DN:s förstasida idag, söndag 14 mars 2021. ”Ewa, 11, har varit covidsjuk i ett år”.
Jag häpnar lite! HUR kan 11-åriga Ewa i Västerås har varit ”covidsjuk” i ett år??
Ett år!! Det är ju bara ett år sen pandemin slog ut i full blom här i Sverige!

Jag läser en flera sidor lång artikel i söndagsDN om postcovid och barn. Om en flicka i Västerås som mått dåligt i 1 års tid. Då tänker jag – postcovid? Då måste man alltså först ha haft covid-19 och sen få postcovid… För precis 1 år sedan exploderade tidningar och media med rapporter vad gäller covid-19. Hur kan det stämma?

I artikeln läser jag, citat: ”Majoriteten av barnen var mellan 10 och 16 år. De flesta flickor. De hade många olika symtom, men ett var gemensamt: Den överväldigande tröttheten”.

Jag tänker så här: Flickor i en känslig ålder. Barn som oroar sig över en pandemi som drabbat hela världen och som vi då 2020 – och även nu ett år senare  – står ganska handfallna inför.

Vad gör det med barn? Barn som kanske har föräldrar som oroar sig. Som har kamrater som oroar sig. Som har en skola där man oroar sig. Barn som är rädda men som inte kan få några svar på när pandemin är över.
Barn som känner stor oro – kan det inte vara mer psykosomatiska symptom än faktiskt sjukdomen covid-19?

På Folkhälsomyndighetens hemsida läser jag detta – OBS publicerad år 2019, alltså före utbrottet av covid-19, citat:
”Folkhälsomyndigheten har tidigare presenterat resultat från 2017/18 som visar att självrapporterade psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013/14 och 2017/18.
För flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär ökat från 30 till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från 19 till 30 procent. Andelen 11-åringar som uppger psykosomatiska besvär är den högsta sedan studien började 1985/86.”

Man kan alltså anta att antalet barn och flickor med psykosomatiska besvär har ökat ännu mer i och med den pandemi som råder.

VAD GÖR VI MED VÅRA BARN?

Tankarna går vidare till ett annat fenomen – de apatiska barnen för några år sen.

 

I det fallet vittnar barn senare om hur föräldrarna tvingat dem att spela sjuka för att deras asylsökande familj skulle få stanna i Sverige. 

 

”De apatiska barnen: och samhället som svek” – bok i ämnet.

Jag kan på ett vis förstå familjer som agerade så. Vårt samhälle sviker! Människor som söker asyl får vänta alltför länge på besked. Den oron tär på hela familjen och alldeles särskilt på barnen. VAD GÖR VI MED VÅRA BARN?

På lokala Arboga Tidnings hemsida läser jag detta:

Barn är rädda! Självklart är de rädda när så många vuxna är det!

(Ur Bbl/AT)

Jag själv skriver i min krönika denna helg om ”Det sjuka året som gått”. I Magazin24 tar jag just om medias sätt att sälja genom att skrämma! Och de som blir mest skrämda är självklart barnen! VAD GÖR VI MED VÅRA BARN?
Läs min krönika på Magazin24 HÄR!

Annat märkligt i Coronatider – och för att sälja (min åsikt) är det här i DN:   Kan ni inte läsa det översta så kommer en bild här: ”Hönorna sov i min Laminofåtölj och sket på nya mattan”.

I hemarbetandets tid flyr denna kvinna till stugan i Grums och går ner sig fullständigt – min uppfattning. Något som hon själv verkar tycka är lite coolt och framför allt – väcker uppmärksamhet, det säljer! Texten till vänster säger, citat: ”Under pandemin har många människor släppt kontrollen över sig själva. Hanna Hellquist flyttade hem till Grums och började gå i fleecekläder, slutade tvätta håret och lät hönsen bo i köket.”

Alltså – vem blir inte lite smått paranojig bara av att läsa sånt!? Vad gör covid-19 med vårt samhälle – med såväl vuxna som 11-åriga flickor!? Och framför allt VAD GÖR MEDIA – HUR BIDRAR MEDIA TILL SKRÄMSEL OCH STOLLIGHET!?

 Men, som jag skriver i min krönika, media vinklar för att sälja!  Ju mer skrämsel och galenskap – ju mer säljer man!
Hanna Hellquist väcker uppmärksamhet och det är nog det hon vill. Illaluktande med skitigt hoptovat hår bland höns som flyger runt i köket och en allmän obeskrivlig röra – enligt artikeln. MEN – kollar man lite extra på bilderna så ser det rätt så fint ut i det lilla huset i Grums. Med andra ord – liiiite arrangerat alltihop i bilder och text. För att sälja! Suck…

Tvi vale, som min mormor skulle ha sagt!

Går över till Svenska Dagbladet som jag nappat en kort, billig, prenumeration på.

Läser om ”Makten över måendet”.

Psykologiprofessor Laurie Santos, Yale, USA startade kursen ”The science of well-being” för sina stressade studenter.Den finns nu också online gratis! Klicka HÄR!

Fem råd som kan hjälpa dig att må bättre. Jag läser och märker att det dels är väldigt enkla råd – egentligen – och att jag själv redan använder mig av dem. Kanske genom de erfarenheter jag fått genom livet av utbrändhet och skilsmässa bland annat så har jag kommit fram till att detta gör mig gott.

Närvarande i stunden! TÄNKA på det du gör just nu och inte låta tankarna svirra iväg. Medveten närvaro!

+ Se till att njuta av det du upplever! Låter enkelt men det krävs lite mer. NJUT verkligen här och nu av det sköna du upplever. OCH – tänk tillbaka på lyckliga stunder då du njöt. Repetera och återupplev det sköna!

Var tacksam! Låter också lite galet enkelt – men hur är det med tacksamheten egentligen? Att verkligen tänka till på allt du har att vara tacksam över. Kanske så ”enkla saker” som att ha ett hem, en säng att sova i, att solen skiner en dag, att få höra favoritmelodin på radion eller bara ett varmt leende från någon på promenaden.
Faktiskt så har jag en krönika på gång om just tacksamhet. Kommer i maj månad! I Magazin24!

Att göra något för andra! Min favorit! Jag älskar att göra saker för andra. Att ge, att bry mig om, att visa omtänksamhet. Och – det gör att jag själv mår gott. Per automatik och det är ändå inte alls syftet med min välvilja.

Småprata och prata djupt! Inte alltid lätt om man inte har något i sin närhet att prata med.
Men gör det inte så svårt! Prata i kön på ICA – det går bra även med lite avstånd. Småprata i väntrummet. Säg några ord till dem du möte på morgonpromenaden. Ring någon! Skicka ett sms!

Lite hjälp att må bättre – NOG SÅ VIKTIGT i denna tid av pandemi. Denna tid då barnen mår dåligt av oro precis som deras föräldrar och andra vuxna kan göra.

Jag tror att det är viktigt att ta ett steg tillbaka. Välja bort hysterisk media (se min krönika) och – bara vara – där du är. Vara rädd om dig där du är. Inte tänka längre än här och nu. Och upptäcka att du har mycket att glädja dig över och att vara tacksam för trots covid-19.

Nu har vi gått igenom morgontidningarna, katten Felix och jag! Det blev en lång, välfylld blogg idag! 🙂

Jag avslutar med ett GRATTIS till min fina dotter Lovisa som har födelsedag! KRAM!

Grattis Lovisa önskar mamma.

 

 

Vet ni vad det här är?

Jo, Coronavirus!!

Corona är en typ av influensa! Så här säger 1177:

”Covid-19 – coronavirus: Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen påminner om influensa, med feber och hosta. De flesta blir lindrigt sjuka.”

Läs! DE FLESTA BLIR LINDRIGT SJUKA!!

Klicka på 1177 här uppe och läs själva!

Feber och hosta! Sängliggande en vecka – kanske två. Känns det jobbigt? Något du inte riktigt klarar av? Livshotande? Skulle inte tro det!  MEN – varför då denna fullkomliga hysteri! ??

OCH   

 

OCH DET HÄR

 Hysteriskt även lokalt!

Folk hamstrar galet på apoteken! Värktabletter, C-vitaminer – och munskydd…

Här kan vi tala om business!
Nåt smarthuvud köper upp munskydd och säljer sen dyrt på auktion till panikslagna människor…

Folk frågar ängsligt på sociala medier hur mycket mat de ska bunkra upp för kommande tider…

 

Men Herre Gud, vad är det frågan om?? Jag har haft ”Hongkonginfluensan” och överlevde… Det gjorde också mina föräldrar, min bror och alla andra jag känner.
”Asiaten” gick på 1950-talet – också en influensa. Ingen av mina släktingar avled, vad jag vet. Jag kan faktiskt inte påminna mig att någon jag känner dött i influensa.
Mina mor- och farföräldrar som var födda i början av 1900-talet levde alla till hög ålder och avled INTE till följd av någon influensa. Deras föräldrar i sin tur drabbades inte heller.

Till och med ”min egen tidning” är skräckslagen! ”Dags att överreagera”, tycker chefredaktören.

Men HALLÅ, kan det bli mer överreaktion än det redan är??

Så skriver Magazin24.

Att ”panik-förnekare” säger att chansen att överleva är rätt stor…

Jo, tack för den – jag är självklart då en”panik-förnekare”. Fast mer av en lugn förnekare då – utan minsta tillstymmelse till panik faktiskt!

Jag känner mig lite rasslig i halsen just nu och har hostat litegrann. Inte en tillstymmelse till panik! Jag lovar!
Ingen hamstring av vare sig apoteksvaror eller mat för flera veckor!
– Neej, jag kommer inte att få corona! OCH – om jag får det – ingen big deal!

Men sen skriver den gode chefredaktören något som jag tror är riktigt och som jag också bygger denna blogg på. Nämligen det här: ”Den stora faran med coronaviruset är dock systematiskt. Blir tillräckligt många sjuka tar det slut på intensivvårdsplatser.”

Där har vi det!! Den dolda agendan!

  Myndigheter, sjukvård, politiker via media vill få oss alla panikslagna! Livrädda för en influensa! Som om vi inte lever år 2020 – som om Sverige vore ett U-land!

Och det är INTE för att de är särskilt rädda om JUST DIG ELLER MIG! Utan för att systemet kommer att kollapsa om vi inte stänger in oss, slutar träffas, undviker folksamlingar, går i skolan, jobbar eller vad det nu hittas på för något!

Vårt svenska samhälle, vårt s k välfärdssystem klarar inte en kris som förr! Varför då? Jo, vi är för många! Vi är för många som behöver hjälp om det blir kris!

Vår s k välfärd har redan problem med gamla och sjuka! Det finns inte tillräckligt med vårdplatser, inte tillräckligt med personal, inte tillräckligt med pengar.

Och det gäller självklart alla yngre människor också som inte har sjukförsäkringar, kanske inte ens har ett jobb och lön, kanske inte ens finns inne i vårt system!

Det klagas på vård, pensioner, arbetslöshet, skolor, brist på stöd i akuta situationer, kriminalitet – you name it!

Och då är vi där igen – det där som man inte får prata om! PLÅNBOKEN!  Att en portmonnä som delar ut pengar också måste fyllas på!  Annars är den snart tom…

D v s folk måste jobba och betala skatt! Kommer det många utrikesfödda hit så måste de få hjälp att komma in i systemet! Chans till utbildning och jobb! För att kunna försörja sig och bidra till vårt välfärdssystem.

MEN – pratar man om sådana här saker så skälls man för främlingsfientlighet, rasism, till och med att ”jobba för den bruna rörelsen”!!

SÅ SJUKT! Det är lätt att vara generös i teorin men svårare i praktiken!

Om man ska försöka se något positivt i detta att vilja vara generös  – är väl att det andas medmänsklighet – välvilja – bry sig om – öppenhet och kärlek. Man är en god människa – i teorin…
Det negativa är att låtsas som att det inte gäller i praktiken och inte mig personligen!

D v s – vill du att kakan ska räcka till så många fler så måste du avstå din stora bit! Det kan handla om skolor, jobb, pension och just sjukvård.
Men hur många är beredda på det – i praktiken, när det verkligen gäller! Skarpt läge så att säga! Avstå pensionspengar, avstå sjukvård för någon annan, leva fattigare, flytta till något billigare – eller vad det nu kan vara.

LÄTT ATT VARA SNÄLL OCH GENERÖS I TEORIN – SVÅRARE I PRAKTIKEN!

Och vi som vågar prata om detta får utstå mycket skit! Och ändå kan jag säga att jag verkligen är en person som tänker med hjärtat och försöker vara så generös jag kan. Då är det hårt att få höra motsatsen…

Jag har försökt att på den plats jag själv befinner mig hjälpa och göra gott. Det har INTE varit lätt! De allra flesta som skrikit ”refugees welcome” svarade inte ens på det personliga mail jag skickade om en ung flykting som behövde en bostad efter fyra år som bostadslös i Arboga… Inte ens ett kort svar! Ingenting. Tystnad. Nonchalans.
Det gäller såväl personer, som politiska partier och kyrkor i Arboga…

Så mycket för den godheten – i praktiken…

Jag har jobbat politiskt en tid. Där såg jag också att man är sig själv närmast. Man jobbade för sig och sitt – fast man låtsades någonting annat.
Det var inte för Arbogas bäst man verkade – utan för partiets! Att försöka ändra på detta var lönlöst. Jag orkade inte se det och hoppade av.

Så att skapa panik och hysteri av den här är till för att inte hela samhällssystemet ska kollapsa! För blir det tillräckligt många sjuka så rasar välfärdssystemet.

Coronahysterin ska också hållas igång så att inte samhället kollapsar – så det inte blir mer av grupperingar mot varandra! Vi och dom! Skattebetalarna mot bidragstagarna. Coronahysteri för att förhindra politiska utspel – fast det ju redan handlar om politik.
Coronahysteri för att hålla folket lugnt! Vi ska hållas lugna… Ska hållas rädda och skrämda – instängda – hållas lugna…

Så inse det och förstå vad det hela handlar om. Du kommer inte att dö av corona! Du kommer antagligen inte ens att bli sjuk i influensan.
Tänk sedan lite längre! VAD SKA VI GÖRA för att alla i Sverige ska ha samma chans! För alla människors rätt till utbildning och jobb oavsett var de kommer ifrån! Så att alla kan bidra till det välfärdssystem som vi alla vill ha en del av. Så att alla kan få sjukvård den dag de blir sjuka…
Det är detta som är det viktiga! Nu och i framtiden! Inte en influensa som däckar dig en vecka.

För övrigt läser jag hur paniken drabbar även mitt älskade England!
Eftersom människor ska hållas inne – drabbas affärsägarna! ”Use us – or lose us” står det på mannens lapp!
Jag vet inte vilken agenda som gäller i UK – kanske samma som hos oss…

Nu lite annat! Bilder från en ljuvlig morgon. Blå gryning – visst är det vackert! Och morgonpromenaden var full av solsken – både inombords och utombords!

Så vacker morgon! Arboga vid Arbogaån!

Videkissar i solskenet nere vid ån!

Och snart hemma igen!
I helgen kan ni läsa en ny krönika skriven av mig! Denna gång om kossan Rölleka på landet hos mormor och morfar för länge sen. Allt i Magazin24!

Kommer i brevlådan lördag eller söndag!

Ha en fin helg! Själv ska jag ta det lugnt!
Det närmaste jag kommer corona är väl det här: Och medan jag halsar en bira nynnar jag mellan klunkarna  ”Corona, corona – I hate you so….”

Ha det bra! Och glöm inte det här:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Känner du till den här karln? Du kanske känner dig lite grann som honom i alla fall? Fet och uppblåst?
Bloggaren kände vare sig det ena eller det andra! Hon förstod inte vem Mr William Banting var förrän hon läst en artikel om honom i DN nyligen!

Om det här! Hur den fete William la om kosten – BANTADE (Banting!!) – och gick ner en massa kilon i vikt på ett litet kick!
Bloggaren hade aldrig tänkt på var ordet ”banta” kommer ifrån förrän Dagens Nyheter alltså klargjorde begreppen! Så här kan man läsa ur artikeln:
”William Banting hade problem med sin övervikt. För att få bukt med det han upplevde som ett hinder i livet, tillfrågade han en läkare vad han kunde göra åt saken.
Läkaren gav honom råd om speciell kosthållning, och Banting gav år 1863 ut en broschyr där han beskrev vad han åt – och inte åt – för att gå ned i vikt.
Kött, grönsaker och frukt var några av livsmedlen som stod på Bantings meny. Öl, mjölk, smör och socker höll han sig borta från.”

Om William Banting skriver Wikipedia så här, citat:

William Banting, född 1796, död 16 mars 1878, var en begravningsentreprenör känd för att ha gått ner kraftigt i vikt efter att ha lagt om sin diet till socker- och stärkelsefattig kost. Banting hade genom åren dragit på sig en kraftig övervikt, som lett till problem med leder i knän och problem med att gå på toaletten. Han hade frågat flera olika läkare om råd utan någon framgång. Då han blev så fet att han fick problem med hörseln (fett tryckte mot innerörat) gick han till läkaren William Harvey, som föreslog en drastisk kostförändring.

Harvey ordinerade en diet bestående av ganska stora mängder proteinrik föda, såsom kött och fisk. Han minskade kraftigt på intaget av kolhydratrika matvaror, såsom öl, bröd, socker och potatis. Till sin stora förvåning tappade Banting snabbt åtskilliga kilo. 1863 meddelade han allmänheten om sina framsteg i broschyren Letter on Corpulence Addressed to the Public, där han beskrev hur han under loppet av ett år (från augusti 1862 till augusti 1863) lyckades gå ner i vikt från 92 till 71 kg.”

Sen dess har det följt en massa olika dieter – mer eller mindre lyckade sådana. Bloggaren tänker på vad dottern brukar säga:” – Det är enkelt! Stoppa inte i dig mer än du sedan kan göra dig av med! Lätt!”

För visst är det så! Ät det kroppen behöver för att fungera.
Låt bli resten! 
För resterna gör du inte av med utan de tenderar att hamna runt mage och höfter…

Bloggaren har provat på en metod som fungerar alldeles utmärkt! Den här: När man har lärt sig Viktväktarnas väldigt enkla idé – ät vad du vill men fördelat på ett lite annorlunda vis än du kanske ätit tidigare – så är det bara helt rätt!

D.v.s. – älskar du gräddsås så kan du faktiskt unna dig en klick om du fördelar ut resten av det du äter på grönsaker, magert kött o.s.v.
Och bloggaren gick också ner 28 kg på 4 månader när det begav sig. Och det var lätt!

Här är några andra vinnare!
För unga som för de äldre!
För barn och för män! Det är inte bara roligt att komma i smalare kläder, köpa nytt och känna sig fräsch – det handlar om att må bra också! En tung kropp sliter på höfter och knän.

Bloggaren minns hur fantastiskt det var att kunna springa och springa fort när man blivit av med alla de där 28 kilona!

Klicka HÄR för att komma till Viktväktarna!

 Annat intressant som bloggaren hittade i DN var vad Michelle Obama just sett för film på bio! Den här: ”Black Panther”.

Så här skriver DN, citat:
”Michelle Obama, expresidenten Barack Obamas fru och USA:s före detta första dam, twittrar inte överdrivet ofta. Och när hon väl gör det handlar det oftast om maken. Därför är hennes senaste tweet, om Marvels superhjältesuccé ”Black panther”, ett avsteg från det normala.”

 

Livet är som en bok. Blanka blad i början och sen skrivs historien, din historia. Hur det skrivs och vad – vet ingen förrän allt står där på pränt. Fina, raka rader med snirklig text eller kludd med många plumpar. Du väljer inte alltid själv. Kanske mer sällan.

En del har fina, fantastiska böcker men där kapitel förstörts och sidor rivits sönder… Så illa åtgången att de valt att stänga boken, paketera in den, snöra den hårt och gömma den längst in under sängen.

Så sorgligt. 

Alla har böcker – tunna eller tjocka, med få rader eller välskrivna. Alla har fläckade sidor, sidor med tjocka svarta streck över texten men också text markerade med blommor och hjärtan. Alla!

En del tycker att deras böcker blivit för fula och trasiga för att visas upp. De orkar inte med att andra läser deras svåra textrader. De väljer att bara visa omslaget – det som kan skifta, förändras efter önskemål – andras… En glättig framsida som döljer allt svårt innehåll.

Våga glänta på boken och visa dina sidor. Det kan göra lite ont först men kommer att göra mycket gott sen.

För alla har en liknande bok och de textrader du har svårt att läsa kan någon annan hjälpa dig med. Det som är felstavat kan stavas om och rätt på nästa blad. Plumpar kan torkas av. De försvinner kanske inte men mattas kraftigt i färgen.

Så kryp in under sängen och lirka fram den där boken nu.

Livets bok blir inte så svår om du delar med dig. Låter någon hjälpa dig att tyda de svåra orden.

Våga språnget!

 

Vågar du visa dig naken?

Vad har livet gjort med dig? När började du tubba på den du verkligen är??
Var det som barn? När du inte dög? När andra bestämde att du inte riktigt räckte till eller passade in? Var det då du började ändra dig – för att vara till lags…?

Blev du klassens clown? Barnet som gav bort sitt godis för att få vänner? Och senare – den som gav bort saker?
Eller blev du tystare. Mobbad?

Fortsatte du som clown även som vuxen? Köpte  du vänskap med saker? För att vara snäll…

Var den som alltid ställde upp? Som alltid hjälpte andra? Då som nu. Den där som alla självklart bad om hjälp hos – för hon eller han sa aldrig nej.

Blev du förste älskare?  Tuffast, fräckast, den som räknade alla tjejer du fick omkull och dom blev många…Bara för att du kunde! För att visa dig!

Men vad hände sen? Vad händer sen? När ryggsäcken med alla måsten och alla krav blir för tung?  Vad händer då?? När skrattet fastnar i halsen
– på dig själv!

När allt du gör inte räcker längre?
När alla pekar på dig! När du gjort allt för alla andra men glömt dig själv?

När allt det där du gjorde – skämten, alltid-ställa-upp, knullet – plötsligt bara blev för mycket.  För ihåligt. Inte du!  Vad händer  – när du tappat bort dig själv, din själ…

Kanske blir du våldsamt arg? Tar ut din frustration på andra!
Du känner inte igen dig själv längre.   Och plötsligt orkar du inte mer utan slår igen dörren! 
Det räcker nu! Du orkar inte mera! Det är ”game over”! 
Men vågar du gråta?
Vågar du släppa lös all frustration, sorg och ilska där du gömmer dig? 
Vågar du vara dig själv där i ditt stängda rum?

Hur gör du när du tappat fotfästet?

STOPP! DET FINNS HOPP! ALLTID!
Kasta av dig alla tunga ryggsäckar du lastat på dig genom åren! Alla dumma måsten och horribla krav på dig själv! Släng alltihop!

Ta hjälp! Det finns vänner som vill hjälpa. Du är inte unik – det finns många som kan dela med sig av samma erfarenheter.

Det finns tröst att få! Ta emot den. No man is an island!

En kram är en bra början men ofta kan det behövas mer professionell hjälp. Ta emot den! Våga prata om det. Massor av människor är med om samma sak som du. Genom att berätta hjälper du både dig själv och andra. Våga visa känslor. Våga gråta.

Våga första steget! Våga språnget! Du kommer inte att ångra dig!

Våga visa dig i all din nakenhet! För du duger – precis som du är! Låt inte andra styra ditt liv mera! Var den du är – det räcker så bra så! Och du kommer att återfå harmoni och lycka i ditt liv.

Låter det som floskler och bullshit!? Inte alls – bloggaren har själv varit med om allt det här!

Lycka till!