Feel in the Blogg

Oj, vad det fanns mycket att skriva om idag! Ett uppdämt behov kanske. Har varit lite lÃ¥g ett tag. Är man utbränd som jag sÃ¥ räcker inte krafterna alltid till – inte ens till det roliga man vill göra.
Men nu känns det som om jag snart kan slänga mig upp på banan igen!

Jaha, vad ska vi börja med dÃ¥? Jo, en av de saker som gjorde att min dip och depp blev lite längre än väntat. Kissen Felix har rÃ¥kat illa ut igen… Hemsk bild, eller hur! Och inget mot verkligheten och hur stackars Felix fick ha det…
Ja, även matte blev förstÃ¥s drabbad. Här pÃ¥ bilden är dränaget borttaget men det skulle fortsättas att rengöras runt sÃ¥ret – och tratten skulle vara pÃ¥…
Stackars Felix! Inte nog med det fysiska – han deppade ihop över att vara instängd 10 dagar. Inte kul för en frihetsälskande katt!

Och vad hade hänt, undrar nÃ¥gon? Jag misstänker starkt Vilda Wilma igen! Felix är en sÃ¥ snäll och vänlig kisse och skulle aldrig starta ett brÃ¥k – men lilla röda kissen Wilma har inga problem med det och Felix är en som hon gärna ger sig pÃ¥…
Men tiden läker alla sår, heter det ju, och så även för Felix! Lyckan var STOR när han äntligen fick gå ut igen! Tidigt, tidigt onsdag morgon gick matte upp för att kissen skulle slippa vänta längre.

Kanske är det sÃ¥ här: ”Tid av HELVETE kan fÃ¥ en att förstÃ¥ LYCKA – när helvetet är över.”
Så kände jag här om morgonen.

Annat som kan göra en glad är att hitta de där kläderna som man inte visste att man letade efter – men som man direkt kände att man mÃ¥ste ha!! SÃ… fin gul färg och jättemjuk! MÃ¥ste köpa!

Sen den här jackan! OJ! Också SÅ mjuk och med kapuschong som jag bara älskar!
Oroade mig lite, men bara lite, över plÃ¥nboken – men sen kom jag pÃ¥ att jag var pÃ¥ KappAhl och att jag faktiskt fÃ¥tt med mig den kupong som kom i brevlÃ¥dan här om dagen!!

30% rabatt!! Hurra!! Det blev nästan så jag fick tröjan gratis! Min turdag!
Kan behövas efter allt elände.
Och inte är jag en sÃ¥n som säger nej till second hand heller! Den här fina blusen hittade jag pÃ¥ mitt jobb – Röda Korset i VästerÃ¥s! För 50kr!!

Så fina färger och mönster!

Men ska vi ta lite mer elände när vi ändå håller på? Så är vi av med det.

Så får det bli!

Jag är ju krönikör i Magazin24 och min krönika i september sÃ¥g ut sÃ¥ här: Rubriken är ”Viljan att döda” och jag skriver om en sak som jag tycker är märklig. Hur man som jägare kan känna en vilja att skjuta, döda, när man gÃ¥r i skogen och ser ett fint djur.
Jag skriver ocksÃ¥ om det sjuka varghatet och om mina egna upplevelser av att möta varg öga mot öga – ett fantastiskt möte, andaktsfullt och ödmjukt. Skriver om mitt mÃ¥tto: ”Lev och lÃ¥t leva”.
Jag ger också en släng av sleven till en del män. För det är oftast män som är nöjesjägare och ännu mer vanligt att det är män som vill helt utrota vargen från jordens yta.
Du kan läsa krönikan genom att klicka HÄR!

 Döm om min förvåning när jag i dagarna läser en kollegas krönika som handlar om Medåkers skola men som avslutas så här! Citat, markerat som plus:
”+ Att en ny jaktsäsong har startat för Västra Mälardalens digra jägarkÃ¥r”.

Och markerat med ett minus, skriver krönikören: ”- Att de villebrÃ¥d man tänkte jaga är uppätna av en okontrollerad vargpopulation”.

Vad det har med MedÃ¥kers skola att göra vet jag inte – men jag tänkte genast:

Jag träffade rätt direkt! Trampade på en så öm tå att personen ifråga inte kunde hålla sig utan måste låta några dyrbara krönikerader blir en smocka på mig.
Och neej, jag kommer inte att köra nÃ¥gon pinsam krigföring kollegor emellan pÃ¥ Magazin24. Detta har jag ocksÃ¥ meddelat chefredaktören. Pinsamt är bara förnamnet…

Män, säger jag bara…

 Vita kränkta män…

Då kommer jag osökt in på dessa rader som kom till mig en morgon:

”Kvinnor är värda sÃ¥ mycket mer!
Men pÃ¥ nÃ¥got vis blir deras livsuppgift att ha hand om män…”

Nu slutar vi med eländet för denna gång och går över på positiva saker! En resa till Stockholm till exempel! Så här glad och lycklig blir man över att få luncha ihop med dottern i vår fina huvudstad! Vi åt på Restaurang Feca som ligger på Torkel Knutssonsgatan! Maten var toppen och även för veganer!
Till och med toaletten var utöver det vanliga!! Visst är den fin!!

 Lovisa visade mig runt i det som numera är hennes hemstad.
Ja, vi har verkligen en vacker huvudstad!

Lite vackra bilder hemifrån så! Först inomhus!  Den vackra azalean som jag fick av min mamma när hon levde, blommar igen. Detta trots sin trånga kruka och jorden den suttit i under många år.
Det är nog kärlek!

Kärlek kanske detta är ocksÃ¥! Att jag tÃ¥lmodigt vattnat och pysslat om denna Agave som jag haft i över 10 Ã¥r! Jag tog ett skott hos en kille i PiteÃ¥ och Agaven har växt sÃ¥ sakta – men nu har den fÃ¥tt en knopp! Jag visste inte ens att Agave kunde blomma!

Blommar gör min fina porslinsblomma. Igen!  Också från mamma! Visst är dess blommor vackra och så säregna!

Utomhus är det också vackert, tycker jag.

Även om det kan vara lite grått och regnigt så lyser ju blad och blommor upp!

 

Härliga höstbilder tagna idag på Glasblåsargården.

Och än finns det blommor! Kaprifolen vid en av portarna är översållad med ljuvligt doftande blommor!
Och balkonglådornas blomster lever än!

Primulan har till och med knoppar!

Och än får utemöblerna stå kvar ett tag till.

Titta sÃ¥ vackert bordet är – regnvÃ¥tt och fullt av löv!

Ja, nog är hösten en härlig tid.  Det tycker både jag och katten Curry!

 Då känner jag att jag vill sjunga som i den där reklamen för Hyundai!

Lucky, lucky, lucky me!
I’m a lucky son of a gun.
I work eight hours, and sleep eight hours.
That leaves eight hours for fun.

Lucky, lucky, lucky me!
Even though I haven’t a dime,
I laugh and play in a carefree way
And I have a wonderful time.

I smile at the sun and when daylight is done
Ev’ry evening is loaded with charms.
I wish on the moon, and I whistle a tune
And I dream of a boy in my arms.

Lucky, lucky, lucky me!
You can kiss your worries goodbye.
Life’s a chuckle and Lady Luck’ll
Make you as lucky as I!

Det är Evelyn Knight som sjunger i reklamen. Evelyn Knight var en framgångsrik amerikansk sångerska på 1940-50-talet. Hon avled 2007, nästan 90 år gammal.

Du kan lyssna på sången genom att klicka HÄR!

Ja, jag känner mig bÃ¥de ”lucky” och lycklig!

Önskar att du gör det samma!
Lucky och lycklig!
Var rädd om dig!
Vi ses igen!

Massor att skriva om idag MEN vi börjar med den här godingen! Felix!
Felix är katten med nio liv men som avverkat en del av dessa… PÃ¥körd som liten och överlevt, överlevt ett par svÃ¥ra infektioner ocksÃ¥ varav en konstaterades i höstas. Efter operation och hjälp frÃ¥n Anicura Djurklinik i Arboga sÃ¥g Felix’ rygg ut sÃ¥ här. Rakad rygg och dränage…
Felix blev frisk men pälsen ville inte växa ut helt. Den kom bara i tofsar.

I slutet av april tog jag kontakt med djurkliniken igen och veterinären trodde att Felix skulle få leva med bara tofsar på ryggen. Jag fick rådet att smörja in hans bara rygg med Solosun:
”Solosun är en solskyddssalva med solskyddsfaktor 10 för djur. Solosun skyddar mot solens brännande och uttorkande UVA- och UVB-strÃ¥lar som kan orsaka sveda och soleksem.”

Huden blev mindre torr OCH nu – efter sju mÃ¥nader växer pälsen ut igen!! Underbart!! Inte undra pÃ¥ att Felix ser sÃ¥ här förnöjd ut!

Nu över till något helt annat, som man säger.  Hijab! Ha åsikter om denna huvudbonad och du sätter fart på de sociala medier du vistas på!!

 Och det hjälper inte att man uttrycker sig i ordalag som jämställdhet, frihet, rätten att själv välja vad man vill ha pÃ¥ sig eller inte – man är lik förbannat islamofob… SÃ… trÃ¥kigt!

En del kvinnor kan blir riktigt upprörda över mig och mina Ã¥sikter dÃ¥. Jag förstÃ¥r inte riktigt hur den sortens kvinnor tänker och som dessutom kallar sig feminister! HUR kan det vara okey att i Sverige – vÃ¥rt jämställda land – blunda för sÃ¥dant här: (Foto via Google).
En varm sommardag – mannen i kortärmat och kvinnan i svart tält!

HUR kan detta försvaras av en del feminister! HUR kan det vara fel att reagera på detta i jämställdhetens namn?  HUR kan kvinnor blir förbannade på andra kvinnor för att vi tar upp en sådan här ojämlik och kränkande sak?

Män ska INTE förtrycka kvinnor i religionens namn och inte pÃ¥ andra sätt heller! Det handlar om att alla människor – även kvinnor – har mänskliga rättigheter!

Tar man upp det faktum att vissa kvinnor går klädda så här: Så kan man få de mest bisarra kommentarer. Från kvinnor!

Att det är lika fel att gå klädd så här: Eller så här:
Men inte sÃ¥ här…

Men var gÃ¥r dÃ¥ gränsen?? HUR kort ”fÃ¥r man ha pÃ¥ sig” och HUR urringat?? Är det här för mycket?? OCH – vem bestämmer det??

Jag har t o m fÃ¥tt kommentarer frÃ¥n kvinnor som pÃ¥stÃ¥r att det är män som bestämmer att kvinnorna ska ha ”för lite pÃ¥ sig”! Att dessa stackars kvinnor är tvingade av män till att bära korta, snäva kjolar och dekolletage!!!
Hur bisarra känns inte sådana påståenden!!

DÃ… kan man börja tänka pÃ¥ det här: Att vissa kvinnor inte riktigt gillar män – över huvud taget.

Att det liksom inte spelar nÃ¥gon roll hur män beter sig  – vare sig bra eller dÃ¥ligt. Och oavsett vilken man det handlar om. För ALLT vad män gör och ALLT vad män säger är FEL!

Som att vissla uppskattande efter en kvinna som går förbi.  Det är SÅ FEL! USCH OCH FY!!
Varför då?
Jo, en del anser att det är sexuellt vÃ¥ld!! Helt otroligt…

Var går gränsen liksom? HUR ska män få kontakt?

Se för fan till när, var och hur du visslar pÃ¥ den där favoritlÃ¥ten du har – det KAN uppfattas kränkande!!
Sexuellt vÃ¥ld…

Är det jämställdhet? Är det feminism? Handlar kampen om att förtrycka och kränka tillbaka?
Det är i alla fall inte min feminism och min jämställdhet!

Hur kan catcalling vara vÃ¥ld och förtryck – och inte det här: Mycket märklig inställning hos vissa feminister.

Islamofob är jag alltsÃ¥ nu – men blir ocksÃ¥ kallad rasist! För det finns fler saker man inte fÃ¥r prata om och det handlar om antalet människor som invandrar hit.
Jag besökte nyligen Försäkringskassans kontor i VästerÃ¥s. Det var kaos där. Hur mycket folk som helst köade för bidrag. Och – det som man inte fÃ¥r säga – 95 % var människor utan s k svenskt utseende.
Det var gravida mammor med 5 barn och det var män.

DET får man inte skriva eller prata om för då är man

Men det handlar inte om vilka människor det är som kommer hit! Vilket etniskt ursprung eller religion de har! Det handlar om det här: Pengar!

Hur pengarna ska räcka. Mycket enkelt faktiskt – och jag har skrivit om det tidigare. Enkel matematik. Vi betalar in skatt för att pengarna sen via staten ska gÃ¥ till bidrag av olika slag. MEN – för att det ska finnas pengar sÃ¥ mÃ¥ste det betalas in skatt ocksÃ¥! DÄR har vi problemet: PlÃ¥nboken! Svenska statens plÃ¥nbok! Den mÃ¥ste regelbundet fyllas pÃ¥! Och ju fler som behöver bidrag – ju mer pengar mÃ¥ste komma in i plÃ¥nboken.
Blir det obalans – d.v.s. färre människor jobbar och betalar skatt – och fler lever pÃ¥ bidrag – sÃ¥ blir det till slut sÃ¥ här: Tom plÃ¥nbok!

Enkel matematik och har ingenting med rasism att göra! MEN att inte tillåtas prata om dessa ekonomiska problem ger bara Jimmie och hans bedrövliga gäng fler medlemmar:

Och det gÃ¥r liksom inte att prata om det pÃ¥ ett vettigt sätt – för ”dom som vet” har redan bestämt sig:

SÃ… sorgligt! Och SÃ… förödande! Genom att blunda för verkligheten som den är och mÃ¥la in sig i ett hörn – kommer det att ta HUR LÃ…NG TID SOM HELST innan vi nÃ¥r jämställdhet, demokrati och rättvisa.

 Så nu är jag både islamofob och en jävla rasist. Visst är det märkligt!
Jag som vurmar för alla människor lika värde och som dessutom förstår lite matematik även om jag också har ett generöst och varmt hjärta.

Och som gillar filmer som den här: Green Book! Se den! Filmen tar upp rasism – verklig rasism. MYCKET sevärd! Rekommenderas!

Fina bilar är det i filmen också! 🙂

Lite annat på sluttampen! Det här!

Min gamla tullstuga är nu såld! Jag hoppas att den nye ägaren kommer att njuta och må riktigt gott i detta fina lilla hus!

En bok jag nyss köpt! Skyll på Åke Edwardson som i en av sina deckare skriver om kokboken! Så den fick jag ju lov att beställa! 🙂

Passar mig precis! …the perfect gift for the big boss of your family whoever he (or she) may be.”

Märkligt väder är det ocksÃ¥!   Stekande solsken och över 30 grader – för att i nästa stund vräka ner regn!

Men så mycket vackert som växer i detta solsken kombinerat med regnskurar!

Men jag Ã¥ker snart till England – där är vädret mer stabilt…

60ths Weekend med massor av härlig musik och gamla bilar. Dessutom kommer bÃ¥de Gina och David (Tricia Penrose och David Lonsdale) frÃ¥n TV-serien ”Tillbaka till Aidensfield” (Heartbeat) till Goathland i North Yorkshire. ABSOLUTELY AWESOME!!!

Och så en bild från en sommar från förr:

Det är möjligen kaffepaus i höbärgningen. Platsen är Regna i norra Östergötland. FrÃ¥n vänster närmast i bild ses min kusin Torbjörn, min mormor Edith med hatten lite käckt pÃ¥ sned, morfar Edvin i blÃ¥byxor och till höger sitter jag som liten tjej i vit hätta. Till vänster om mig min kusin Per-Uno och till höger – min mamma Hjördis. Längst bak sitter min moster Doris.
Till vänster i bild, längre bak, sitter pappa Göte. Fotot är förmodligen taget av min morbror Björn.

Och här är jag nu: En tjej som vÃ¥gar stÃ¥ för sin mening och som har ett stort och varmt hjärta. Som är optimist men ocksÃ¥ realist! That’s me!! 🙂

” I will never be a well behaved woman” – jag kommer aldrig att bli en väluppfostrad flicka! Om det innebär att sitta tyst och hÃ¥lla käften! Aldrig! OCH – LEVA LIVET gäller!! SÃ¥n är jag!!

I love men!
Så vissla på ni!

 Imorgon har ni en ny krönika skriven av mig i Magazin24! Rubriken är ”Du borde skämmas!”. Kolla in den imorgon!

Men hallå! Vilket väder! Helt fantastiskt!

Man hinner inte riktigt med! Nyss pÃ¥sk – och med sÃ¥ här vackra ägg frÃ¥n Anneli Arnoldssons dotter Fredrika behöver man inte mÃ¥la sina ägg till pÃ¥sk!

Själv åkte jag till stugan! Och där var ju förstås vädret precis lika ljuvligt! Så vad hände då!? 🙂

Jo, detta! På med baddräkten! 
Gassa på bryggan!  Ja, sen gick det ju inte att motstå ett dopp!  Och det blev flera! Jag badade hela påskhelgen! Så tidigt som 19 april har jag aldrig tagit första doppet!

Men vilka temperaturskillnader! Eftermiddagen visade termometern detta – nästan +24!

Men pÃ¥ morgonen sen var man inte lika snabb ner till badet… Plus 2! SÃ¥ morgondoppet avstod jag! 🙂
Och det kanske bara är att vänja sig vid denna klimatförändring. Flera år i rad har jag badat i Björklången i Östergötland så sent som i september månad.

Hemkommen tog man sista påskölen! Den satt fint!!

Men det där med att tjuvtitta – vad handlar det om? Ja, inte gäller det mig som Susanna i badet! Om jag inte skulle bada näck förstÃ¥s…

Nej, det här tjuvtittade jag på!

Mitt fina grannhus!

Tjuvtitt in genom fönstret!

Det är nog fler som gjort -tjuvtittat in! 

Det ligger nära till hands…

För nu är det klart! Och möblerat har duktiga Sara Hagström gjort! Hennes inredningsföretag heter CREADOMI och du hittar det bl.a. på Facebook!

Fast jag behöver inte tjuvtitta för jag har redan sett hur otroligt fint den lilla före detta tullstugan har blivit!! Men – jag har lovat nuvarande ägare Gustav Öberg att inte lägga ut bilder än här pÃ¥ min blogg. För huset kommer snart ut till försäljning pÃ¥ Hemnet och dÃ¥ kan ni gÃ¥ in och kolla där! Och KÖP HUSET vetja!!

Ni får ju det här som granne: Glasblåsargården!

Och mig  – och alla andra snälla människor som bor i mitt hus!

 Så här fint är det nu ute på min gård.

Vilken härlig tid det är nu!

Underbart!

Och det tycker katterna också!!

IgÃ¥r inhandlades lite blommor att plantera ut! Det visade sig att det var fler som haft samma planer. GranngÃ¥rden var smockfull av trädgÃ¥rdssugna! Och 5 pelargoner för 100 kr blev det! 4 röda och sÃ¥ den här – för min mammas skull. Hon älskade vita pelargoner. Hon fick sin första vita pelargon när hon fyllde 7 Ã¥r.

Snart blommar syrenerna också! Som sagt, en ljuvlig tid just nu.

Håll utkik framöver! För då kommer den stora bloggen om den lilla tullstugans förvandling!

Och Рreportage om den fina nygamla tullstugan kommer ocks̴ i Magazin24 snart! Bj̦rn Blomgren kommer att skriva och visa bilder!

Och pÃ¥ tal om Magazin24 sÃ¥ är ju onsdag nästa vecka en röd dag – 1 maj. MEN – tidningen dimper ner i brevlÃ¥dan pÃ¥ fredagen istället – den 3 maj!  Och dÃ¥ finns min krönika med igen!  Denna gÃ¥ng är rubriken ”Dagen dÃ¥ jag slutade curla!”! Vad det handlar om för nÃ¥gonting – det fÃ¥r ni läsa dÃ¥…

Kram på er därute! Tänk på att sola med måtta! Använd solskyddsfaktor och minst 30! Det går bra att njuta av solskensvädret i skuggan också! 🙂

”I’m slowly becoming the person I should´ve been a long time ago” – sÃ¥ stÃ¥r det pÃ¥ väggen i mitt kök.
Men som jag skriver i rubriken – det sker ”too slowly”… Det borde gÃ¥ fortare!

Varför gör det inte det dÃ¥?? Jo, det har flera orsaker. En av de viktigaste är den här: Jag är utbränd. Det betyder att jag är precis samma människa som före de tvÃ¥ tillfällen dÃ¥ utbrändheten slog till med full kraft MEN med den dramatiska skillnaden – jag har inte samma ork längre. Inte samma energi.
Lusten, kreativiteten och viljan finns kvar – men jag Ã¥ker pÃ¥ pumpen hela tiden när jag glömmer… Glömmer att krafterna tar slut och att jag mÃ¥ste ladda nya.
Att ladda nya som utbränd – det tar tid… Nu stÃ¥r jag pÃ¥ laddning igen.

Anledningen till kraftlösheten denna gång är huset jag äger och som har haft en lägenhet ledig.
GlasblÃ¥sargÃ¥rden i Arboga: Massor att göra kring det men med fantastiskt duktiga hantverkare som ställt upp sÃ¥ har vi nu nästan nÃ¥tt mÃ¥let – en fin, renoverad lägenhet.

Pontus – elektriker, Jens – mÃ¥lare  och sÃ¥ KAK Golv inte att förglömma!

Ingo och hans medarbetare! *

Fler favoriter:  Göran Anderssons BT-Bygg! Och ja, det var faktiskt snö när vi började med alla jobb första veckan i mars.
Och här ser ni snickare Ken: Så bussiga killar! Ställer alltid upp!
Och så trevliga dessutom!
Göran och BT-Bygg sÃ¥g till att Peter frÃ¥n VVS-huset kom och fixade rörmokeriet! I badrummet fanns det en hel del jobb kan man lugnt säga…

Sen var det fullt ös! Största delen av jobbet gjorde Linus Englunds duktiga målare Jens Magnusson! Såväl fönster som väggar, dörrar och skåpluckor fixade denne duktige, trevlige man!  Jens Magnusson!
Jag minns hans farfar Nils! Nils Magnusson jobbade som vaktmästare på gamla sjukhemmet på Kungsörsvägen och var en klippa där. Jag började mitt allra första sommarjobb som städerska på sjukhemmet. För övrigt ett sjukhus tidigare med ett BB som jag faktiskt är född på! 🙂

Shazada hjälpte mig att rensa bort gamla klätterväxter frÃ¥n husväggen! Inte ett enkelt jobb alls – och högt upp! Men han klarade det!

Så duktiga och trevliga killar allesammans! En och annan tjej också faktiskt! Två tjejer dök upp som hantverkare också! Toppen!
STORT TACK ALLESAMMANS!!

 SÃ¥ nu börjar det likna nÃ¥got – denna lägenhet!

Vardagsrummet!

Och köket:

Hallen in mot vardagsrummet: Och till höger – dörren in till badrummet – som nästan är klart!

Den största delen av städningen fixade Ingela och hennes Stilrent från Kungsör! Tack för det!

Men blod, svett och tÃ¥rar har det kostat… För en utbränd stackare som vill sÃ¥ mycket men har sÃ¥ liten ork.
 Fysiskt illa har jag gjort mig ocksÃ¥! Men det är smällar man fÃ¥r ta. Och de fysiska skadorna läker mycket snabbare än de psykiska…

Hur kurerar man sig dÃ¥?  Jo, med en promenad om man orkar! Här är Östra Nygatan i Arboga med den vita Glasmästarvillan direkt till höger i bild. Längre fram, framför den röda bilen, ses den lilla f d tullstugan och därefter mitt hus – GlasblÃ¥sargÃ¥rden – en gÃ¥ng i tiden arbetarbostad Ã¥t glasblÃ¥sarna vid Arboga Glasbruk.

PÃ¥ tal om tullstugan – här en bild frÃ¥n dess kök i vardande! Fotot är taget genom fönstret för Gustav Öberg, nuvarande ägare, fanns inte pÃ¥ plats.

En promenad i solskenet gör gott. När man promenerar så rensar man samtidigt skallen på alla möjliga och omöjliga tankar!
 Att titta på alla vårpigga blommor som dyker upp här och var gör också gott för sinnet!
Jag älskar krokus! Dessa smÃ¥ blommor hjälpte mig att komma igen under nattsvarta promenader dÃ¥ utbrändheten var som allra värst. De hjälper mig fortfarande…

Orkar man inte ta sig ut – kan man titta ut genom fönstret i alla fall! Se solen och se vÃ¥ren som är pÃ¥ sprÃ¥ng in till gamla Sverige!

Nu firar jag!
I min ensamhet för jag orkar inte annat.
Utbrändheten har sitt pris och ett ganska högt sådant. Men lite ekologisk skumpa, en bukett tulpaner och en glass gör att jag mår lite, lite bättre och kan glädjas lite lite grann över jobbet som jag och övriga här ovan genomfört! Projekt renovering av lägenhet är över! JAG KLARADE DET!!!

Lite nostalgi sen!  En muckarfest med ett fantastiskt slut! 
FrÃ¥n vänster – Mats Wahlfeldt i gul muckartröja, Mats Envall, Peter Linde, Elizabeth Källqvist, KÃ¥re Gullichen, Janne Widerlöv, Lotta Jigelius och HÃ¥kan Persson. Fotograf är fröken Wahlfeldt!
Muckades gjordes det frÃ¥n P4 i Skövde – och lumparkompisarna var Mats och Peter. Peter och jag klickade direkt och nÃ¥gra mÃ¥nader senare var vi förlovade! Tre Ã¥r efter det blev jag Susanne Linde – f d Wahlfeldt! 🙂

Det är några år mellan bilden här ovan och denna:

Lite äldre, lite fler erfarenheter, lite mer skadad/utbrändhet – men lika positiv och glad som förr. Leva livet gäller!

Lite visdomsord ocksÃ¥. och den här: Sitter pÃ¥ väggen hemma hos mig. Tänk att jag aldrig lär mig ändÃ¥…

Ett tack till! Tack Anneli Arnoldsson för underbara ägg till påsk!   Det är Annelis dotter Fredrika som har hönor som lägger så här vackra ägg!
Goda är dom också!!

Njut våren och solskenet ni som kan. Själv ägnar jag mig just nu åt detta: Och laddar batterierna.
Men jag lyckades ju skriva en blogg nu i alla fall! Hurra!

Ta hand om er! Jag jobbar pÃ¥ det här – ocksÃ¥! Slowly… men det gÃ¥r framÃ¥t!

PS! På onsdag kommer min krönika igen i Magazin24!
Rubriken är ”Den enda sanna glädjen…”! Ds

Tullstugan först!
Den f d lilla tullstugan är den som ligger intill mitt stora hus på bilden, längst bort till höger.

Det lilla fina huset som jag sålde förra året till Gustav och Angelica Öberg. 
Nu är det dags att se det senaste som hänt inuti stugan!

Vi kliver väl in!

Det är ju inte alls klart – men det växer fram sÃ¥ sakteliga. Eller inte alls sakta med den speed som Gustav Öberg har inbyggt inom sig! 🙂

Farstun eller förstugan – som var ett tillbyggt garage tidigare: Här ser ni porten inifrÃ¥n och längs med väggen under fönstret kommer det att bli tvättmaskin och torktumlare och lite arbetsytor.

Längst bort i förstugan ligger badrummet:
Inte mycket att se än så länge för duschkabinen och det övriga är fast nere i Italien, sa Gustav. Men golvet är lagt och väggar liksom fönstret ut mot gården!

Gustav, ja – här har vi  honom! I det som nu är köket!

Eller det som ska bli köket! Felix ska installera spis, kyl och frys m.m. och det diskuterade Gustav med honom om: Det blir arbetsytor mot väggen till höger och fönstret vetter ut mot Östra Nygatan.
Åt andra hållet på nedre botten blir det allrum. Där kan man så småningom mysa framför kaminen när det är möblerat och klart.
Lite längre fram.  Fönster mot infarten till GlasblÃ¥sargÃ¥rden, huset som jag har kvar – och mot Östra Nygatan till höger.
Här var alltsÃ¥ kiosk pÃ¥ senare Ã¥r och till höger var luckan. Allt förändrat – förbättrat!

En trappa upp dÃ¥! Ja, dÃ¥ kommer vi till sovrummen. Här finns gott om plats för en bred dubbelsäng om man skulle vilja! Det nyupptagna takfönstret ger ytterligare ljusinsläpp. Den fina väggen med stockar kommer att fÃ¥ vara kvar – och inte vare sig mÃ¥las över eller tapetseras. Det gillas!

Utsikt mot Stureparken.
Och så här ser den nytapetserade långsidan ut:

Ja, Gustav Öberg har all anledning att se nöjd ut! Hans tullstuga kommer att bli över förväntan!
Gustav är en fantastisk kille! Driftig och kreativ med massor av goda idéer som inte har ett dugg med luftslott att göra utan är fullt genomförbara. Och han genomför dom!!
Jag är SÅ glad att jag sålde den lilla tullstugan just till honom och hans fru!

Fortsättning följer! Snart är huset färdigt och det blir dags för presumtiva hyresgäster att komma och titta!

Sorgen då. Ja, livet går ju lite upp och ner.  Ibland händer förfärligt sorgliga saker och dessa dagar blir tunga.

Kåre var min första kärlek och den första kärleken glömmer man inte. Och kommer nog heller aldrig riktigt över. Den kärleken finns för alltid bevarad i hjärtat.
Kåre dog plötsligt för ett par månader sedan och jag var med på minnesstunden för honom i lördags. På väg dit fick jag vara med om något som jag tar som en hälsning. En koltrast flög fram från en port precis intill mig när jag passerade. Det gjorde stunden lite lättare.

För att närvara vid minnesstunden för KÃ¥re var oerhört smärtsamt. Men trots sorg och tÃ¥rar blev det en sÃ¥ fin stund – den allra sista med KÃ¥re. Hans systerdöttrar hade organiserat det sÃ¥ fint och musiken som spelades under minnesstunden var KÃ¥res favoriter – men ocksÃ¥ mina. Och mÃ¥nga vänner närvarade. Det blev ett fint farväl mitt i sorgen.

Jag tände ett ljus för KÃ¥re när jag kom hem…

Men på sorg följer glädje och den fick jag genom mina söner som kom samma dag. Mina pojkar stannade till söndagen och självklart blev de så ompysslade som bara en mor kan göra! Allt det bästa för sina barn.
Och våfflor därtill! 🙂

Mina barn blev till plåster på sorgens sår.

Dottern hade födelsedag igår!
  Henne träffar jag imorgon! Då ska jag bjuda henne på en vegansk restaurang i Stockholm. För Lovisa är vegan och jag gillar också allt grönt och vegetariskt utan att för den skull vara vegan.

Annat roligt har också hänt! Den som känner mig och kanske läst det här i bloggen så ÄLSKAR jag ånglok!
Och hur länge som helst har jag velat lära mig elda och köra ett ånglok! I oktober förra året kom jag i alla fall en liten bit närmare genom att få klättra upp i det lok som stod inne i Grosmont i North Yorkshire!
Killarna på loket var så tillmötesgående!
Men att fÃ¥ boka en plats för att ”go on the footplate” med North Yorkshire Moor Railway är inte lätt! MÃ¥nga vill och platserna är fÃ¥. Helst ska man boka in sig ett Ã¥r i förväg.
MEN – jag hittade en chans pÃ¥ närmare hÃ¥ll! Nora Bergslags Veteranjärnväg!

Klicka HÄR för att besöka deras hemsida! (Fotot/copyright: Edvin Lindström)

Jag har försökt där ocksÃ¥ i ett par Ã¥r och nu hörde Mats som är eldsjäl vid denna järnväg av sig. SÃ¥ i juni blir det av! DÃ¥ fÃ¥r jag ”Stora Ã…nglokslektionen” under tvÃ¥ dagar i Nora för att lära mig – och slutligen fÃ¥r jag köra Ã¥ngloket! Overall är inhandlad och även passande kepa! Det ska bli helt fantastiskt underbart härligt!!

För jag är ju:

Annat som man kan bli glad över är att man i Arboga har en del som kanske inte andra städer har! Hjälp för personer som är helt rudis vad gäller tekniska saker som till exempel smart-TV… Ett telefonsamtal bort bara och sÃ¥ dyker han upp – TV-doktorn Richard Fallqvist – hembesök frÃ¥n Gunnar Karlssons Radio & TV!
Förutom att han snabbt och lätt fixar din TV så får man sig en trevlig pratstund! Gillar katter gör han också så mina tre välkomnar honom så gärna.
Guld värt att ha en TV-handlare som gör hembesök! Som hjälper dig när du står helt handfallen vad gäller såväl TV som datorer, skrivare och mobiltelefoner!

Klicka HÄR så kommer du till Gunnars Karlssons Radio & TV!

Annat lite unikt för Arboga. Vi har en skomakare! Och inte vilken skomakare som helst!  Marina måste vara Sveriges snyggaste skomakare! Trevlig är hon dessutom och man får alltid en kul pratstund när man besöker hennes Sko-Fix!
Tro det eller ej men Marina har fixat skor och nycklar m m här i Arboga sedan 1984!!

Visst känns det skönt att kunna glädjas lite även i mörka stunder Gläds gör jag också över att få skriva som krönikör i Magazin24.
Ännu roligare är det när människor hör av sig – pÃ¥ stan med en kram eller via telefon och meddelanden – för att tala om att de gillar det jag skriver. Det gör mig ödmjukt tacksam och sÃ¥ varm i hjärtat.

 Min senaste krönika som kom förra veckan har rubriken ”Är inte du lite för gammal för det där?” och handlar om den förkastliga Ã¥ldersfixeringen. Läs den gärna HÄR om du vill!

Ha det bra! Var rädda om er! Lev livet – tänk pÃ¥ att det är kort OCH kan vara oväntat kort… KRAM pÃ¥ er!

Vi ses igen…