Drug preguntas

Naturligt vis – naturligtvis! Om märkliga män och ljuvlig natur – bland annat!

Blommor och blad, Bröderna katt och Vilda Wilma, Caféer och matställen, Djur och Natur, Krönika, Kvinnor och män, Magazin24, Privata foton, Sverige & Världen, VARGAR, djur och miljö Inga Kommentarer »

Oj, vad det fanns mycket att skriva om idag! Ett uppdämt behov kanske. Har varit lite låg ett tag. Är man utbränd som jag så räcker inte krafterna alltid till – inte ens till det roliga man vill göra.
Men nu känns det som om jag snart kan slänga mig upp på banan igen!

Jaha, vad ska vi börja med då? Jo, en av de saker som gjorde att min dip och depp blev lite längre än väntat. Kissen Felix har råkat illa ut igen… Hemsk bild, eller hur! Och inget mot verkligheten och hur stackars Felix fick ha det…
Ja, även matte blev förstås drabbad. Här på bilden är dränaget borttaget men det skulle fortsättas att rengöras runt såret – och tratten skulle vara på…
Stackars Felix! Inte nog med det fysiska – han deppade ihop över att vara instängd 10 dagar. Inte kul för en frihetsälskande katt!

Och vad hade hänt, undrar någon? Jag misstänker starkt Vilda Wilma igen! Felix är en så snäll och vänlig kisse och skulle aldrig starta ett bråk – men lilla röda kissen Wilma har inga problem med det och Felix är en som hon gärna ger sig på…
Men tiden läker alla sår, heter det ju, och så även för Felix! Lyckan var STOR när han äntligen fick gå ut igen! Tidigt, tidigt onsdag morgon gick matte upp för att kissen skulle slippa vänta längre.

Kanske är det så här: ”Tid av HELVETE kan få en att förstå LYCKA – när helvetet är över.”
Så kände jag här om morgonen.

Annat som kan göra en glad är att hitta de där kläderna som man inte visste att man letade efter – men som man direkt kände att man måste ha!! SÅ fin gul färg och jättemjuk! Måste köpa!

Sen den här jackan! OJ! Också SÅ mjuk och med kapuschong som jag bara älskar!
Oroade mig lite, men bara lite, över plånboken – men sen kom jag på att jag var på KappAhl och att jag faktiskt fått med mig den kupong som kom i brevlådan här om dagen!!

30% rabatt!! Hurra!! Det blev nästan så jag fick tröjan gratis! Min turdag!
Kan behövas efter allt elände.
Och inte är jag en sån som säger nej till second hand heller! Den här fina blusen hittade jag på mitt jobb – Röda Korset i Västerås! För 50kr!!

Så fina färger och mönster!

Men ska vi ta lite mer elände när vi ändå håller på? Så är vi av med det.

Så får det bli!

Jag är ju krönikör i Magazin24 och min krönika i september såg ut så här: Rubriken är ”Viljan att döda” och jag skriver om en sak som jag tycker är märklig. Hur man som jägare kan känna en vilja att skjuta, döda, när man går i skogen och ser ett fint djur.
Jag skriver också om det sjuka varghatet och om mina egna upplevelser av att möta varg öga mot öga – ett fantastiskt möte, andaktsfullt och ödmjukt. Skriver om mitt måtto: ”Lev och låt leva”.
Jag ger också en släng av sleven till en del män. För det är oftast män som är nöjesjägare och ännu mer vanligt att det är män som vill helt utrota vargen från jordens yta.
Du kan läsa krönikan genom att klicka HÄR!

 Döm om min förvåning när jag i dagarna läser en kollegas krönika som handlar om Medåkers skola men som avslutas så här! Citat, markerat som plus:
”+ Att en ny jaktsäsong har startat för Västra Mälardalens digra jägarkår”
.


Och markerat med ett minus, skriver krönikören: ”- Att de villebråd man tänkte jaga är uppätna av en okontrollerad vargpopulation”.

Vad det har med Medåkers skola att göra vet jag inte – men jag tänkte genast:


Jag träffade rätt direkt! Trampade på en så öm tå att personen ifråga inte kunde hålla sig utan måste låta några dyrbara krönikerader blir en smocka på mig.
Och neej, jag kommer inte att köra någon pinsam krigföring kollegor emellan på Magazin24. Detta har jag också meddelat chefredaktören. Pinsamt är bara förnamnet…

Män, säger jag bara…

 Vita kränkta män…

Då kommer jag osökt in på dessa rader som kom till mig en morgon:


”Kvinnor är värda så mycket mer!
Men på något vis blir deras livsuppgift att ha hand om män…”

Nu slutar vi med eländet för denna gång och går över på positiva saker! En resa till Stockholm till exempel! Så här glad och lycklig blir man över att få luncha ihop med dottern i vår fina huvudstad! Vi åt på Restaurang Feca som ligger på Torkel Knutssonsgatan! Maten var toppen och även för veganer!
Till och med toaletten var utöver det vanliga!! Visst är den fin!!

 Lovisa visade mig runt i det som numera är hennes hemstad.
Ja, vi har verkligen en vacker huvudstad!

Lite vackra bilder hemifrån så! Först inomhus!  Den vackra azalean som jag fick av min mamma när hon levde, blommar igen. Detta trots sin trånga kruka och jorden den suttit i under många år.
Det är nog kärlek!

Kärlek kanske detta är också! Att jag tålmodigt vattnat och pysslat om denna Agave som jag haft i över 10 år! Jag tog ett skott hos en kille i Piteå och Agaven har växt så sakta – men nu har den fått en knopp! Jag visste inte ens att Agave kunde blomma!

Blommar gör min fina porslinsblomma. Igen!  Också från mamma! Visst är dess blommor vackra och så säregna!

Utomhus är det också vackert, tycker jag.

Även om det kan vara lite grått och regnigt så lyser ju blad och blommor upp!

 

Härliga höstbilder tagna idag på Glasblåsargården.

Och än finns det blommor! Kaprifolen vid en av portarna är översållad med ljuvligt doftande blommor!
Och balkonglådornas blomster lever än!

Primulan har till och med knoppar!

Och än får utemöblerna stå kvar ett tag till.

Titta så vackert bordet är – regnvått och fullt av löv!


Ja, nog är hösten en härlig tid.  Det tycker både jag och katten Curry!

 Då känner jag att jag vill sjunga som i den där reklamen för Hyundai!

Lucky, lucky, lucky me!
I’m a lucky son of a gun.
I work eight hours, and sleep eight hours.
That leaves eight hours for fun.

Lucky, lucky, lucky me!
Even though I haven’t a dime,
I laugh and play in a carefree way
And I have a wonderful time.

I smile at the sun and when daylight is done
Ev’ry evening is loaded with charms.
I wish on the moon, and I whistle a tune
And I dream of a boy in my arms.

Lucky, lucky, lucky me!
You can kiss your worries goodbye.
Life’s a chuckle and Lady Luck’ll
Make you as lucky as I!

Det är Evelyn Knight som sjunger i reklamen. Evelyn Knight var en framgångsrik amerikansk sångerska på 1940-50-talet. Hon avled 2007, nästan 90 år gammal.

Du kan lyssna på sången genom att klicka HÄR!

Ja, jag känner mig både ”lucky” och lycklig!



Önskar att du gör det samma!
Lucky och lycklig!
Var rädd om dig!
Vi ses igen!

Män…människorna och jämställdheten…

Bröderna katt och Vilda Wilma, Demokrati och rättvisa, Feminism och jämställdhet, Goathland, Köpingstullen 3 Tullstugan f d kiosken, Kvinnor och män, Lokalt, Magazin24, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Massor att skriva om idag MEN vi börjar med den här godingen! Felix!
Felix är katten med nio liv men som avverkat en del av dessa… Påkörd som liten och överlevt, överlevt ett par svåra infektioner också varav en konstaterades i höstas. Efter operation och hjälp från Anicura Djurklinik i Arboga såg Felix’ rygg ut så här. Rakad rygg och dränage…
Felix blev frisk men pälsen ville inte växa ut helt. Den kom bara i tofsar.

I slutet av april tog jag kontakt med djurkliniken igen och veterinären trodde att Felix skulle få leva med bara tofsar på ryggen. Jag fick rådet att smörja in hans bara rygg med Solosun:
Solosun är en solskyddssalva med solskyddsfaktor 10 för djur. Solosun skyddar mot solens brännande och uttorkande UVA- och UVB-strålar som kan orsaka sveda och soleksem.”

Huden blev mindre torr OCH nu – efter sju månader växer pälsen ut igen!! Underbart!! Inte undra på att Felix ser så här förnöjd ut!

Nu över till något helt annat, som man säger.  Hijab! Ha åsikter om denna huvudbonad och du sätter fart på de sociala medier du vistas på!!

 Och det hjälper inte att man uttrycker sig i ordalag som jämställdhet, frihet, rätten att själv välja vad man vill ha på sig eller inte – man är lik förbannat islamofob… SÅ tråkigt!

En del kvinnor kan blir riktigt upprörda över mig och mina åsikter då. Jag förstår inte riktigt hur den sortens kvinnor tänker och som dessutom kallar sig feminister! HUR kan det vara okey att i Sverige – vårt jämställda land – blunda för sådant här: (Foto via Google).
En varm sommardag – mannen i kortärmat och kvinnan i svart tält!

HUR kan detta försvaras av en del feminister! HUR kan det vara fel att reagera på detta i jämställdhetens namn?  HUR kan kvinnor blir förbannade på andra kvinnor för att vi tar upp en sådan här ojämlik och kränkande sak?

Män ska INTE förtrycka kvinnor i religionens namn och inte på andra sätt heller! Det handlar om att alla människor – även kvinnor – har mänskliga rättigheter!

Tar man upp det faktum att vissa kvinnor går klädda så här: Så kan man få de mest bisarra kommentarer. Från kvinnor!

Att det är lika fel att gå klädd så här: Eller så här:
Men inte så här…

Men var går då gränsen?? HUR kort ”får man ha på sig” och HUR urringat?? Är det här för mycket?? OCH – vem bestämmer det??

Jag har t o m fått kommentarer från kvinnor som påstår att det är män som bestämmer att kvinnorna ska ha ”för lite på sig”! Att dessa stackars kvinnor är tvingade av män till att bära korta, snäva kjolar och dekolletage!!!
Hur bisarra känns inte sådana påståenden!!

DÅ kan man börja tänka på det här: Att vissa kvinnor inte riktigt gillar män – över huvud taget.

Att det liksom inte spelar någon roll hur män beter sig  – vare sig bra eller dåligt. Och oavsett vilken man det handlar om. För ALLT vad män gör och ALLT vad män säger är FEL!

Som att vissla uppskattande efter en kvinna som går förbi.  Det är SÅ FEL! USCH OCH FY!!
Varför då?
Jo, en del anser att det är sexuellt våld!! Helt otroligt…

Var går gränsen liksom? HUR ska män få kontakt?

Se för fan till när, var och hur du visslar på den där favoritlåten du har – det KAN uppfattas kränkande!!
Sexuellt våld…

Är det jämställdhet? Är det feminism? Handlar kampen om att förtrycka och kränka tillbaka?
Det är i alla fall inte min feminism och min jämställdhet!

Hur kan catcalling vara våld och förtryck – och inte det här: Mycket märklig inställning hos vissa feminister.

Islamofob är jag alltså nu – men blir också kallad rasist! För det finns fler saker man inte får prata om och det handlar om antalet människor som invandrar hit.
Jag besökte nyligen Försäkringskassans kontor i Västerås. Det var kaos där. Hur mycket folk som helst köade för bidrag. Och – det som man inte får säga – 95 % var människor utan s k svenskt utseende.
Det var gravida mammor med 5 barn och det var män.

DET får man inte skriva eller prata om för då är man

Men det handlar inte om vilka människor det är som kommer hit! Vilket etniskt ursprung eller religion de har! Det handlar om det här: Pengar!

Hur pengarna ska räcka. Mycket enkelt faktiskt – och jag har skrivit om det tidigare. Enkel matematik. Vi betalar in skatt för att pengarna sen via staten ska gå till bidrag av olika slag. MEN – för att det ska finnas pengar så måste det betalas in skatt också! DÄR har vi problemet: Plånboken! Svenska statens plånbok! Den måste regelbundet fyllas på! Och ju fler som behöver bidrag – ju mer pengar måste komma in i plånboken.
Blir det obalans – d.v.s. färre människor jobbar och betalar skatt – och fler lever på bidrag – så blir det till slut så här: Tom plånbok!

Enkel matematik och har ingenting med rasism att göra! MEN att inte tillåtas prata om dessa ekonomiska problem ger bara Jimmie och hans bedrövliga gäng fler medlemmar:

Och det går liksom inte att prata om det på ett vettigt sätt – för ”dom som vet” har redan bestämt sig:

SÅ sorgligt! Och SÅ förödande! Genom att blunda för verkligheten som den är och måla in sig i ett hörn – kommer det att ta HUR LÅNG TID SOM HELST innan vi når jämställdhet, demokrati och rättvisa.

 Så nu är jag både islamofob och en jävla rasist. Visst är det märkligt!
Jag som vurmar för alla människor lika värde och som dessutom förstår lite matematik även om jag också har ett generöst och varmt hjärta.

Och som gillar filmer som den här: Green Book! Se den! Filmen tar upp rasism – verklig rasism. MYCKET sevärd! Rekommenderas!

Fina bilar är det i filmen också! 🙂

Lite annat på sluttampen! Det här!

Min gamla tullstuga är nu såld! Jag hoppas att den nye ägaren kommer att njuta och må riktigt gott i detta fina lilla hus!

En bok jag nyss köpt! Skyll på Åke Edwardson som i en av sina deckare skriver om kokboken! Så den fick jag ju lov att beställa! 🙂

Passar mig precis! …the perfect gift for the big boss of your family whoever he (or she) may be.”

Märkligt väder är det också!   Stekande solsken och över 30 grader – för att i nästa stund vräka ner regn!

Men så mycket vackert som växer i detta solsken kombinerat med regnskurar!

Men jag åker snart till England – där är vädret mer stabilt…

60ths Weekend med massor av härlig musik och gamla bilar. Dessutom kommer både Gina och David (Tricia Penrose och David Lonsdale) från TV-serien ”Tillbaka till Aidensfield” (Heartbeat) till Goathland i North Yorkshire. ABSOLUTELY AWESOME!!!

Och så en bild från en sommar från förr:

Det är möjligen kaffepaus i höbärgningen. Platsen är Regna i norra Östergötland. Från vänster närmast i bild ses min kusin Torbjörn, min mormor Edith med hatten lite käckt på sned, morfar Edvin i blåbyxor och till höger sitter jag som liten tjej i vit hätta. Till vänster om mig min kusin Per-Uno och till höger – min mamma Hjördis. Längst bak sitter min moster Doris.
Till vänster i bild, längre bak, sitter pappa Göte. Fotot är förmodligen taget av min morbror Björn.

Och här är jag nu: En tjej som vågar stå för sin mening och som har ett stort och varmt hjärta. Som är optimist men också realist! That’s me!! 🙂

” I will never be a well behaved woman”jag kommer aldrig att bli en väluppfostrad flicka! Om det innebär att sitta tyst och hålla käften! Aldrig! OCH – LEVA LIVET gäller!! Sån är jag!!

I love men!
Så vissla på ni!

 Imorgon har ni en ny krönika skriven av mig i Magazin24! Rubriken är ”Du borde skämmas!”. Kolla in den imorgon!

 

 

 

 

 

 

Tjuvtitta!!

ARBOGA, Blommor och blad, Bostäder, Glasblåsargården i Arboga, Hus och fastigheter, Köpingstullen 3 Tullstugan f d kiosken, Lokalt, Magazin24, Personliga foton, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Men hallå! Vilket väder! Helt fantastiskt!

Man hinner inte riktigt med! Nyss påsk – och med så här vackra ägg från Anneli Arnoldssons dotter Fredrika behöver man inte måla sina ägg till påsk!

Själv åkte jag till stugan! Och där var ju förstås vädret precis lika ljuvligt! Så vad hände då!? 🙂

Jo, detta! På med baddräkten! 
Gassa på bryggan!  Ja, sen gick det ju inte att motstå ett dopp!  Och det blev flera! Jag badade hela påskhelgen! Så tidigt som 19 april har jag aldrig tagit första doppet!

Men vilka temperaturskillnader! Eftermiddagen visade termometern detta – nästan +24!

Men på morgonen sen var man inte lika snabb ner till badet… Plus 2! Så morgondoppet avstod jag! 🙂
Och det kanske bara är att vänja sig vid denna klimatförändring. Flera år i rad har jag badat i Björklången i Östergötland så sent som i september månad.

Hemkommen tog man sista påskölen! Den satt fint!!

Men det där med att tjuvtitta – vad handlar det om? Ja, inte gäller det mig som Susanna i badet! Om jag inte skulle bada näck förstås…

Nej, det här tjuvtittade jag på!

Mitt fina grannhus!

Tjuvtitt in genom fönstret!

Det är nog fler som gjort -tjuvtittat in! 

Det ligger nära till hands…

För nu är det klart! Och möblerat har duktiga Sara Hagström gjort! Hennes inredningsföretag heter CREADOMI och du hittar det bl.a. på Facebook!

Fast jag behöver inte tjuvtitta för jag har redan sett hur otroligt fint den lilla före detta tullstugan har blivit!! Men – jag har lovat nuvarande ägare Gustav Öberg att inte lägga ut bilder än här på min blogg. För huset kommer snart ut till försäljning på Hemnet och då kan ni gå in och kolla där! Och KÖP HUSET vetja!!

Ni får ju det här som granne: Glasblåsargården!

Och mig  – och alla andra snälla människor som bor i mitt hus!

 Så här fint är det nu ute på min gård.

Vilken härlig tid det är nu!

Underbart!

Och det tycker katterna också!!

Igår inhandlades lite blommor att plantera ut! Det visade sig att det var fler som haft samma planer. Granngården var smockfull av trädgårdssugna! Och 5 pelargoner för 100 kr blev det! 4 röda och så den här – för min mammas skull. Hon älskade vita pelargoner. Hon fick sin första vita pelargon när hon fyllde 7 år.

Snart blommar syrenerna också! Som sagt, en ljuvlig tid just nu.

Håll utkik framöver! För då kommer den stora bloggen om den lilla tullstugans förvandling!


Och – reportage om den fina nygamla tullstugan kommer också i Magazin24 snart! Björn Blomgren kommer att skriva och visa bilder!

Och på tal om Magazin24 så är ju onsdag nästa vecka en röd dag – 1 maj. MEN – tidningen dimper ner i brevlådan på fredagen istället – den 3 maj!  Och då finns min krönika med igen!  Denna gång är rubriken ”Dagen då jag slutade curla!”! Vad det handlar om för någonting – det får ni läsa då…

Kram på er därute! Tänk på att sola med måtta! Använd solskyddsfaktor och minst 30! Det går bra att njuta av solskensvädret i skuggan också! 🙂

 

 

Slowly becoming… Too slowly… Men snabba hantverkare i Arboga! Och fin lägenhet på Glasblåsargården!

ARBOGA, Blommor och blad, Bostäder, Glasblåsargården i Arboga, Hantverkare, Köpingstullen 3 Tullstugan f d kiosken, Magazin24, Personliga foton, Personligt!, Privata foton, Sverige & Världen, Utbrändhet Inga Kommentarer »

”I’m slowly becoming the person I should´ve been a long time ago” – så står det på väggen i mitt kök.
Men som jag skriver i rubriken – det sker ”too slowly”… Det borde gå fortare!

Varför gör det inte det då?? Jo, det har flera orsaker. En av de viktigaste är den här: Jag är utbränd. Det betyder att jag är precis samma människa som före de två tillfällen då utbrändheten slog till med full kraft MEN med den dramatiska skillnaden – jag har inte samma ork längre. Inte samma energi.
Lusten, kreativiteten och viljan finns kvar – men jag åker på pumpen hela tiden när jag glömmer… Glömmer att krafterna tar slut och att jag måste ladda nya.
Att ladda nya som utbränd – det tar tid… Nu står jag på laddning igen.

Anledningen till kraftlösheten denna gång är huset jag äger och som har haft en lägenhet ledig.
Glasblåsargården i Arboga: Massor att göra kring det men med fantastiskt duktiga hantverkare som ställt upp så har vi nu nästan nått målet – en fin, renoverad lägenhet.

Pontus – elektriker, Jens – målare  och så KAK Golv inte att förglömma!

Ingo och hans medarbetare! *

Fler favoriter:  Göran Anderssons BT-Bygg! Och ja, det var faktiskt snö när vi började med alla jobb första veckan i mars.
Och här ser ni snickare Ken: Så bussiga killar! Ställer alltid upp!
Och så trevliga dessutom!
Göran och BT-Bygg såg till att Peter från VVS-huset kom och fixade rörmokeriet! I badrummet fanns det en hel del jobb kan man lugnt säga…

Sen var det fullt ös! Största delen av jobbet gjorde Linus Englunds duktiga målare Jens Magnusson! Såväl fönster som väggar, dörrar och skåpluckor fixade denne duktige, trevlige man!  Jens Magnusson!
Jag minns hans farfar Nils! Nils Magnusson jobbade som vaktmästare på gamla sjukhemmet på Kungsörsvägen och var en klippa där. Jag började mitt allra första sommarjobb som städerska på sjukhemmet. För övrigt ett sjukhus tidigare med ett BB som jag faktiskt är född på! 🙂

Shazada hjälpte mig att rensa bort gamla klätterväxter från husväggen! Inte ett enkelt jobb alls – och högt upp! Men han klarade det!

Så duktiga och trevliga killar allesammans! En och annan tjej också faktiskt! Två tjejer dök upp som hantverkare också! Toppen!
STORT TACK ALLESAMMANS!!

 Så nu börjar det likna något – denna lägenhet!

Vardagsrummet!

Och köket:

Hallen in mot vardagsrummet: Och till höger – dörren in till badrummet – som nästan är klart!

Den största delen av städningen fixade Ingela och hennes Stilrent från Kungsör! Tack för det!

Men blod, svett och tårar har det kostat… För en utbränd stackare som vill så mycket men har så liten ork.
 Fysiskt illa har jag gjort mig också! Men det är smällar man får ta. Och de fysiska skadorna läker mycket snabbare än de psykiska…

Hur kurerar man sig då?  Jo, med en promenad om man orkar! Här är Östra Nygatan i Arboga med den vita Glasmästarvillan direkt till höger i bild. Längre fram, framför den röda bilen, ses den lilla f d tullstugan och därefter mitt hus – Glasblåsargården – en gång i tiden arbetarbostad åt glasblåsarna vid Arboga Glasbruk.

På tal om tullstugan – här en bild från dess kök i vardande! Fotot är taget genom fönstret för Gustav Öberg, nuvarande ägare, fanns inte på plats.

En promenad i solskenet gör gott. När man promenerar så rensar man samtidigt skallen på alla möjliga och omöjliga tankar!
 Att titta på alla vårpigga blommor som dyker upp här och var gör också gott för sinnet!
Jag älskar krokus! Dessa små blommor hjälpte mig att komma igen under nattsvarta promenader då utbrändheten var som allra värst. De hjälper mig fortfarande…

Orkar man inte ta sig ut – kan man titta ut genom fönstret i alla fall! Se solen och se våren som är på språng in till gamla Sverige!

Nu firar jag!
I min ensamhet för jag orkar inte annat.
Utbrändheten har sitt pris och ett ganska högt sådant. Men lite ekologisk skumpa, en bukett tulpaner och en glass gör att jag mår lite, lite bättre och kan glädjas lite lite grann över jobbet som jag och övriga här ovan genomfört! Projekt renovering av lägenhet är över! JAG KLARADE DET!!!

Lite nostalgi sen!  En muckarfest med ett fantastiskt slut! 
Från vänster – Mats Wahlfeldt i gul muckartröja, Mats Envall, Peter Linde, Elizabeth Källqvist, Kåre Gullichen, Janne Widerlöv, Lotta Jigelius och Håkan Persson. Fotograf är fröken Wahlfeldt!
Muckades gjordes det från P4 i Skövde – och lumparkompisarna var Mats och Peter. Peter och jag klickade direkt och några månader senare var vi förlovade! Tre år efter det blev jag Susanne Linde – f d Wahlfeldt! 🙂

Det är några år mellan bilden här ovan och denna:

Lite äldre, lite fler erfarenheter, lite mer skadad/utbrändhet – men lika positiv och glad som förr. Leva livet gäller!

Lite visdomsord också. och den här: Sitter på väggen hemma hos mig. Tänk att jag aldrig lär mig ändå…

Ett tack till! Tack Anneli Arnoldsson för underbara ägg till påsk!   Det är Annelis dotter Fredrika som har hönor som lägger så här vackra ägg!
Goda är dom också!!

Njut våren och solskenet ni som kan. Själv ägnar jag mig just nu åt detta: Och laddar batterierna.
Men jag lyckades ju skriva en blogg nu i alla fall! Hurra!

 

Ta hand om er! Jag jobbar på det här – också! Slowly… men det går framåt!

PS! På onsdag kommer min krönika igen i Magazin24!
Rubriken är ”Den enda sanna glädjen…”! Ds

 

 

 

 

 

 

 

Tullstugans återtåg! Och så lite sorg men också glädje.

ARBOGA, Åldersnoja, Ånglok, Döden, Glasblåsargården i Arboga, Hus och fastigheter, Kärlek, Köpingstullen 3 Tullstugan f d kiosken, Lokalt, Magazin24, NYMR, Personliga foton, Personligt!, Reklam, Sverige & Världen, TV Inga Kommentarer »

Tullstugan först!
Den f d lilla tullstugan är den som ligger intill mitt stora hus på bilden, längst bort till höger.

Det lilla fina huset som jag sålde förra året till Gustav och Angelica Öberg. 
Nu är det dags att se det senaste som hänt inuti stugan!

Vi kliver väl in!

Det är ju inte alls klart – men det växer fram så sakteliga. Eller inte alls sakta med den speed som Gustav Öberg har inbyggt inom sig! 🙂

Farstun eller förstugan – som var ett tillbyggt garage tidigare: Här ser ni porten inifrån och längs med väggen under fönstret kommer det att bli tvättmaskin och torktumlare och lite arbetsytor.

Längst bort i förstugan ligger badrummet:
Inte mycket att se än så länge för duschkabinen och det övriga är fast nere i Italien, sa Gustav. Men golvet är lagt och väggar liksom fönstret ut mot gården!

Gustav, ja – här har vi  honom! I det som nu är köket!

Eller det som ska bli köket! Felix ska installera spis, kyl och frys m.m. och det diskuterade Gustav med honom om: Det blir arbetsytor mot väggen till höger och fönstret vetter ut mot Östra Nygatan.
Åt andra hållet på nedre botten blir det allrum. Där kan man så småningom mysa framför kaminen när det är möblerat och klart.
Lite längre fram.  Fönster mot infarten till Glasblåsargården, huset som jag har kvar – och mot Östra Nygatan till höger.
Här var alltså kiosk på senare år och till höger var luckan. Allt förändrat – förbättrat!

En trappa upp då! Ja, då kommer vi till sovrummen. Här finns gott om plats för en bred dubbelsäng om man skulle vilja! Det nyupptagna takfönstret ger ytterligare ljusinsläpp. Den fina väggen med stockar kommer att få vara kvar – och inte vare sig målas över eller tapetseras. Det gillas!

Utsikt mot Stureparken.
Och så här ser den nytapetserade långsidan ut:

Ja, Gustav Öberg har all anledning att se nöjd ut! Hans tullstuga kommer att bli över förväntan!
Gustav är en fantastisk kille! Driftig och kreativ med massor av goda idéer som inte har ett dugg med luftslott att göra utan är fullt genomförbara. Och han genomför dom!!
Jag är SÅ glad att jag sålde den lilla tullstugan just till honom och hans fru!

Fortsättning följer! Snart är huset färdigt och det blir dags för presumtiva hyresgäster att komma och titta!

Sorgen då. Ja, livet går ju lite upp och ner.  Ibland händer förfärligt sorgliga saker och dessa dagar blir tunga.

Kåre var min första kärlek och den första kärleken glömmer man inte. Och kommer nog heller aldrig riktigt över. Den kärleken finns för alltid bevarad i hjärtat.
Kåre dog plötsligt för ett par månader sedan och jag var med på minnesstunden för honom i lördags. På väg dit fick jag vara med om något som jag tar som en hälsning. En koltrast flög fram från en port precis intill mig när jag passerade. Det gjorde stunden lite lättare.

För att närvara vid minnesstunden för Kåre var oerhört smärtsamt. Men trots sorg och tårar blev det en så fin stund – den allra sista med Kåre. Hans systerdöttrar hade organiserat det så fint och musiken som spelades under minnesstunden var Kåres favoriter – men också mina. Och många vänner närvarade. Det blev ett fint farväl mitt i sorgen.

Jag tände ett ljus för Kåre när jag kom hem…

Men på sorg följer glädje och den fick jag genom mina söner som kom samma dag. Mina pojkar stannade till söndagen och självklart blev de så ompysslade som bara en mor kan göra! Allt det bästa för sina barn.
Och våfflor därtill! 🙂

Mina barn blev till plåster på sorgens sår.

Dottern hade födelsedag igår!
  Henne träffar jag imorgon! Då ska jag bjuda henne på en vegansk restaurang i Stockholm. För Lovisa är vegan och jag gillar också allt grönt och vegetariskt utan att för den skull vara vegan.

Annat roligt har också hänt! Den som känner mig och kanske läst det här i bloggen så ÄLSKAR jag ånglok!
Och hur länge som helst har jag velat lära mig elda och köra ett ånglok! I oktober förra året kom jag i alla fall en liten bit närmare genom att få klättra upp i det lok som stod inne i Grosmont i North Yorkshire!
Killarna på loket var så tillmötesgående!
Men att få boka en plats för att ”go on the footplate” med North Yorkshire Moor Railway är inte lätt! Många vill och platserna är få. Helst ska man boka in sig ett år i förväg.
MEN – jag hittade en chans på närmare håll! Nora Bergslags Veteranjärnväg!

Klicka HÄR för att besöka deras hemsida! (Fotot/copyright: Edvin Lindström)

Jag har försökt där också i ett par år och nu hörde Mats som är eldsjäl vid denna järnväg av sig. Så i juni blir det av! Då får jag ”Stora Ånglokslektionen” under två dagar i Nora för att lära mig – och slutligen får jag köra ångloket! Overall är inhandlad och även passande kepa! Det ska bli helt fantastiskt underbart härligt!!

För jag är ju:

Annat som man kan bli glad över är att man i Arboga har en del som kanske inte andra städer har! Hjälp för personer som är helt rudis vad gäller tekniska saker som till exempel smart-TV… Ett telefonsamtal bort bara och så dyker han upp – TV-doktorn Richard Fallqvist – hembesök från Gunnar Karlssons Radio & TV!
Förutom att han snabbt och lätt fixar din TV så får man sig en trevlig pratstund! Gillar katter gör han också så mina tre välkomnar honom så gärna.
Guld värt att ha en TV-handlare som gör hembesök! Som hjälper dig när du står helt handfallen vad gäller såväl TV som datorer, skrivare och mobiltelefoner!

Klicka HÄR så kommer du till Gunnars Karlssons Radio & TV!

Annat lite unikt för Arboga. Vi har en skomakare! Och inte vilken skomakare som helst!  Marina måste vara Sveriges snyggaste skomakare! Trevlig är hon dessutom och man får alltid en kul pratstund när man besöker hennes Sko-Fix!
Tro det eller ej men Marina har fixat skor och nycklar m m här i Arboga sedan 1984!!

Visst känns det skönt att kunna glädjas lite även i mörka stunder Gläds gör jag också över att få skriva som krönikör i Magazin24.
Ännu roligare är det när människor hör av sig – på stan med en kram eller via telefon och meddelanden – för att tala om att de gillar det jag skriver. Det gör mig ödmjukt tacksam och så varm i hjärtat.

 Min senaste krönika som kom förra veckan har rubriken ”Är inte du lite för gammal för det där?” och handlar om den förkastliga åldersfixeringen. Läs den gärna HÄR om du vill!

Ha det bra! Var rädda om er! Lev livet – tänk på att det är kort OCH kan vara oväntat kort… KRAM på er!

Vi ses igen…

 

 

 

 



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.