Jaha, vad går hon igång på nu då,
den där Linde??

Ja, det var ett tag sen jag skrev. Det händer så mycket så jag hinner inte med bloggandet. Men en stillsam period just nu, så kan man kanske uttrycka det lite snällt, så kom det för mig att skriva.
Och varför då då? JO, DET HÄR: (Foto från DN)
STOR artikel i DN (kan läsas HÄR  för den som är prenumerant) med rubriken: ”

Margaux Dietz gifte sig – men blev hon gift?”

 

Visst är det intressant!! Visst vill vi alla veta allt om detta bröllop där vigselförrättaren heter Ebba Busch Thor (KD)!!
Och blev hon verkligen gift denna Margaux?? Visst vill vi absolut få klarhet kring denna viktiga fråga genom Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter!!!
ELLER – INTE!!!

Jag vill inte! Och det är därför jag går igång på detta och faktiskt får till en blogg igen!

För vem är då denna Margaux som jag själv såg första gången på TV i ”Let’s Dance”? Så här säger Wikipedia, citat:

Margaux Stéphanie Persson Dietz, född 25 september 1990 i Stockholm, är en svensk bloggare och Youtube-profil. Hon bloggar för Elle och har en Youtube-kanal som i juni 2019 har över 234 000 prenumeranter.

Dietz växte upp i Saltsjöbaden och är nu bosatt i Stockholm tillsammans med maken Jacob Liebermann Dietz. År 2017 föddes parets första son. Hon filmade resan till förlossningen och när hon publicerade videon på Youtube kom det att bli hennes genombrott.

Året därpå fick hon fyra nomineringar på Guldtuben och vann bland annat ”Årets video” för sin förlossningsfilm. Samma år blev hon också utsedd till årets influencer på ELLE-galan, och kvalade upp på topp 30 bland de mest inflytelserika svenskarna, på Maktbarometern.

Dietz var en av deltagarna i TV-programmet Let’s Dance 2018; hennes danspartner var Alexander Svanberg.

Hon är sedan 2017 en del av nätverket Splay.^”

På hennes egen sida ser jag inget om hennes utbildning men hon skriver att hon jobbat som butikssäljare på Telia. Har ju jag också!!!! Fast via 90200 och ”Abonnemang”!!

Men numera är hon alltså ”Influencer” – detta häftiga yrke…
Eller? Ja, vad är det för sorts jobb egentligen?
Finns det??

Jo, då – så här sägerWikipedia – men kallar ”yrket” influerare…:

”Influerare är i reklam- och mediesammanhang ett samlingsnamn för opinionsbildare och andra personer som uttalar sig i sociala medier och andra kanaler för att påverka attityder och handlingar hos läsare och följare med samma intressen.

Influerare är även bloggare inom mode, hälsa och livsstil som får betalt för att visa fram eller omtala vissa produkter eller varumärken på ett personligt och positivt sätt och därigenom påverka konsumenterna.

Influerare kan vara kändisar, men begreppet syftar främst på förtroendeingivande personer med mål och möjlighet att påverka specifika målgrupper.”

Ja, det där sistnämnda – det vete fan!! Att begreppet främst skulle syfta på förtroendeingivande personer med mål och möjlighet att påverka specifika målgrupper.

Här kommer jag genast att tänka på andra mediekåta personer som Bianca Ingrosso och Mia Parnevik m fl. Förtroendeingivande? Om vilka mål och möjligheter då?

 På Framtid.se berättar man om att som ”influencer” behöver man ingen särskild utbildning. Citat:

”I första hand behöver du vara bra på att marknadsföra dig själv. Du behöver kunna ta och redigera bilder, skapa säljande texter och ha bra koll på vad som händer inom mediabranschen.”

Men hallå!! Då kanske jag själv plötsligt har ett nytt yrke!! INFLUENCER!!! Jag har ju alltid skrivit! Insändare, bloggar och nu också som krönikör i Magazin24!!
Och nog borde jag vara ganska förtroendeingivande och mål har jag med mitt skrivande! I senaste krönikan om  jakt, djur och natur med uppmaningen ”live and let live”!
Fast jag har ju utbildning. Är man diskvalificerad då?? Säkert inte!! Lite kunskaper är nog bara positivt…

Se där, ja!! Nytt yrke!!  

Tja, en influeare kan ju influera om det han eller hon tycker är viktigt. Som Margaux – att föda barn på Youtube – som en kul grej!
Inte alls då som Gudrun Schyman vars fina film kan ses i utbildningssyfte för den som oroar sig inför förlossningen.
Sen kan man ju gifta sig som ett jippo också! Om man nu tycker det känns bra och är något som man som influencer tycker är viktigt att föra fram och marknadsföra.

Bilderna på brudparet som faktiskt aldrig gifte sig där och då (!?) är lånade från DN och från Margaux’s sida. Hon har nog ingenting emot ytterligare spridning.
– Annars får du säga till mig, Margaux!!

Stackars ungar idag som ska välja yrke?? För några år sen var det Mediaprogrammet som gällde för alla som vill bli programledare på MTV… Nu kan vem fan som helst kalla sig influencer och snitsa med på visitkortet!

Varför inte lite influerande om vilka yrken som är något att ha istället! D v s utbildningar som kan ge arbete och pengar för att klara hyran!
HÄR kan du läsa vilka utbildningar som ger jobb!
Det kan vara murare, målare, kock, bussförare, billackerare – inte så flaschigt kanske men du får cash i plånboken.

Eller varför inte göra som min dotter Lovisa! 
Bli lokförare!
Ett ansvarsfullt jobb och det krävs en del tester för att bli antagen till utbildningen. Men det finns gott om jobb och lönen är bra.
HÄR kan du läsa om lokföraryrket!

Tja, yrkestiteln influencer kanske passar Margaux men inte mig! Jag föredrar att bara vara Susanne Linde rätt och slätt!
Och det är minsann inte så bara!! 🙂

Jag ”influerar” på mitt sätt! T ex genom bloggen här! Och det är kanske ibland lite egotrippat men det får ni ta!

Som när jag berättar om att jag badar 6 månader om året! Utomhus då alltså!
Nej, jag är ingen superentusiast vad gäller bad men inte rädd för lite kallt vatten heller! Som här: Långfredagen i år – 19 april! Det var inte jättevarmt i vattnet, det kan jag inte påstå, men jag simmade runt ett tag!

Och här – 28 augusti – samma plats, Björklången i Regna, Östergötland! 22 grader i vattnet så sent i augusti! Underbart! Då trodde jag att det kanske var sista utebadet för i år.

Men icke då!! På självaste födelsedagen, 11 september, blev det bad i havet vid Segelstorps Strand, utanför Båstad i Skåne!
Nej, det var inte kallt – utan jätteskönt!

Jag bloggar/influerar gärna om sådant jag tycker är viktigt. Djur och natur, jämställdhet, ”Leva Livet!” och mycket annat. Så fortsätt gärna följa mig – även om det går ett tag mellan varven av bloggande.

Senaste från Tullstugan då? Jo, lite fina kvällsbilder kan jag bjuda på: Så härligt att det blev ett så fint litet hus av den fula kiosken till slut!

Mycket England blir det ju när jag bloggar! Och mer kommer – för snart bär det av igen!  War Weekend väntar!

 Och i England kan allt hända… Ånglok och Fish & Chips och lite annat också! Men vissa saker håller jag lite hemligt!

Lite ego men mycket seriös så vill jag beskriva mig och mitt skrivande. För om War Weekend finns mycket att berätta och det kommer så småningom. Bilden här är från förra året!

Sen kommer jag att skriva om något väldigt känslosamt i maj/juni nästa år. Mina älskade söner har gett mig en fantastisk födelsedagspresent. En resa till ett ställe jag har velat komma så länge! I flera år har jag försökt att få till det men inte lyckats. Inte hittat rätt tid, inte rätt hotell, inte fixat det – förrän nu! Tack var Carl-Johan och Jakob kommer jag äntligen till Krakow!
Och sen till platsen som för mig är ett måste som medmänniska: Jag måste se och uppleva Auschwitz! För alla dessa stackars människor som plågades och dog där – måste jag ta del av deras upplevelser. Måste åtminstone orka se det som de tvingades genomlida. Det är min plikt. Så känner jag. Och förintelsen får ALDRIG HÄNDA MER!

Så mycket seriöst och lite ego – så får min blogg allt lov att vara!

Njut studen och livet. Tiden går så fort.
Jag försöker njuta och leva så gott jag kan. Inte alltid helt lätt – som nu under en förhoppningsvis tillfällig, låg period.

 

 

 

 

 

Idag kommer troligen den sista bloggen om den före detta tullstugan och dess förvandling.
Och den längsta bloggen någonsin!!

För nu är allt klart! Tullstugans revansch!   

Lite historia först: Huset byggdes som tullstuga i slutet av 1600-talet och användes som sådan på 1700-talet och en bit in på 1800-talet. Människor som kom med varor in till Arboga från Köpingshållet på den tiden måste betala tull här – Köpingstullen, kallades huset.
Så småningom kom huset att bli bostad.  Här bodde kusken vid Arboga Glasbruk, Reinhold Asplund med fru Sofia i början på 1900-talet.
Fabrikören för glasbruket bodde i det vita stora huset intill – den s k Glasmästarvillan.
Glasblåsarna på glasbruket bodde i mitt hus – i lägenheter om 1 rum och kök. Huset Östra Nygatan 6 kallades Glasblåsargården. Glasblåsargården är det stora huset till vänster om tullstugan.

 När glasbruket lades ner fick kusken Asplund löfte om att bo kvar i tullstugan fram till sin död.
Därefter fanns bland annat en hattaffär i det lilla huset.
Någon gång på 1940-talet fick Harald Andersson ta över huset och göra om det till kiosk – men Arboga kommuns goda minne…
Mört-Harald, som han kallades, hade en bensinmack på andra sidan gatan och enligt rykten ville kommunen ha marken där för att bygga nya hus och lockade Mört-Harald att flytta sin verksamhet till den lilla tullstugan. Och förstöra huset till kiosk.
Mycket märkligt att ett sådant kulturhistoriskt värdefullt hus fick förstöras så.

Tullstugan, den före detta kiosken, köptes av min far Göte Wahlfeldt 1986. Harald Anderssons dotter Els-Beth Larsson sålde det till pappa.
Därefter var huset uthyrt i dess dåvarande skick bland annat som garnaffär, loppis och möbelrenovering. Låstjänst höll till där också några år.

Jag själv hade huset som butik i början på 2000-talet. Jag sålde keramik där via en keramiker i Skåne.

I samband med en stor vattenläcka i den lilla tullstugan i början på förra året, 2018, bestämde jag mig för att sälja det. Men jag har alltid haft en stark känsla för detta lilla misshandlade hus och jag var inte beredd att sälja till vem som helst. Jag ville ha en köpare som kände för husets historia som jag gjorde och som ville återställa det till en bostad igen. En dröm jag själv haft men saknade möjligheter att realisera.

Så här såg huset ute i början på 2018.  Unika bilder. Här syns kioskdelen tydligt.

 Inuti såg det ut så här:

Och det som tidigare var kiosk:
Kioskens ägare hade en liten kokvrå:  Och till vänster om kokvrån: Toaletten!
Som bestod av toalettstol och handfat med rinnande kallt vatten.

Övervåningen så.  Jo, för det finns en övervåning!  Något inte många Arbogabor känner till. Två små rum.

  Så fint – det innersta rummet.

Golvet: Träplankor med hansmidda spikar. Fönstret som vetter mot Stureparken.

Kattvinden. Den är borttagen nu för att få rummen större på övervåningen.

Trappan ner: Till höger skymtar vi ingången till kioskdelen.
Rakt fram luckan till en före detta kamin.

Till vänster finns en dörr! Det var porten en gång i tiden. Väl bevarad och finns kvar idag också.
Dörren leder till det garage som Els-Beth Larsson lät uppföra när hon ägde huset.

 

Men vi tar väl innervägen!

Och låser upp!

Trappräcket till vänster upp mot övervåningen och så dörren öppen mot garaget! Nu är vi inne i garaget! De gröna garagedörrarna. Och åt andra hållet: Men vi stannar inte kvar utan går ut. Och låser dörren!

Vi går ut ur garaget.

NU – till förvandlingens förlopp i korta drag!

Vi tar väl trappan upp…

…till övervåningen…

Exteriören måste ju återställas också!! Nästan det viktigaste i Tullstugans revansch!

**

FÖRVANDLINGEN!!

Jag sålde Tullstugan i juni förra året. Mindre än ett år senare har huset fått sin revansch. En fantastisk bedrift av GUSTAV ÖBERG!  Vilket mod! Vilka initiativ! Vilken entreprenör! Vilken kille!

HÄR är resultatet!!

Vi går in!

Innanför dörren ligger grovköket med tvättmaskin och torktumlare. I änden av rummet finns det fina badrummet!

Den gamla dörren från Tullstugans dagar leder in i köket:   Köket med inbyggd diskmaskin bland annat!

**

  Spisen med spiskåpan. Och tittar man åt andra hållet skymtar grovköket:

I köket sitter Gustavs fru Angeliqa och pratar med Sara Hagström.  Sara är den som genom sin firma CREDOMI möblerat huset så fint inför visningen nästa vecka!

Rummet innanför köket: Och sett åt andra hållet: Den väl fungerande lilla kaminen pryder sin plats. Kamin finns även på övervåningen.

Vi går upp!

Sara visar sovrummet.

Här står Magazin24:s chefredaktör Björn Blomgren och samtalar med Angeliqa Öberg och Sara Hagström. Reportage att vänta i Magazin24 nästa vecka!
Gustav Öberg tar igen sig i rummet intill. Den vilan är han väl värd!

Vi går ner igen! Angeliqa berättar att det smidda svarta räcket har Gustavs bror tillverkat. Och det går lätt att lyfta bort om man vill bära upp stora och skrymmande möbler!

VILKEN FÖRVANDLING!!

Utsikt från ett fönster för ett år sedan:

Och idag:

Trappan upp förr! Och nu:

 

Men framför allt detta! FÖRE:

Och EFTER:

 

 Att använda det fula tillbyggda garaget och göra om det till grovkök och badrum var en toppenidé av Gustav!

Gustav Öberg har gjort Arboga en stor tjänst genom att restaurera och bevara detta gamla fina tullhus! Och dessutom gjort det levande igen. D.v.s. förvandlat tullstugan till en unik, vacker och modern bostad mitt i centrala Arboga.
Men – jag vill inte helt förbise mig själv! Hade inte jag sålt huset och hade inte jag hoppats att mina drömmar skulle slå in med rätt köpare som tog tillvara huset som jag skulle ha gjort om jag haft råd och förmåga – DÅ hade inte denna unika bostad funnits idag!
Jag klappar mig själv på axeln såväl som Gustavs! OCH alla de medarbetare han har haft inklusive hans förstående hustru!

Huset är nu till salu och visas redan nu på tisdag, 7 maj! Gå in på HEMNET, titta på huset och anmäl ditt intresse för visningen!
Klicka HÄR så kommer du direkt till huset Östra Nygatan 4 i Arboga!

HÄR hittar du Magazin24! Där finns också min senaste krönika som kom ut igår – ”Dagen jag slutade curla”.

OCH på onsdag i nästa vecka kommer reportage i Magazin24 om Tullstugans förvandling!! LÄS DEN TIDNINGEN!

Vill du läsa tidigare bloggar om tullstugan så har du några HÄR,  HÄR och HÄR!

**

 

 

  Stolt och glad är jag nu!
Jag hoppas att den som köper den lilla tullstugan blir mycket lycklig!
Och jag har ju ett fint hus kvar!   Glasblåsargården!

Det huset är inte till salu! Än…
Till rätt pris är allting till salu – nästan…

OBS! ALLA BILDER I BLOGGEN ÄR MINA!
Och får inte användas utan mitt tillstånd!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men hallå! Vilket väder! Helt fantastiskt!

Man hinner inte riktigt med! Nyss påsk – och med så här vackra ägg från Anneli Arnoldssons dotter Fredrika behöver man inte måla sina ägg till påsk!

Själv åkte jag till stugan! Och där var ju förstås vädret precis lika ljuvligt! Så vad hände då!? 🙂

Jo, detta! På med baddräkten! 
Gassa på bryggan!  Ja, sen gick det ju inte att motstå ett dopp!  Och det blev flera! Jag badade hela påskhelgen! Så tidigt som 19 april har jag aldrig tagit första doppet!

Men vilka temperaturskillnader! Eftermiddagen visade termometern detta – nästan +24!

Men på morgonen sen var man inte lika snabb ner till badet… Plus 2! Så morgondoppet avstod jag! 🙂
Och det kanske bara är att vänja sig vid denna klimatförändring. Flera år i rad har jag badat i Björklången i Östergötland så sent som i september månad.

Hemkommen tog man sista påskölen! Den satt fint!!

Men det där med att tjuvtitta – vad handlar det om? Ja, inte gäller det mig som Susanna i badet! Om jag inte skulle bada näck förstås…

Nej, det här tjuvtittade jag på!

Mitt fina grannhus!

Tjuvtitt in genom fönstret!

Det är nog fler som gjort -tjuvtittat in! 

Det ligger nära till hands…

För nu är det klart! Och möblerat har duktiga Sara Hagström gjort! Hennes inredningsföretag heter CREADOMI och du hittar det bl.a. på Facebook!

Fast jag behöver inte tjuvtitta för jag har redan sett hur otroligt fint den lilla före detta tullstugan har blivit!! Men – jag har lovat nuvarande ägare Gustav Öberg att inte lägga ut bilder än här på min blogg. För huset kommer snart ut till försäljning på Hemnet och då kan ni gå in och kolla där! Och KÖP HUSET vetja!!

Ni får ju det här som granne: Glasblåsargården!

Och mig  – och alla andra snälla människor som bor i mitt hus!

 Så här fint är det nu ute på min gård.

Vilken härlig tid det är nu!

Underbart!

Och det tycker katterna också!!

Igår inhandlades lite blommor att plantera ut! Det visade sig att det var fler som haft samma planer. Granngården var smockfull av trädgårdssugna! Och 5 pelargoner för 100 kr blev det! 4 röda och så den här – för min mammas skull. Hon älskade vita pelargoner. Hon fick sin första vita pelargon när hon fyllde 7 år.

Snart blommar syrenerna också! Som sagt, en ljuvlig tid just nu.

Håll utkik framöver! För då kommer den stora bloggen om den lilla tullstugans förvandling!

Och – reportage om den fina nygamla tullstugan kommer också i Magazin24 snart! Björn Blomgren kommer att skriva och visa bilder!

Och på tal om Magazin24 så är ju onsdag nästa vecka en röd dag – 1 maj. MEN – tidningen dimper ner i brevlådan på fredagen istället – den 3 maj!  Och då finns min krönika med igen!  Denna gång är rubriken ”Dagen då jag slutade curla!”! Vad det handlar om för någonting – det får ni läsa då…

Kram på er därute! Tänk på att sola med måtta! Använd solskyddsfaktor och minst 30! Det går bra att njuta av solskensvädret i skuggan också! 🙂

 

 

Jag bor så fint och har det så bra.

Ändå rasar jag ner i svårmod emellanåt.  Det är, som jag tidigare berättat om, sviter av utmattningssyndrom som jag aldrig blir helt frisk ifrån.

 Men naturen och att promenera – ensam och gärna tidigt på morgonen – gör mig gott.

Här följer lite bilder från en lördagsmorgon för en tid sen och från söndagsmorgonen idag. Från Glasblåsargården på Östra Nygatan i Arboga och runt om Arbogaån.   Njut – det gör jag. Både när jag vandrar, när jag fotograferar och när jag ser bilderna efteråt.

Den äldsta av Arbogas tre järnvägsstationer på Köpingsvägen står i brand! I brand av den uppgående solen.

Lördagspromenaden för någon vecka sedan gav följande bilder: Från gång- och cykelbron vid Åberget. Åt öster och åt väster från bron.

 Södra Åpromenaden intill ån.

Två ensamma soffor…

Över Herrgårdsbron.
Åt väster.
Och mot öst:
Så vackert vid ån.

Sen Östra Nygatan hem igen den lördagsmorgonen.

Naturen och himlen är som ständigt skiftande konstverk. Så oavsett om du tar samma promenad – som jag gjorde imorse – så blir det aldrig riktigt samma upplevelser. Ständigt nya skiftningar beroende på väder, årstid och tid på dygnet.

Där uppe ligger mitt hem ihop med de övriga husen på Östra Nygatan. Och här en nyare vy sen några år – med matkedjan Netto i huset till höger. Gömd bakom ligger det som är kvar av Arbogas järnvägsstation nr 2!

En bild på trist verkstadsmiljö kan bli så här fin med lite morgonsol:

Norra Ågatan vid ån. Så vackert med morgonsolens strålar! Det blev många bilder här… 🙂

Över cykelbron vid Åberget igen! Så vackert! 

Sen vidare utefter ån på den södra sidan. Norsbåtarna med sina håvar är ilagda! Jag har hört måsarnas skri men inte sett att det håvats efter nors ännu.

Träden är vackra trots att de är nakna. Men titta där! Vad är det där för rött på stammen!

En fin, röd fågelholk! Undrar vem som tänker flytta in där nu i vår!?

Perfekt boende med sjöutsikt!
I alla fall utsikt över ån.

Över ån via Herrgårdsbron!

Sen den nya fina promenadvägen invid hamnen.

Snart hemma…

Utsikten åt andra hållet:

Sturegatan upp mot Glasblåsargården och tullstugan!

 Dagens promenad avslutad!

SÅ gott med kaffe när man kommer hem!
Ägg blev det också! Perfekt löskokt precis som jag vill ha det!

MEN – lite ilska nu också!  Över rivningsivern som pågick speciellt mycket för 50-60 år sedan!
Ronny Hård, konstnär boende i Staffanstorp i Skåne,  men bördig från Arboga – berättade att han har bott i detta hus: (Foto: Arboga Museum).
Han påstod att det var i närhet av där jag bor nu! Jag blev stum. Jag kände inte igen mig! Sen såg jag huset som skymtar till vänster och trädet – det trädet kommer jag ihåg! I det klättrade vår katt Sippan upp i så högt att brandkåren fick hämta ner honom via stege! Men husen till höger känner jag inte igen…

 Ronny berättar vidare att han bodde i huset till vänster fram till 1960 och att husen revs 1966-67. Så sorgligt!! Dessa trähus (markerade med svarta pilar) är borta! Kvar finns bara den s k Veterinärsvillan (röd pil).
(Detta foto är också från Arboga Museum.)

1950-talet. Och 2019:

Förr:

Hörnet Vikingagatan-Nygatan –
(numera Norra Vikingagatan-Östra Nygatan).

Nu:

Varför kunde inte gamla fina hus bevaras! Så dumt att förstöra. Se här – Stora Nygatan i Arboga runt år 1900:  Det fina järnvägshotellet innanför staketet till vänster är borta sen länge… Det som finns kvar är mitt hus och tullstugan (röda pilar) – mitt emot:

Och titta man lite närmare på husen till höger: Så kan man konstatera detta: De svarta pilarna är de hus som är rivna. Rödmarkerad pil visar mitt hus – Glasblåsargården som finns kvar.

Den lilla tullstugan byggd i slutet av 1600-talet – i högra hörnet här:  Ett hus som överlevt flera hundra år… Som i den galna rivnings/nybyggareran på 1950-talet – då man saknade respekt och moral – stympades till kiosk – som sedan fick förfalla… Helt sjukt att Arboga kommun gick med på att förstöra ett så gammalt kulturhistoriskt värdefullt hus!

Sån tur då att personer som jag finns! Och personer som Gustav Öberg! Som tror på att bevara och återställa! Som vågar och törs!

I juni förra året sålde jag tullstugan via Roland Sjölins firma  – till Gustav med familj.

Gustav började direkt!

Och nu ser det ut så här!!

Ge inte upp det du tror på! Bestäm dig att tänka och vara så här:

”There will always be people telling you: You can´t!
Look them in the eyes and say: Watch me!!”

Slutpromenerat för idag!

Take it esay! Fast inte för easy nu bara! Leva livet gäller ju!!

Ps!  Ny krönika hade jag den gångna veckan också i Magazin24! Läs den HÄR om ni vill! ”Den enda sanna glädjen…” är rubriken.Ds

 

 

 

 Tullstugan – den före detta!
Före detta kiosk också och före detta min egendom – numera Gustav Öbergs!
Se så fint den ligger där i morgonljuset – intill Glasblåsargården.
Igår var det brandinspektion! Den fina lilla stugan har två braskaminer och igår kom sotningsväsendet på besök för att kontrollera och godkänna.

Jag passade på att smyga med och ta lite foton! Och nu är det inte långt kvar innan hugade spekulanter kan få komma på visning – genom dörren här! Varmt och skönt med golvvärme också!

Vi börjar väl vid entrén som också är grovkök. Här kommer snart både tvättmaskin och torktumlare att installeras.

Gustav kollar vattnet!

Rakt fram från entrén ligger badrummet:
Lägg märke till den gamla dörren till vänster i bild. Den går in till köket och är bevarad från tiden som tullstuga!

Badrummet alltså! Sprillans ny gammaldags toalett är installerad! Toan!
Och spolar gör man genom att dra i snöret!

Duschen:

Genom den gamla dörren kommer man in i köket: Här kommer spisen att stå!

Köksbänken! Kyl, frys och diskmaskin – självklart!

Dolt sitter kylskåpet!

Dold är också diskmaskinen:
Se här:

Så fint alltihop – från kranar till diskho och skåp!

Golvvärme här i köket också förstås!

Från köket leder trappan upp till sovrummen på övervåningen. Gustav berättar att trappräcke och ledstång ska monteras och det blir även ett litet specialutrymme under trappan. 🙂
Allt är special, udda och annorlunda i detta lilla fina hus där det gamla är bevarat men fått modern och lite lyxig finish!

 Gustav har många järn i elden och berättar att flera projekt är på gång! Nyss har han köpt en gammal loge på Storgatan nere vid Arbogaån som han planerar ska bli parhus! Vad månde bliva av denne Gustav Öberg! Vilken entreprenör!! (Foto: Gustav Öberg)

Nästa gång jag bloggar om den före detta kiosken, före detta tullstugan, Östra Nygatan 4 i Arboga, så är nog huset på väg ut till försäljning! För nu har Gustav ändrat sig igen! Nu ska han sälja och inte hyra ut. Vi får väl se – den gode Gustav kanske ändrar sig igen…

Imorgon blir det faktiskt en blogg till! Så välkommen åter!