Drug preguntas

Du har bara ett skinn!

Allmänt, Livet, Lokalt, Medicinskt, Sjukdomar och vård, Sverige & Världen, VIKTIGT! Inga Kommentarer »

Så sant – du har bara ett skinn och var rädd om det!

För 10 dagar sedan inföll Melanoma Day. Bloggaren hade uppmärksammat annonsen i tidningen och hängde på låset för att få delta i dropp-in på Hudkliniken i Västerås.

Har man en hud som ser ut så här över hela kroppen – – och dessutom opererades för malignt melanom för ett år sedan då är man angelägen om att få en undersökning när det annonseras om det.

Iväg mot Västerås och lasarettet. 
Bra parkeringsplats hittades! 😉 Bilen till vänster är dock inte min bil… 🙂

På väg!

 Hänga på låset var helt rätt –
för så här såg det ut när bloggaren kom fram:

In och betala!
Sen klä av sig.

I trosor och behå blev bloggaren undersökt över hela kroppen av tre läkare. Sen såg bloggaren ut så här: – Hurra! Inga farliga prickar!! 🙂

320 kronor och det var det verkligen värt!

Är du orolig? 

Tveka inte! Kontakta din familjeläkare eller ring hudkliniken direkt för en koll! Läs mera HÄR Cancerfondens sida.
HÄR finns också en checklista från Expressen.
Hudmottagningen i Västerås hittar du HÄR!

HÄR kan du läsa ännu mera.

HÅLL DIG I SKINNET OCH VAR RÄDD OM DIG!!

Screenshot

Livet och döden och allt däremellan.

Blommor och blad, Bröderna katt och Vilda Wilma, Filosofiskt..., Känslor, Kärlek, Livet, Lokalt, Personligt!, Relationer, Sverige & Världen, Tankar och funderingar..., VIKTIGT! Inga Kommentarer »

Solsken och värme igår – moln och smygande kyla idag – det fick bloggaren att vilja skriva en lite filosofisk blogg igen. Om livet och döden och allt däremellan.
Researchen började, lämpliga bilder skulle hittas och då visade det sig att bloggaren sannerligen var full av filosofiska känslor och tankarna i skallen verkligen trängdes och ville ut! Så nu får vi se vart bloggen landar! 😀

Here we go!

Vi börjar lite smått med sommarkänslan från igår! Sådana där härliga dagar då fönstret åker upp direkt på morgonen –
och dörren får bli öppen ända ut!
Sånt gillar bloggaren och sånt gillar hennes katter! Frihetskänsla parat med ljus och värme!

Men ljusa dagar varar inte för evigt och då infaller möjligen lite av tungsinne eller i alla fall lite filosofiskt tänkande som hos bloggaren idag.
Bloggaren har en förmåga att skriva av sig. Det är användbart när dagarna blir tunga – och nätterna mörka och långa… Dom där nätterna när sömnen aldrig vill infinna sig men däremot tankarna. Nätter då man vrider och vänder på allt. Gör hönor av fjädrar, oroar sig och våndas. Då är det skönt att skriva av sig! Skriva ner allt som tynger, avreagera sig via skrivpapper och inte genom mobilen…
Sen somnar i alla fall bloggaren skönt. Inga uppvarvade textmeddelanden har blivit skickade och på morgonen känns allt som oroat så mycket mindre besvärande – ja, faktiskt nästan borta helt!

Men vad är det då som tynger? Som äter en om nätterna? Det kan vara ensamhet! Att ensam tackla bördor. Ensam försöka klara allt.
Vill det sig riktigt illa äter sorgen och bekymren upp en även dagtid och man känner sig plötsligt ensammast i världen… Bloggaren vet hur sånt känns. Som utbränd har man betydligt mindre kraftförråd än andra människor. Ja, mycket mindre energi och ork än man förstår själv många gånger.
Och är man riktigt, riktigt nere så orkar man inte be om hjälp. Orkar inte höra av sig för några tröstande ord och lite omsorg. Då är allt bara svart. Då blir man verkligen ensammast i världen…

Det är då man behöver en vän. Och inte vilken ”vän” som helst…   ”En verklig vän uppväger tio halvhjärtade” är just dagens ord för 6 maj.

SÅ sant! Det är då man letar efter sådana här bilder…
…och sådana här… …och hoppas att man har några verkliga vänner…

Människan är en besynnerlig figur för det finns stunder då man verkligen vill vara ensam också – och mår bra av det! Man söker ensamhet. Kanske för vila och återhämtning – eller bara för att njuta av just den – ensamheten. Man är inte arg och inte ledsen – man vill bara vara ensam en stund – och behöver få vara det.

Men verkliga vänner vet skillnaden.  Skillnaden på önskad och oönskad ensamhet. Verkliga vänner känner en och vet.

Sen har vi andra svåra, filosofiska spörsmål…
Var finns lyckan? Och har vi hittat den – hur fångar vi den då?

Om vi känner så här: Att man är stark och klarar sig själv men vill ha någon ändå ibland. Hur gör man då? Hur vågar man sånt?

Och när man inte bara vill ha någon – utan längtar efter någon som också vill ha dig!  Någon som känner en längtan efter just dig, att ha dig i sin närhet. Hur gör man då?

Så kan det absolut vara! Det finns en mening med möten mellan människor. Och får du chansen till ett sådant möte – låt det inte gå dig ur händer! Håll fast!
Och håll hårt!

För så här är det! I slutänden kommer vi bara att ångra chanserna vi aldrig tog!
Så ta chansen! Våga!

Det där med att våga är viktigt! Har du hittat en vän du vill ha i ditt liv, en vän att älska, VÅGA VISA DET!

Tänker du att du inte vågar därför att du är bränd sen tidigare. Du orkar inte åka på en smäll till. Ser inte möjligheterna för alla problem – tänk om! Om du håller tillbaka känslorna för att du är rädd för att bli sårad så kommer du i slutänden att bli sårad i alla fall…”

Så GO FOR IT!!

Våga prata med varandra också! Om allt! Låt inte missförstånd och ”hönor av fjädrar” störa kärleken. Låt det inte förstöra kärleken! De där orden är väldigt sanna: ”Mellan vad som sas men inte menades – och vad som menades men aldrig blev sagt – har  mycken kärlek gått förlorad”…

Så våga prata om det som trycker dig! Förpassa problem och missförstånd dit där de hör hemma!

KRAMAS istället! 

För livet är så kort… Idag, 6 maj, är en speciell dag för bloggaren.
Det handlar om dom här två.   En ung man en gång för länge sedan.
Och en annan ung man för ännu längre sedan. Dom två har med bloggaren att göra…

En av dom kom att bli bloggarens far.

Den andre blev hennes make.
Båda är borta ur hennes liv nu kan man säga.
Den här bilden togs 1 maj 2013: Det är den sista bilden på bloggarens far – på bilden ihop med exmaken Peter.
Pappa avled på Peters födelsedag den 6 maj för 4 år sedan. Idag den 6 maj fyller Peter jämna år. 6 maj – en speciell dag för bloggaren… Tankarna går till dem båda – på olika vis…

Så låt oss tänka på det som är viktigt i våra korta liv!

Älskar du någon – säg det!
Våga nu då!! Lyssna till ditt hjärta!

Och kom ihåg de här orden…

Lev livet medan tid är! Och glöm inte att säga…

Och att ge…

Kärleken är tålmodig och god.
Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är kärleken.

 

 

 

 

 

 

– Hur gammal är du då? – Ja, hurså???? När individen är normen – inte siffror i ett personnummer!

ARBOGA, Kärlek, Livet, Lokalt, Personligt!, Samhällsfrågor, SEX, Sverige & Världen, VIKTIGT! Inga Kommentarer »

– Hur gammal är du då!? – Ja, hurså??

Här kommer en blogg om att vara som man vill! Att tänja gränser! Ytterligheter – att utmana det som anses vara rätt och fel – och det viktigaste av allt – OAVSETT ÅLDER!

Bloggaren är en person som sticker ut. Lite vild och crazy.  En sådan där person som man kanske beundrar för att hon vågar eller också förfasar sig över – av samma anledning.

En person som en del får rysningar av och helst väljer bort därför att dom tänker – vad ska hända härnäst?? – Vad ska hon nu hitta på??
När bloggaren gick med i Miljöpartiet i Arboga kom en i stan känd äldre herre till ordförande i Mp och beklagade sig: ”- Jag hörde att ni skulle få Susanne Linde med i partiet. Stackars er!”
Samma person har i andra ordalag berömt bloggaren för insändare hon skrivit och det till henne personligen…

Vad beror sånt på?? En liten stad?? Äldre man och yngre kvinna?? Allmän sur avundsjuka??

Och vem bryr sig då egentligen?? Inte bloggaren i alla fall! Hon fortsätter som tidigare!

Men – hon har inte alltid varit sådan. Inte alltid modig och skulle heller aldrig då ha vågat stå för sin sak offentligt. Nej, det fanns en tid då bloggaren aldrig vågade öppna munnen utan bara ville gömma sig. En lång skoltid av mobbning då hon liksom inte fanns.

Den här bilden visar bloggarens skolklass en gång för länge sen.  Sommarlov för 8-9-åringar på Gäddgårdsskolan i Arboga. Men var finns bloggaren bland alla blommor och glada barn? Ser ni henne inte? Det är ju hon som gömmer sig längst bak… Hon med lång fläta bak på ryggen. En håruppsättning som fick ”kamrater” att förfölja henne med trakasserier och glåpord som ”jävla 1800-talskärring”. Som gjorde att hon hade ont i magen jämt och grät varje kväll när hon skulle sova.

Det är hänsynslösa barn, mobbare, som ser till att en liten flicka får sin skoltid förstörd. En liten förväntansfull flicka som såg fram emot att lära sig mycket. Som trycktes ner och kuvades så att hon kom att ängslas varje morgon då skolan väntade.

En helt vanlig liten flicka, lite blyg bara och rädd. För henne blev skoltiden en mardröm – liksom för så många andra skolbarn tyvärr. Allt beroende på elaka ”kamrater” och lärare som ”inget ser”.

MEN – den lilla flickan tog revansch! Nu vågar hon allt och lite till! Lever ut allt nedtryckt och undanstoppat och det beror också på en annan sak – 50-talisterna!

Aftonbladet skrev något märkligt och helt fel för några år sedan! ”1950-talisterna – generationen som försvann. Blek men snäll.”
Men klämda mellan jätteproppen Orvar och de ironiska 60-talisterna glömdes 50-talisterna bort. Den sista bondegenerationen.”

Ha ha ha, inget kan vara mera felaktigt!! Det är ju 50-talisterna som regerar!!

 50-talisterna som var tonåringar under 60-talets totala revolution!

När 60-talet kom hade 40-talisterna redan tuktats. Den tidens ungdomar var hårt hållna, skulle sköta sig, fick skriva till kungs för att gifta sig när tjejen blev med barn. För preventivmedel vad var det (!) och blev flickvännen med barn så var det bara att gå till prästen och gifta sig!

50-talisterna däremot fick uppleva The Love Revolution!

Allting blev fritt och det var sex, drugs and rock’n roll som gällde!

Hasch röktes fritt även på lilla Gäddgårdsskolan i Arboga!

Sånt sätter spår! 50-talisterna blev inte alls någon blek och snäll generation utan satte ribban för fortsättningen! 50-talisterna finner sig inte utan fortsätter att lära ut att det finns inga gränser!
Och när de nu börjar bli mer mogna i ålder så har definitivt inte heller åldern någon betydelse!
För vad är ålder?? En siffra på ett papper! Inget mått och ingen gräns för glädje, kärlek, liv – och heller inte för mode och reklam!

 Tidningen Kupé tar faktiskt upp det här ämnet också i sitt senaste nummer. ”Tendens åldersskiftet” kallar tidningen reportaget som handlar om såväl arbete som sätt att leva – och om hur företagen använder sig av den nya trenden.
Arbetsgivare anställer gärna äldre som är pigga och friska – och många väljer att jobba längre – eller tillfälligt när de efterfrågas igen som pensionärer.

Modebranschen har också förstått att ålder inte är något bra mått! Modellerna är äldre och inte trådsmala heller! Modellerna speglar människor som vill leva livet utan begränsningar.   ”Trenden går mot att sluta skilja på ungt och gammalt, feminint och maskulint, och istället sätta individen i fokus.”

”- När individen är normen då finns det inte längre några egenskaper, sätt att klä sig eller vara som är exklusivt för ett kön eller en ålder”, säger Bobo af Ekenstam, omvärldsanalytiker.

Även resebranschen har fattat att ålder inte har betydelse när det gäller att se sig om i världen!

Precis så som bloggaren uppfattar det hela så skriver också tidningen Kupé! ”I stora delar av världen har erfarenhet och ålder alltid ingett vördnad. I väst och inte minst i Sverige, slängde vi ut mycket av den respekten med ungdomsrevolten i slutet av 60-talet. Gamla auktoriteter skulle ifrågasättas. De medelålders representerade något förstelnat. För att inte tala om de ännu äldre.”

Och nu fortsätter de där ungdomarna att tänja gränser! Att inte finna sig! Att leva livet! Allt är tillåtet! Kärlek har ingen ålder och inget annat är det åldersgräns på heller! 
Så borta är den lilla förskrämda flickan i skolan! Bloggaren fortsätter att leva ut! 😀 Vild och crazy – yes!!

Så alla ni som inte vågar, inte törs utan tänker ”- kan det där verkligen passa sig” – skit i sådana dumheter och LEV LIVET! För livet är kort och du har möjligheten JUST NU!

Tyvärr ligger inte senaste numret av tidningen Kupé på nätet ännu – om du vill läsa om ”Tendens åldersskifte” så norpa ett ex nästa gång du tar tåget!

 

 

 

Feel in the Blogg – bloggen med känsla och feeling…

Blommor och blad, Känslor, Kärlek, Livet, Lokalt, Personligt!, Sverige & Världen, VIKTIGT! Inga Kommentarer »

Alltsedan februari 2006, i över 11 år, har bloggaren skrivit sin blogg. I upprördhet och ilska men också med värme och kärlek. Det kommer hon att fortsätta med.

Bloggen heter ”Feel in the Blogg – bloggen med känsla och feeling” – och det stämmer verkligen.
KÄNSLOR är det som präglar bloggaren och så även bloggen förstås.  Så ock idag – känslor… En öppenhjärtig blogg… 

1 april idag och inte ett enda aprilskämt kommer att hamna i bloggen! Däremot känslor – feelings!

Bloggen kommer mer sporadiskt numera och är inte lika up-to-date och heller inte så aggressivt samhällspåverkad längre. Things happen, som man säger. Tiden går, tider förändras, andra saker har kommit in i bloggarens liv, andra personer. Ni som följt bloggen förstår…

Som person ändrar man sig också med tiden. När man är liten är timglaset fullt. Man upplever sig ha ”all tid i världen” och tycker sig gärna kunna skjuta upp saker, även viktiga, till morgondagen.

Men tiden går – och fortare än du kanske tror… Snart har tidens sand för dig runnit ut!

Har du hunnit med allt du vill? Har du hunnit glömma och förlåta?  Har du hunnit tala om hur mycket du älskar? Hur mycket dina käraste betyder för dig – innan det är för sent… 

Innan ditt timglas har runnit ut…

 Bloggaren fick en andra chans i livet att känna kärlek till en ny man – något hon är mycket tacksam över. Samtidigt är det lite tufft och jobbigt att ”lära om”, att stötas och blötas mot en ny människa som också har mycket i sitt bagage.
Bloggaren är öppen, den nya kärleken mer sluten. Bloggaren är spontan, het, svart och vitt och allt på en gång – medan han – den nya, är mer eftertänksam, väntande, kanske osäker och ligger mera lågt. Det innebär frustration och att tygla sig med tålamod. Det innebär också att lära sig! Utmaningar! 2017 skulle bli lärandes år, var nyårslöftet, så det passar bloggaren bra och hon försöker vara en flitig elev! För det är det värt! Jag lovar!
När bloggaren känner sig frustrerad och vill ha mer – då tänker hon på orden i låten med Rolling Stones: ”You can’t always get what you want. But if you try sometimes you might find – you get what you need!” 

Så sant! Du kanske inte alltid får precis det du vill ha – men du får det du behöver.

Vad vill då bloggaren ha sagt egentligen med denna blogg!? Jo, att tiden går! Riktigt flyger iväg faktiskt!

Tänk på timglaset!!  Nyss så fullt men ack så snart rinner sanden mot sitt slut och din tid är ute.

Och det är Game Over för din del…

Så slå igång känslorna –
och låt dom styra! ”Just go for it! Run towards it! Dive in head first! Live life with no regrets! Put your heart out there! Don’t be scared! You might get hurt but it’s all worth it in the end cause the best is yet to come”!

Lev livet! Ångra ingenting! För ”In the end we only regret the chanses we ditn’t take”Det enda vi ångrar till slut är chanserna vi aldrig tog!

Var god mot dig själv! Unna dig mer! Lev livet och älska mera!

Låt sanden i ditt timglas varvas med rosa körsbärsblom! 

 

Lite fina vårbilder från bloggarens gård till sist.

    Njut av livet.  

Ta tillvara din stund på jorden. För det är du värd!

 

Om fega politiker och hur man blir klassad som rasist!

Demokrati och rättvisa, Främlingsfientlighet, Lokalt, Pengar!, POLITIK, Samhällsfrågor, Sverige & Världen, VIKTIGT! Inga Kommentarer »

”Inte rasist men…”
Bilden säger
”- Alltså, jag är inte rasist… Men…”
”- Nehe, men du säger en hel del rasistiska saker.”

Vad är ”rasistiska saker”, undrar bloggaren?

För nästan exakt två år sedan, 7 januari 2015,  skrev bloggaren till Sveriges då ledande politiker – Fridolin, Kinberg Batra, Löfven och Romson.
Brevet inleddes så här, citat:

Samarbete i en av de viktigaste frågorna i Sverige – invandringen!  Under presskonferensen efter den s.k. decemberöverenskommelsen talade ni om tre områden som ni gemensamt ville samarbeta kring. Jag saknade ett viktigt område, kanske det viktigaste – invandringspolitiken!”

Och bloggare fortsatte, citat:
Invandringsfrågan är ett område som så gott som alla svenskar har ett förhållningssätt till. Som demokratiskt land och som föregångare framför många länder anser jag att Sverige ska ta emot så många flyktingar som möjligt – men för att ge de människor vi tar emot en chans till ett bra liv framgent, bostad, utbildning och arbete måste vi begränsa antalet och bli mer restriktiva.
Att lägga fram en ny invandringspolitik blir grannlaga eftersom förslaget måste visa att det gagnar alla parter s.a.s. Dock tror jag att det är nödvändigt framför allt för de nya svenskarnas skull men också för att förinta SD.
Görs ingenting kan vi förvänta oss ännu högre siffror för SD i valet 2018.”

Fick bloggaren något svar?? Vad tror ni??

Inte då! Fega inkompetenta politiker!  Det händer ingenting för ingen vågar utmana den andre och ingen vågar ta i problemen!
Allt medan en person jublar…

Bloggaren är inte helt insatt i samhällsfrågorna och heller ingen politiker men hon vill väl, har ett stort hjärta och kan viss matematik.

Hur mycket några läsare nu än vill få det till så är bloggaren varken främlingsfientlig eller rasist men det måste gå att ta i dessa frågor utan att bli klassad som sådan. Inte vara tyst! Och heller inte klassas som elak idiot!

Det handlar om det här: Pengar!

Hur väl man än vill så finns det en kassa.
Man ger ut pengar…
…och det måste komma pengar tillbaka.

D v s det finns ingen ”pojke med guldbyxor”. Kassan är inte outtömlig – den måste fyllas på. Alla måste bidra.
Enkel matematik. 

        och       

Sverige är ett land med begränsade resurser som alla andra länder. Vi är också ett land med massor av goda människor som på olika sätt på frivillig väg bidrar där resurserna inte räcker till.
Men det finns en gräns. Vi måste alla bidra efter förmåga om vi ska kunna ta hand om alla som finns i vårt land på ett bra sätt.
Så gäller i alla sammanhang. Ta t e x familjer – föräldrar försörjer men barnen får ”betala hemma” när de så småningom får inkomst. För att hjälpas åt – för att förhindra att man inte en dag står där bankrutt.

Motprestation kan man kalla det. När människor kommer till vårt land ska de tas emot och hjälpas på olika sätt – självklart. När de väl kan måste de sen börja bidra. Först lära sig det svenska språket och sen ges utbildning och/eller arbete. Vi ska alla hjälpas åt, måste hjälpas åt – för att få det hela att gå runt.
Det är inte fult att prata om det här! Ju mer vi pratar, diskuterar och sätter press på politikerna ju mindre glädje för SD – sprunget ur verklig rasism! ”Sverigedemokraterna 30-november 1991. Manifestationen urartade i kravaller och polisen hade stora problem.”
Ur tidningen Expo. Se HÄR .

I en blogg tidigare skrev bloggaren om oron inför alla ensamkommande flyktingbarn (läs: unga män). Vad händer med alla dessa pojkar utan anhöriga som lär dem rätt och fel?
Har de tur träffar de rätt personer men risken är stor att hamna i mindre bra gäng. Gäng utan samhällsförankring och utan vuxenstöd från t ex föräldrar.
Rosengård, Malmö 2016: Nordstan, Göteborg 2017:

För att invandrare till vårt land ska få bra liv måste ekvationen gå ihop. För att samtliga som lever i vårt land ska få bra liv måste vi alla hjälpas åt!

Det är faktiskt ganska enkelt och att lova för mycket är inte bra.
 Bloggaren som tycker om katter kommer osökt in på s k kattsamlare. Ofta kattälskare som tar emot än den ena, än den andra katten till sitt hem. Till slut går det överstyr.  En del katter mår väldigt dåligt, en del blir förvildade och andra söker sig därifrån – till grannskapet för att tigga mat och kärlek. Tyvärr vet vi som stödjer katthem vad en allmänhet tycker om förvildade katter.

Att samla katter i all välmening påminner om att samla nödställda människor i vårt land. Vi måste ha kapacitet till det – resurser, pengar – annars går det överstyr hur stort och varmt hjärtat än är.

Och att vägra prata om problem löser inget!
Att låtsas som om problem inte finns är lika dåligt!  Och att alltid kommentera med ”- Är du rasist?” – är bara dumt.
Som på bilden här – att få det till att invandrare utpekas som ”syndabockar” när det handlar om matematik, pengaflöde och att bidra gemensamt – känns sorgligt.

 Det bloggaren oroade sig för i brevet för två år sen är nu på väg att hända.
Serietecknaren Bard i förra söndagens DN. Jimmie Åkesson (SD) och Anna Kinberg Batra (M) i het omfamning samtidigt som Jimmie försöker locka sig till Annie Lööf (L).

 

”Förhandla med SD” – urdåligt!

Det är inte Jimmie Åkesson som ska diktera villkoren! Det här är viktiga frågor för samtliga partier och övriga partier skulle ha tagit i frågan om invandringspolitiken för länge sedan!
Ha invandringsfrågorna högt upp på agendan och nonchalera SD! Om inte detta görs kommer SD att få höga röstsiffror 2018 och i en demokrati kan man inte utesluta ett parti som kan komma att bli det största i nästa val. Skrämmande och mycket sorgligt – ett kvitto på fega inkompetenta politiker!

Och en antiklimax –  ju mer de självutnämnda ”antirasisterna” fortsätter att ignorera dessa frågor och stigmatisera de som vill diskutera – ju säkrare seger för Jimmie Åkesson i valet 2018!
Och desto närmare kommer vi Trump-land! (DN i söndags, 22 januari 2017)

Dessa sorgliga fakta tenderar också att sätta folk mot folk, vänner mot vänner, grannar mot grannar, till och med släktingar mot släktingar.
När det förmodligen faktiskt är så att de flesta människor är goda, tycker ungefär samma sak och bara vill få till en fungerande verklighet.

Buuu samtliga politiker! Det är så här man får till osämja mellan folk, bråk och stridigheter!

Brevet som bloggaren skrev till politikerna för två år sedan avslutades med:

”Med hopp om en bättre, humanare och kärleksfullare framtid!”

Brevet fick aldrig något svar…

Enkel matematik!
För att ge – måste det komma in!

 

 

 

 



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.