Drug preguntas

Pest eller kolera!? Och en kul annons!

ARBOGA, Lokalt, Mat och Dryck, Medicinskt, Psykologiskt, Sverige & Världen, Teknikens under Inga Kommentarer »

Pest eller koleraPest eller kolera – så känns det när man 1) läser att mjölk förkortar livet! Mjölk2) sömnbesvär kan ge demens! Sömnproblem

HÄR kan du på DN läsa om ökad dödlighet bland mjölkdrickare! Och HÄRSvenskans hemsida om hur sömnbesvär kan ge demens! Pest eller kolera!?

Ja, det ena kan man ju lättare göra något åt än det andra Mjölk glas – för hur sover man bättre!? Sömnsvårigheter

John Blund Hur får man till den perfekta daten med John Blund – eller Mr Sandman som han heter på utrikiska!? Mr Sandman

Sova är lättare sagt än gjort! Piller Piller, avslappning, Mindfulness mindfulness eller ligga och vrålstirra hela natten!! Ligga sömnlös på natten

Tja, man får väl prova sig fram – ta lite av varje och övergå till den här dieten sen: IMG_8043.JPG Dottern visar vägen!

Ta livet lite lugnare – som en katt! 025

Från så här Tröttare via det här Trött
till detta: Krama kudden Ljuvliga tanke!!

Avslutar med något helt annat!
Den här annonsen för Mälarenergi tycker bloggaren är kul! image Fotot är från Arboga och så här ser konstverket ut i verkligheten: Järnhänder Arboga En skulptur av Lasse Nilsson som ska symbolisera alla de händer och den arbetskraft som hanterat järn på Arbogaån.

”Järn är historia, fiber är framtid” säger Mälarenergi!
Att två rådjur tittar fram till höger på väg ned mot ån i annonsen måste vara ren fantasi! :-)

Klicka HÄR för att se och läsa mer om s k offentlig konst i Arboga!
HÄR hittar du Mälarenergi!

Sov gott må väl

 

 

 

På tal om allt och ingenting…

ARBOGA, Glasblåsargården i Arboga, Lokalt, Natur, Psykologiskt, Samhällsfrågor, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

010 Allt och ingenting – vad kan det vara?

”Allt” tycker jag detta är! 025 SÅ bra insändare i Arboga Tidning den 3 oktober. Om en ”tjuv” och rädda grannar men mer om en kraschad psykvård och en enorm ensamhet. Säger allt…
Tack för så kloka ord Sven-Åke Haglund!
Du kan läsa hela insändare på nätet genom att klicka HÄR!

003 Allt och ändå ingenting är alla löv för bloggaren just nu. Någon föreslog att det är så vackert! 021 Och visst är det så. Om man vilar lite på räfsan, pustar ut en stund och tar in allt det vackra.

Äpplen har det talats om i bloggen på sistone också. Här ser ni en som har nära till frukten! 037
Och fin utsikt också! 034 Från en balkong på det så kallade Sjukhusgärdet i Arboga.

Ingenting egentligen med allt för bloggaren imorse var det här! 035 Tänk att det ska vara så stor skillnad på ostar av sorten Grevé. Arlas är absolut bäst!  038 :-)

Allt och ingenting – 017 lyktan till grannhuset lyser i gryningen.
På kvällarna lyser gatubelysningen och bloggaren upptäckte nyligen att lamporna över Östra Nygatan bytts ut! Inte till mysiga gammaldags lyktor men till en variant som verkligen sprider ljuset! Se själva! 009 Bloggaren trodde först att någon riktat strålkastare mot huset mitt emot – men det var alltså den nya gatubelysningen.
Förhoppningsvis stör den inte boende med sitt sken. Ljuset gör det förmodligen lite tryggare att gå nattetid.

Jobbigt men vackert med alla löv om hösten. Åker man bil kan man njuta lite på avstånd. Gör det! 028 SÅ vackert när träden skiftar färg.

Kämpa på med löven med glöm alltså inte att njuta! :-) Här en bild ner mot Stureparken och Sturegatan i Arboga.

Stureparken 6 okt 2014

Vad man kan göra i Stockholm men även i Kungsör!

Caféer och matställen, Kultur, Lokalt, Mat och Dryck, Miljö, Personligt!, Psykologiskt, Sverige & Världen, Västra Mälardalen Inga Kommentarer »

Stockholm Bloggaren besökte huvudstaden för ett par dagar sedan.

Anledningen heter Kay Pollak005  ”Ändra dina tankar, ändra ditt liv” – eller ”Att välja glädje” som föreläsningen också heter.

006 Fullsatt på Chinateatern vid Berzelii park och föreläsningen var suveränt bra. Den handlar om att möten med människor ger dolda meddelanden till oss själva och att du faktiskt kan välja glädja istället för bitterhet och ilska.
Klicka HÄR om du vill läsa mer om föreläsningen och se när och var Kay Pollak föreläser nästa gång!
Under våren filmar han uppföljaren till ”Så som i Himmelen”. Så som i himmelen
På kvällen gick vi på bio. Anna Odell Anna Odells film ”Återträffen”. Anna Odells Återträffen

Anna Odell blev känd för en större skara när hon genomförde sin ”installation” om hur psyksjuka behandlas i vårt samhälle. Anna Odell psyk

”Återträffen” var fantastiskt bra. En revansch för alla som mobbats under skoltiden men främst för Anna Odell själv förstås. Se den!! Och du behöver inte åka till Stockholm! Den går i Kungsör nu i helgen! Bio Återträffen Kungsör

Ja, även i Köping med början på onsdag! 027

Ja, filmen går faktiskt i Arboga redan ikväll kl 19.00! Även på söndag och onsdag. Tyvärr annonserar inte Arboga Bio i lokala Bärgslagsbladet/Arboga Tidning men du klan klicka HÄR för att komma till Arboga Bios program.

018 Fikade gjorde vi i Stockholm också. Espresso House Rörstrandsgatan serverade Tomtelatte och härliga bagels! 026

Biogodis eller godis på hemresan fixades via Pressbyrån som säljer Ekorrens ekologiska godis! 029 ”Like my bike”! Smakar som Ahlgrens bilar – men är miljövänliga cyklar! :-D 031

Finns flera sorter bland andra Peace and Love! 039  Godis med lakrits- och hallonsmak: 040

Klicka HÄR för att läsa om Ekorrens sortiment!

Innan hemresan bjöd dottern på härlig fiskgryta i sitt lilla krypin. 013
Ena väggen ser ut så här hemma hos henne: 015 Hon har världens sötaste väggklocka! 016 Köpt i Tokyo.

Avslutar med adventsstämning från en liten lya i Stockholm.

011

Imorgon blir det en ny blogg bland annat om den här tidningen: Situation Stockholm

BBB – BenBrottsBerättelse!

Bröderna katt och Vilda Wilma, Lokalt, Personligt!, Psykologiskt, Resor, Sverige & Världen, Vården Inga Kommentarer »

Tecknat benbrott Här kommer en BBBBerättelse om ett BenBrott – bloggarens. Den som är anledningen till att bloggen uteblivit en tid.
(Känsliga tittare varnas för starka bilder.)

Det har varit mildväder och plusgrader men snart slår kylan till och halka gör risken för benbrott mycket större. -2 hos bloggaren denna morgon! :-(

004 För bloggaren hände det hela efter en skön och oskyldig långpromenad den sista soliga söndagen i oktober. Tillsammans med en väninna gick vi ”hur långt som helst” och möjligen var det därför som olyckan inträffade. Bara plötsligt så där då bloggaren korsade Skepparegränd på sin väg hem. MMS om skada

005 En hastig blick på armen och bloggaren förstod att detta är inte bra… Det såg ut som om strålben och armbågsben körts ner i handen – och det blödde… 006 Ont gjorde det också – väldigt ont.
Bloggaren är inte van vid olyckor, tack och lov, och provade att ringa 1177 för att få lite information. Väntetiden var dock 10 minuter och det kändes inte OK att vänta så länge… Efter ett samtal med 112 var snart en ambulans på väg. ambulans

Trots svåra smärtor var det omöjligt för ambulanspersonalen att få in en morfinspruta i bloggarens ådror som sprack eller gled undan. Samma sak på Västerås lasarett. Flera sjuksköterskor försökte och till sist fick en spruta läggas i muskeln i låret – och smärtan dämpades. spruta
Bloggaren som är blodgivare är inte svårstucken annars men sköterskorna trodde att kroppen var i chock och att det därför inte gick att få i ens den tunnaste nål.

Illu_upper_extremityDet visade sig vara ett lite ovanligare armledsbrott. Armbågsben (ulna) och strålben (radius) hade gått skilda vägar så att säga. Efter röntgen drog en läkare armen rätt… Jo, bloggaren blev bedövad först – men det kändes ändå.
Här är en bild på hur det kan gå till: Dra armen rätt  ”-Klick” – hördes det när benen la sig rätt igen…

Armen i gips före operatioen Bloggaren skickades sen hem med sjuktransport för att invänta kallelse för operation. Dottern hade omedelbart satt sig på tåget hem från Stockholm och fanns hemma då bloggaren tilltufsad anlände.

Redan dagen därpå ringde en sköterska från Operation och bloggaren skulle opereras på tisdagen. Rigorös hygien krävdes före och bloggaren fick duscha och tvätta håret två gånger vid två tillfällen, kvällen innan operationen och morgonen innan resan till lasarettet. Inte lätt att utföra denna tvagning med en värkande arm i en ICA-kasse… dusch

Sjuktransport igen. Och väntan… Sjuktransporten kom 06.00 och vi var framme i Västerås strax före 07.00. Ortopeden öppnade inte förrän 07.30. Jag hade fått uppgift om att opereras kl 08.00 men det ändrades till 11.00 och sen gick tiden…

operationssal Vid pass kl 14.00 rullades bloggaren in på operation och då hade det först lagts en så kallad plexusblockad. En bedövning som ges i armhålan för att förlama den del av armen som behövs – i bloggarens fall underarmen. Det var en väldigt märklig känsla – att ha en underarm utan kontroll. Narkosläkaren berättade om en del patienter som knockat sig själva genom att lyfta en lealös arm som for upp och slog patienten i ansiktet med brutet näsben som följd… Läs mer om plexusblockad HÄR!

Narkos Nedsövd och med bedövad arm opererades bloggaren under en timma. Och så här ser armen ut efteråt.
011  – och så här: 012 Platta och skruvar av titan att ha för resten av livet.

Det blir att se upp i säkerhetskontrollen på flygplatserna! ;-) Säkerhetskontroll Skämt – det är ingen fara! :-D

014 Solen på väg ner över Västerås tisdagen den 29 oktober och bloggaren plus dottern inväntar åter sjuktransporten – denna gång hem.

värkNär bedövningen gick ur fick bloggaren fruktansvärt ont. Ingen av tabletterna vi fått med hem hjälpte. Det blev sjuktransport till Västerås igen mitt i natten. Sjuktransporten kom 1,5 tim senare, 01.40. Ny starkare medicin och så sjuktransport hem igen. Vi var hemma vid 06-tiden på morgonen…

Ett par timmar senare var det dags igen! Dottern blev väckt på förmiddagen av att ortopedläkaren ringde. Röntgenbilderna hade inte blivit bra – vi måste in till Ortopeden i Västerås igen. Sjuktransport! Tur att det finns - 020-21 21 21 – 100 kronor resan.

Nya röntgenbilder och nytt recept på något starkare värktabletter. Ortopedläkaren berättade att operationen lyckats bra och att bloggaren skulle få ha gipset några veckor för att sen kallas åter för att ta bort operationsstygnen och få ett nytt form av bandage runt armen.

Men – det gick inte att lösa ut receptet på nya värktabletter! apotek Apotekets datasystem var ur funktion… Vi uppmanades att återkomma, gick och åt kvällsmat på Café Bigarrå men när vi kom tillbaka var det samma strul med datasystemet.
Mer värk Bloggaren med den ångestladdade natten av värk dygnet innan i åtanke – vägrade åka hem utan värktabletter! Apoteksteknikerna föreslog att vi gick tillbaka till Ortopedmottagningen för att få med några tabletter hem så vi kunde lösa ut receptet i Arboga dagen därpå.
Vi krånglade oss fram till Ortopeden igen men den var stängd nu… Panik igen hos bloggaren! Dottern fann på råd och haffade en sköterska på språng och förklarade vår belägenhet. ”- Prova med akuten”, sa sjuksköterskan,”- de blir nog inte glada men gör ett försök.” Vi gjorde så OCH de förbarmade sig över den stackars bloggaren med värk i arm och panik i blick.

Sjuktransport hem igen och i säng vid 20-tiden.
Bloggaren åkte ambulans en gång och sjuktransport sju (7) gånger på fyra dagar. Det är tufft att bli sjuk…
Bloggaren tog morfintabletterna enligt ordination MEN mådde mycket psykiskt dåligt av dem, lite av hallucinationer…
Natten blev en fullkomlig mardröm av värk, snurr i skallen och ingen sömn. värkMer värk

almanacksblad Nu har tiden gått, värken har gett med sig och trots att sömnen mer eller mindre uteblir hankar sig bloggaren fram och hoppas på ett under idag – gips bort, äntligen sova!

Här är några bilder på bloggarens arm: 047

044 Armen är blå! 046 Gör lika ont som det ser ut…

Handen först: Scary hand Tjocka blåsvarta prinskorvar.
Och idag: Hand less scary

Det finns ljuspunkter och de stavas barnkatter och vänner! Fyra i familjen augusti 2011 Barnen som ställde upp till 100 % för sin mamma och särskilt dottern som inte vikit från bloggarens sida! Ovärderligt! SÅ ödmjukt tacksam. Hade inte klarat det utan henne.

Sängkamraterna, Felix och Wilma: Mina sängkompisar
De höll koll på matte när det var som värst: Wilma sängkompis Wilma.
Och Felix: Flixt Curry väntade på stolen vid datorn. 001 ”- När skulle hon egentligen börja skriva blogg igen…”

Frösseblommor Blommor fick det att gå också! 049 I olika former och med kära hälsningar. 028 Teckningar från brorsbarnbarnen förgyllde upp – liksom ovärderliga tjänster.016 Kära vänner såg till att älskade pappas krans hamnade där den skulle på Alla helgons dag.  Ett halvår sedan pappa dog Katterna fyllde 8 – Felix och Curry som kattungar och plötsligt hade tiden gått.

Min stackars hand Ja, det här var en BBB-berättelse som det idag skrivs vidare på genom besöket på Ortopeden i Köping.

TA DET LUGNT!! Se upp nu när snö och is gör marken riskabel. Det tänker bloggaren göra – inget benbrott mera! Det får räcka så här!!

050

 

Rom på mitt sätt sett – 3 – Ruskigt i St Peters!

Lokalt, Personligt!, Psykologiskt, Resor, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Kupolen bild Internet Nu kommer det ruskiga! Hemskheterna i St Peterskyrkan i Rom!

Man lär sig visst aldrig! Fyra gånger har bloggaren varit högst här uppe: Eiffeltornet Internet Och varje gång på väg upp påmints om att - Du har ju höjdskräck!! Akrofobi Så kallad akrofobi! RÄDD

Men vem tänker på sådana detaljer under en härlig resa till Rom!?
Så nu var det dags igen! 328
Självklart skulle vi upp i St Peterskyrkans tornkupol! 395
Vi köade till och med dit! Plötsligt hade skyarna öppnat sig och regnet vräkte ner. Vi tackade vänligt nej till erbjudande om paraply från de grannköande för vi tyckte svalt regn var ljuvligt efter all värme. 396

397 Upp för trapporna och sen valde vi hissen. 399 Trångt? Inte alls – mot vad som komma skulle…

408 Krampaktig hållande i gallret?
Nej då, det var inte så farligt.412 Det höga gallret gjorde dock att en del av bilderna blev därefter. 401
Taket gick dock bra att fotografera: 402

Men bloggaren hade naturligtvis glömt bort Eiffeltornet och höjden där RÄDD så när en skylt visade att man kunde ta sig ännu högre upp – till toppen av kupolen – så valde vi det direkt!

427 Precis som kupolens utformning lutade vägen upp…
Utsikt utefter vägen: 416 – och ännu en bit högre: 419
Bloggaren fotograferade genom gluggarna på kupolen. 423 Bilder från olika håll efter som vi klättrade uppåt.   429  Fönstren blev till gluggar… 424 Och ännu mindre… 421
Nu började det bli ännu mer trångt också… 428 Bloggaren började komma ihåg att förutom höjdskräck lider hon också av klaustrofobi klaustrofobi – så kallad cellskräck! RÄDD

Det var så dags att komma på det nu… 427

Högre och högre, trängre och trängre… 425 De två japanska damerna före oss var dock vid gott mod… 431 Förutom skyfallet utanför hade nu åskan börjat dåna också! Blixtar och dunder fick kupolen att vibrera…

Högre upp… 432
Trappan sedd bakåt: 433

Nu skallrade kupolen av blixt och dunder men japanskorna gjorde käckt tummen upp! Vi var snart framme! 434 Här blev vi stående. ”Någon” släppte in ett par personer åt gången till utsikten i toppen.
Förutom trångt utrymme, många och långa trappor upp, var det fruktansvärt varmt i de trånga gångarna! 436 Svetten rann.
Och en evig tid tog det att bli insläppt högst upp. Ingen fanns att fråga heller. Ingen vakt, ingen guide och personerna runt omkring oss kunde lite eller ingen engelska.
Plötsligt! Blixt En kraftigt lysande blixt och en enormt dunder och ljuset försvann! 438 Bloggaren försöker le in i kameran men på insidan av skallen såg det ut så här: RÄDD

439 Kolsvart i ett trångt, väldigt varmt utrymme, högst upp i St Peterskyrkans kupol… De japanska damerna tittade bort.
Bloggaren påminde sig om att dottern berättat att i Japan är det viktigt att hålla masken, visa sig lugn och värdig.
Japanskorna intill oss sa nu ingenting, tittade bort och böjde ner huvudena och led…

Tiden gick. Inget hände. ”Någon” släppte inte längre in till utsikten i toppen och ingen fanns att fråga varför? Vi hade därmed heller ingen aning om hur vi skulle komma ner. Bakåt var omöjligt – de smala gångarna var packade med folk och det rådde totalt mörker.
Bloggaren började känna av den smygande panikångesten… Panikångest
Vi såg något på väggen längre upp – kunde de vara ett larm att dra i!? Sonen trängde sig förbi ett par steg uppåt och såg med hjälp av ficklampan i mobilen att det var ett brandlarm.
På knagglig engelska sa tyskarna högst upp att det INTE var någon bra idé att dra i larmet. Då skulle det bli fullständigt panik i de trånga gångarna.
Naturligtvis var det helt riktigt. Vi kunde inte dra i larmet… Paniken var på väg ändå! PanikångestRÄDD

- Vi går ner! sa bloggaren till sonen. - Det får gå hur det vill.
Vi MÅSTE ner, JAG måste ner!
440 Så vi beslutade oss för att göra det omöjliga. Börja klättringen neråt, i mörker, förbi mängder av människor som trängdes för att komma upp.
- Sorry! – Thank you. Människorna på vår väg ner var otroligt medkännande när vi sakta trängde oss förbi neråt. Ibland pressades vi ihop, ibland fastnande vi i varandra. Någon undrade varför och vad händer där uppe? De stod ju och väntade i samma mörker som vi, bara lite längre ner. Vi svarade att vi inte visste och bloggaren kände att säger någon någonting om ”instängd”, ”kan inte komma varken upp eller ner” – så blir det panik! RÄDD

Fler än vi hade nu börjat den svåra vägen neråt. Sakta, sakta nedåt i mörker.

Vi klarade det!! Vi tog oss ner!! Och bloggaren fick inte panik!! Tack gode Gud Tack gode Gud!
Kö till hissarna ner också 441 och vi bestämde omedelbart att vi självklart skulle ta alla de många trappstegen ner istället för att köa till en trång hiss!

Vi sprang över kyrktaket och kastade ett öga uppåt – mot toppen där vi varit instängda. 442 Bloggaren tog ett foto innan vi rusade trapporna ner till marken, friheten och lugnet! 444

Aldrig mer! Aldrig mer ge sig in i sådana här situationer! Stopp aldrig mer
Vi borde ha kollat upp mera. Insett att Italien inte tar lika seriöst på säkerhet som Sverige.

Säkerhet Ingen beskrivning av vägen upp i kupolen eller vägen ner! Ingen guide eller vakt! Ingen telefon eller walkietalkie att kommunicera via vid eventuella olyckshändelser!
Vad hade hänt om någon drabbats av sjukdom högt där uppe? En stroke efter alla trappor upp i värmen!? Eller om någon snubblat och brutit sig? Det fanns ingen som tog ansvar för oss och risken för fullständigt panik i de trånga, heta, mörklagda gångarna var uppenbar.

Arg Upprört pratade bloggaren med en vakt nere i St Peterskyrkan. Han nickade till synes medkännande men efter en stund förstod vi att han, som nästan alla andra italienare, inte kunde ett ord engelska!
Då tog vi nästa – han kunde hjälpligt prata och förstå. Men han smet snabbt iväg med ett - Sorry. Då hade larmet börjat tjuta högt uppe i kupolen! Larm

Hur det gick för de japanska damerna har vi ingen aning om. Eller vad som hände den kraftigt byggde mannen som flåsande tagit sig alla trapporna upp och oroligt väntade i mörkret i kupolens topp.

En historia att berätta efteråt, ja visst – men den hade vi gärna varit utan.

001

”Utmaningar ger styrka”, säger bloggarens te. Ett annat, i bloggarens tycke dumt uttryck är: ”Det som inte dödar – stärker”.
Bloggaren föredrar att tänka ”Det är av misstagen man lär sig”

336En vakt – bara för syns skull -
i St Peterskyrkan i Rom… :-(

 



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.