren hade utsikt mot
Scripps garage också!

Bloggaren gick en sväng till stationen. Ett tåg var på väg. 

Anslagstavlan vid stationen visade bland annat en av anledningarna till att bloggaren kommit just den här tiden. ”Swinging Sixties Weekend”! Årligen återkommande och bloggaren kan meddela att hon redan bokat in sig till nästa år! 😀

 Man åker tåg till festligheterna – med ånglok! Läs mer om dessa tåg i norra Yorkshire HÄR på NYMR – North Yorkshire Moors Railway!

En sväng till byns affärer sen. 

En lite kulen första dag i norra Yorkshire.  Då är det härligt med vattenkokare och shortbreads på hotellrummet!

Men vädret växlar i England och det kom många soliga dagar. Här en annan dag i byn. Bloggaren besökte St Mary’s Church och tände ljus.

Utsikt på väg hem genom byn Goathland.

Det är en fantastisk natur här!

”Are you going to Scarborough Fair…” så sjunger Simon & Garfunkel och bloggaren begav sig dit. Om inte till ”the Fair” så i alla fall till Scarborough! Så här lyder det mycket kortfattade som finns på Wikipedia om Scarborough:
”Scarborough är en stad och ett distrikt i North Yorkshire i England. Staden har cirka 50 000 invånare, distriktet Scarborough 107 000 invånare.Staden blev grundad av vikingarna och är mest känd för sin 45 dagar långa marknad Scarborough Fair, som även är titeln på en välkänd traditionell folkvisa om marknaden.
Staden har varit en kurort sedan 1600-talet. University of Hull har ett campus i staden.”

Folkvisan, ja. Så här sjunger Simon & Garfunkel: ”Are you going to Scarborough Fair: Parsley, sage, rosemary and thyme. Remember me to one who lives there. She once was a true love of mine.”

Parsley, sage, rosemary and thyme – d v s persilja, salvia, rosmarin och timjan! Bloggaren var naturligtvis tvungen att köpa just dessa kryddor i Scarborough!  🙂

 Sen träffade ju bloggaren Claude Jeremiah Greengrass, känd från TV-serien, på Aidensfield Arms –  vilken lycka!! Och visst var han sig lik från TV!

”The truck” hade han med sig också!

Och bloggaren fick åka med!

Bloggaren träffade också ”David Stockwell” från TV-serien. David Lonsdale, heter han i verkligeheten.

Claude blev en god vän liksom Jacquie och Dave med söta hunden Biddy! Här tar vi en pint vid Englands minsta pub – Birch Hall Inn i Beck Hole, som ligger alldeles nära Goathland.

Detta var bloggarens tredje besök i Goathland och det kommer att bli många fler!

Du som inte riktigt vet vad ”Tillbaka till Aidensfield” – ”Heartbeat” på engelska – är för TV-serie, klicka HÄR!

Vill du bo på Aidensfield Arms, The Goathland Hotel, läs mera HÄR!

Från att ha varit så här pigg och glad blev bloggaren väldigt, väldigt trött när hon kom hem. Det har mer än ett pris, en resa till England, för en utbränd person. Men hon kommer igen, bloggaren, var så säker!

Kväll i Goathland, North Yorkshire, England, UK.

(Den som är vän med Bloggaren på Facebook har kunnat följa hennes resa med många fler bilder.)