Att bo i en småstad har sina fördelar – trots att belackarna klagar på dåligt utbud av varor och tjänster liksom att ”- Här händer det absolut ingenting”.

Att bo i en småstad gör att ”alla känner alla” – på gott och ont det också. Men hanterar man denna kunskap på rätt sätt är det en enorm tillgång. Det betyder att man tar ansvar för varandra och ställer upp när det kniper. Här är ett exempel:

I måndags  hade jag en bokad tid i Köping – håret skulle putsas till. Vad händer? Jo, det är omöjligt att få ut bilen ur garaget – vänster däck bak är helt låst.
Ja, jag har varit med om det förr och vet att det kan bli så efter till exempel en biltvätt. Så jag försökte köra fram och åter, gunga fram bilen – men icke! Vad gör man då? Jo, man ringer Sveriges bästa bilverkstad – Meca i Arboga – eller Krisats som verkstaden hette för inte så länge sen!

På så där 5-6 minuter hade Magnus på Meca fått läget klart för sig och skickat upp ett par killar för att hjälpa mig. Däcket satt hårt men det gick! Och – utryckningen kostade mig ingenting! :-)
Det kan man kalla service! Det blev en tårta förstås till den positiva och duktiga personalen. Och jag hann i tid till frissan!

Skulle något liknande kunnat ha hänt i storstan? Kanske – men fan tro’t!

Bor man i en småstad är det nära till allt. Se här bara! :-D Tågen svischar förbi! Det är rent av så man tänker att man skulle kunna få en passagerare eller kanske lokföraren själv med på bänken som sällskap!

Men det var inte bänken vi ägnade oss åt igår utan trädet! Körsbärsträdet hade massor av torra grenar. En sådan tur att hjälpredor finns! :-)

Trädet blev tillsnyggat och vi fick dessutom lära oss om häggspinnmalens liv och leverne. En insekt med två huvuden? Nej, två malar som parar sig. Det är väl ett gulligt sätt att få till nya små larver! Bak mot bak och med vingarna mjukt lindade om varandra. :-)
Häggspinnmalen är ett gissel för häggträd men som tur är har vi inte sådana träd hos oss. Läs mer om häggspinnmalen HÄRWikipedia.

Annat in natura! Den här växten i sin kruka fick jag för många år sedan i julklapp av en kär vän. Det är en slideranka – på latin Muehlenbeckia complexa men i folkmun ”plättar på tråd”, med flera olika namn.

Min stackars ranka har fört en tynande tillvaro sedan jag fick den – men nu skulle det bli annat av! Små, små oansenliga blommor hade rankan.
Och till och med frukter: Vacker eller hur!

Nu fick den ny jord och ny kruka och blev upphissad i luften! Jag tror den kommer att trivas mycket bättre nu.

Lite tokerier. Den här trucken fick jag ögonen på när jag besökte Byggtjänst här i stan: Den passar väl mig!? :-D

Idag såg jag den här bilden på The Animal Rescue Site - som är en sida jag klickar på varje dag. Klicket generar mat till djur på härbärgen.
Jag blev alldeles varm i hjärtat! Katterna liknar precis två katter vi haft. Sippan till vänster, blev 18 år, och Hasse till höger blev 12. De har förstås aldrig träffats för Hasse tog s.a.s. över efter Sippan men i en katthimmel någonstans kanske de ligger ihop så här…

Ha en fin torsdag alla! Njut småstaden!