Feel in the Blogg

Alltså – HUR kan gigantiska Arla bråka med lilla Oatly?? Satsa en massa pengar på reklam för att klassa ner en havredryck?? Ni vet den där larviga reklamen med Brölk, Pjölk, Trölk och allt vad det är…
Det finns också folk som blir förbannade på att vi inte dricker mjölk – ”för det har vi ju alltid gjort” och pratar en massa dynga om ”öppna landskap” när ”livet på landet” numera ser helt annorlunda ut än förr!

En del svenskar lever med någon sorts gammaldags romantisk syn på kossor och mjölk.
Precis som om det skulle vara som förr i tiden! Bondmoran med huckle som mjökar kossan Rosa – en av de 5-6 kor hon har och som hon alla har namn på och även känner till deras personligheter.

Ladugården från förr!

DET FINNS INTE LÄNGRE! Det är inte den mjölken du får från Arla! Inget myspys utan stordrift!

Kor på grönbete – och lycklig kossa om våren! 
Inte heller ovanstående är verklighet för många kor längre. Många kor får stanna inne året om…

Den här bilden är unik! Hur många kalvar får dia så här idag?
Visste ni att kalven tas bort direkt från sin mamma när den är född!?
Hur känns det tro? Hur känner mamman som burit sin kalv och sen föder den för att snabbt se den försvinna ifrån sig? Och hur känner den lilla nyfödda kalven? Ensam och övergiven.
Men det bryr sig väl inte mjölkivraren om bara han eller hon får mjölk i glaset!

Så här ser verkligheten ut!
!

Okey, jag dricker också mjölk ibland men väljer då den något snällare ekologiska varianten! Obsevera – jag skrev den NÅGOT snällare varianten! Förutom att kossan får annat bete så är kravet att kalven får dia minst ett (1) dygn…  ETT DYGN!! Vad säger man??

KRAVet på KRAV-mjölk är minst 1 dygn för kalven hos mamma… Sen tas kalven därifrån för att du människa ska få dess mjölk!

Ja, vad säger man…

Kalven vill suga mjölk från sin mamma och försöker suga på allt den kommer åt… Jaa, vad säger man som sagt. Och ändå är inte detta att skilja kalv från ko alls klassat som djurplågeri – långt ifrån! För alla vi människor ska ju absolut ha rätt att dricka mjölk… Medan kalven får nöja sig med ersättning…

Det är dessutom väldigt slitsamt för en ko att föda så många kalvar och producera så mycket mjölk:

Så det är bara SÅ PINSAMT att jättestora Arla bråkar med lilla skånska Oatly! Om en dryck gjord på havre!! Tiderna förändras! Vi utvecklas – förhoppningsvis – och lär oss att ta in verkligheten!
Dessutom kanske vi kan tänka lite längre än att fastna i det som var förr – innan havredrycken och sojagrädden m fl alternativ!   Och faktiskt också ta in pease, corn, tofu, seitan och en hel del annat köttsubstitut! Och det hemska om dagens köttproduktion det tar jag en annan gång. En liten grej bara: Var bor du helst – granne med en handelsträdgård eller ett slakteri!?
Som min dotter sa: ”- Många skulle sluta äta kött om slakterierna hade glasväggar…”.
SÅ TÄNK på vad du hugger tänderna i eller häller i glaset! VAR ÖPPEN för lite nymodigheter! Allt är inte som förr! Det sker en utveckling som också kan vara av godo! TÄNK!

Klicka på Arla och Oatly i början av bloggen som kommer ni in på Wikipedias redovisning av respektive verksamhet.

Pinsamt Arla!! Så pinsamt. ”- Smakar det som mjölk?” ”- Nej, med det är coolare!”  Precis som om man skulle välja att dricka Havredryck för att vara cool och inte miljömedveten och djurvänlig – och för att det är så gott… Pinsamt, ja…

Oatly!

Men lite lycka var utlovat också! Det kan man få väldigt enkelt genom att göra som jag brukar göra. Spara alla härliga händelser och låt dem gå i repris!
Skriv helt enkelt ner ditt lyckoögonblick på en lapp och lägg i en burk! Sen när året är slut öppnar du burken och hittar alla lappar – och genom att läsa dem får du uppleva lyckan i repris! 🙂

Så en bit in i januari var det dags för mig! 50 lappar räknade jag ihop! Helt fantastiskt! Det är ju nästan en härlig händelse i veckan! Lappar i olika former och storlekar! Som den här: Lite hemlig.
Och den här! 🙂   ”Lycka är att galet göra en snögubbe”!

Det blev en härlig återblick och en hel del skratt! Här kommer några fler av lapparna i 2019 års burk:

***

och en dubbel – fram och baksida:

***
Om fullmånen över Björkebo mitt i natten och att bada både långfredagen och påskafton i april(!)i sjön Björklången! (Bildbevis!)

Och den här lite galna, underbara: Om vad som kan hända på inköpsfronten när passionen drabbar en vid 40+! 

Om lyckan att bli frisk igen efter att ha varit sjuk: Och så enkelt som att bara älska sin sköna säng! En hel del om England också – såväl Goathland som Pickering och Whitby...

En liten fin, härlig påse lycka!

En ny är redan fixad! Och den första lappen lycka handlade om att bli konstaterad frisk förutom ”migrän med aura” efter besök på Akuten i Västerås med synrubbningar och huvudvärk. Det var en verkligt härlig händelse – att bli helt igenomgången och befinnas frisk. Ingen stroke och ingen tumör.

Fint sällskap har min glasburk eller hur!!
Big Ben och North Yorkshire! 🙂

Lite om Magazin24 också! 
Från och med år 2020 kommer tidningen inte längre ut på onsdagar utan har blivit en helgtidning. Dessutom har man bytt distributör – något som tyvärr inte gick så bra…
Väldigt många blev utan tidning i helgen som gick – även jag! Och att jag inte fick den gjorde mig sur eftersom jag hade en krönika med i första numret för året! Men den som inte fått papperstidningen kan läsa krönikan på nätet genom att klicka HÄR! Bläddra till sidan 8 i e-tidningen!

Det är Svensk Direktreklam som ska sköta distributionen från och med 2020 och får ni inte tidningen så RING:

 Avslutningsvis lite härliga gryningsbilder från Glasblåsargården här i Arboga!

Och bild på min fantastisk julgran som inte barrar alls!  Inte ett barr och den har stått i över en månad nu! Dottern fick lov att känna på grenarna i helgen. Hon misstänkte starkt att det var en plastgran! Det var det INTE! SÅ fin gran! Kraftig och mörkgrön – och inte ett barr på golvet! Tack Thomas Bolander! Rekordgran i år igen!

Och på tal om dottern! Här kommer bild på min Lovisa när hon kör X2000!  Hon älskar jobbet som lokförare!! Och mamma Suss är SÅ stolt! Vilken tjej!!

Till sist: VAR RÄDDA OM ER! Utbrändhet blir du aldrig helt frisk ifrån! Jag vet…

Men jag är glad i alla fall! Kram på er!

 

 

 

 

 

 

 

Dags att hamra ner en ny blogg!

Den här kvinnan är skribent på Göteborgs-Posten.
Kajsa Dovstad heter hon och hon har ”Jimmie moments”, som hon kallar det…
”Jag är i Sverige, ett Sverige som inte känns svenskt. Och jag gillar det inte. Jimmie moment, som min bekant skulle säga.”
Citat Kajsa Dovstad alltså – och alltihop kan du läsa HÄR!

Det hon skriver om är bland annat att hon inte kan köpa vanliga frysta köttbullar för alla halal-affärer…
Ja, vad säger man?? Ilandsproblem á la småttighet!   Eller – Orka…

MEN hon pratar också om det som jag skrev om i förra bloggen! Siffror! Röda siffror! Röda samhällssiffror som handlar om det här: Att pengar måste in för att kunna betalas ut.
Plånboken tenderar att tunnas ur betänkligt annars!

D v s för att alla ska kunna ta del av pensioner, bidrag och samhällstjänster så måste det jobbas och betalas in skatt till systemet!

OCH – det är INTE ett ”Jimmie moment”!!

Möjligen för Kajsa och hennes kompisar men inte för oss andra vanliga svenskar som vill väl utan att snegla på NasseJimmie!

Nej – det handlar om det här! Ett Eureka moment! Det där tillfället när det går upp ett ljus för en hur allt hänger ihop!

Det kan ta längre tid för en del och för en del händer det aldrig. Det är då man ropar på NasseJimmie och tror att allt handlar om lömska invandrare! Att allt är de afghanska ensamkommande flyktingbarnens fel!

Då tar man Jimmie i hand och är sen verkligen ute och cyklar!

För det handlar helt enkelt om matematik!  Om en plånbok som ska räcka till för alla – och där alla som kan måste bidra för att de som behöver ska kunna få den sociala välfärd vi har i vårt land.

Matematik – inte rasism!!

Inte nåt ”Jimmie moment” alls! Det handlar om snilleblixten – när man kommer på hur saker och ting verkligen hänger ihop!
Utan att blanda in hudfärg och svenska köttbullar!

Det där känslan när man har förstått! Något som hänt väldigt många svenskar redan – men som de som kallar sig politiker inte vågar ta i även om de också förstått! Man vågar inte prata om det. På med skygglapparna bara så NasseJimmie plötsligt blir idol!
Blunda tills allting går åt helvete…

Vi väntar alla på politikerna och deras erkännande av ett eureka moment…

Lita annat jobbigt också. GRETA!

Greta Thunberg, 16 år. Har just gått ur 9-an. En vanligt tjej – eller??

Dagens Nyheter idag.

Sidorna 6-11 (!) i Sveriges största dagstidning handlar om denna 16-åring!

Alla tidningsomslag världen runt som haft Greta, 16 år på första sidan!

Och så här säger Greta som just slutat 9:an: ”Om jag inte skolstrejkat hade jag kunnat får A i alla ämnen”.
Det fattas alltså några A i Gretas slutbetyg…

Det är så viktigt och bra att uppmärksamma världen på miljöfrågorna!  Självklart! Jag har ingenting emot stort engagemang i detta alls – tvärtom!  Det jag tänker på är vad händer i en 16-åring med all denna berömmelse! Det är inte vilken tonåring som helst – det är en 16-åring med Aspergers syndrom!

Jag känner personligen till en del om Aspergers syndrom och det är därför jag känner oro för flickan Greta!
Hon är alltså inte bara en tonårstjej – hon har Aspergers syndrom med allt vad det innebär.
Jag HOPPAS verkligen att hon har starkt stöd bakom sig. Människor som tar hand om henne när det blir för mycket.

Läs om Aspergers syndrom HÄR – sidan är från Autism- och Aspergerförbundets hemsida.

Till slut då – lite balsam för själen. Det kan behövas!

Pangbild – eller hur!!

Promenad en ljuvlig sommarmorgon.
Ut från Glasblåsargården –
och sen genom Stureparken.

Över himlen far ett fågelsträck!   – Vart ska ni? säger jag för mig själv.

 Över cykelbron – där jag bara måste stanna till och fotografera! Mot väster!

Och mot öster:

Det är tidig morgon och solen stiger. Längs promenaden – nyponroser! Bland annat.

Arbogaån in mot stan.

Så fint – jag måste ta många bilder.

I vassen en eka!

Över Herrgårdsbron! Nästan molnfritt. Det blir en varm dag.

Vackra blommor utefter fönstren på Herrgårdsgatan. Jag kan inte låta bli att fotografera.

Snart är jag hemma igen. ”Mammas gata” – Östra Nygatan!

Ta gärna en promenad ut i naturen! Går bra även inne i stan. Det är ljuvligt ute nu och tidiga morgnar rekommenderas. Kram/Susanne

 

 

 

 

 

Idag kommer troligen den sista bloggen om den före detta tullstugan och dess förvandling.
Och den längsta bloggen någonsin!!

För nu är allt klart! Tullstugans revansch!   

Lite historia först: Huset byggdes som tullstuga i slutet av 1600-talet och användes som sådan på 1700-talet och en bit in på 1800-talet. Människor som kom med varor in till Arboga från Köpingshållet på den tiden måste betala tull här – Köpingstullen, kallades huset.
Så småningom kom huset att bli bostad.  Här bodde kusken vid Arboga Glasbruk, Reinhold Asplund med fru Sofia i början på 1900-talet.
Fabrikören för glasbruket bodde i det vita stora huset intill – den s k Glasmästarvillan.
Glasblåsarna på glasbruket bodde i mitt hus – i lägenheter om 1 rum och kök. Huset Östra Nygatan 6 kallades Glasblåsargården. Glasblåsargården är det stora huset till vänster om tullstugan.

 När glasbruket lades ner fick kusken Asplund löfte om att bo kvar i tullstugan fram till sin död.
Därefter fanns bland annat en hattaffär i det lilla huset.
Någon gång på 1940-talet fick Harald Andersson ta över huset och göra om det till kiosk – men Arboga kommuns goda minne…
Mört-Harald, som han kallades, hade en bensinmack på andra sidan gatan och enligt rykten ville kommunen ha marken där för att bygga nya hus och lockade Mört-Harald att flytta sin verksamhet till den lilla tullstugan. Och förstöra huset till kiosk.
Mycket märkligt att ett sådant kulturhistoriskt värdefullt hus fick förstöras så.

Tullstugan, den före detta kiosken, köptes av min far Göte Wahlfeldt 1986. Harald Anderssons dotter Els-Beth Larsson sålde det till pappa.
Därefter var huset uthyrt i dess dåvarande skick bland annat som garnaffär, loppis och möbelrenovering. Låstjänst höll till där också några år.

Jag själv hade huset som butik i början på 2000-talet. Jag sålde keramik där via en keramiker i Skåne.

I samband med en stor vattenläcka i den lilla tullstugan i början på förra året, 2018, bestämde jag mig för att sälja det. Men jag har alltid haft en stark känsla för detta lilla misshandlade hus och jag var inte beredd att sälja till vem som helst. Jag ville ha en köpare som kände för husets historia som jag gjorde och som ville återställa det till en bostad igen. En dröm jag själv haft men saknade möjligheter att realisera.

Så här såg huset ute i början på 2018.  Unika bilder. Här syns kioskdelen tydligt.

 Inuti såg det ut så här:

Och det som tidigare var kiosk:
Kioskens ägare hade en liten kokvrå:  Och till vänster om kokvrån: Toaletten!
Som bestod av toalettstol och handfat med rinnande kallt vatten.

Övervåningen så.  Jo, för det finns en övervåning!  Något inte många Arbogabor känner till. Två små rum.

  Så fint – det innersta rummet.

Golvet: Träplankor med hansmidda spikar. Fönstret som vetter mot Stureparken.

Kattvinden. Den är borttagen nu för att få rummen större på övervåningen.

Trappan ner: Till höger skymtar vi ingången till kioskdelen.
Rakt fram luckan till en före detta kamin.

Till vänster finns en dörr! Det var porten en gång i tiden. Väl bevarad och finns kvar idag också.
Dörren leder till det garage som Els-Beth Larsson lät uppföra när hon ägde huset.

 

Men vi tar väl innervägen!

Och låser upp!

Trappräcket till vänster upp mot övervåningen och så dörren öppen mot garaget! Nu är vi inne i garaget! De gröna garagedörrarna. Och åt andra hållet: Men vi stannar inte kvar utan går ut. Och låser dörren!

Vi går ut ur garaget.

NU – till förvandlingens förlopp i korta drag!

Vi tar väl trappan upp…

…till övervåningen…

Exteriören måste ju återställas också!! Nästan det viktigaste i Tullstugans revansch!

**

FÖRVANDLINGEN!!

Jag sålde Tullstugan i juni förra året. Mindre än ett år senare har huset fått sin revansch. En fantastisk bedrift av GUSTAV ÖBERG!  Vilket mod! Vilka initiativ! Vilken entreprenör! Vilken kille!

HÄR är resultatet!!

Vi går in!

Innanför dörren ligger grovköket med tvättmaskin och torktumlare. I änden av rummet finns det fina badrummet!

Den gamla dörren från Tullstugans dagar leder in i köket:   Köket med inbyggd diskmaskin bland annat!

**

  Spisen med spiskåpan. Och tittar man åt andra hållet skymtar grovköket:

I köket sitter Gustavs fru Angeliqa och pratar med Sara Hagström.  Sara är den som genom sin firma CREDOMI möblerat huset så fint inför visningen nästa vecka!

Rummet innanför köket: Och sett åt andra hållet: Den väl fungerande lilla kaminen pryder sin plats. Kamin finns även på övervåningen.

Vi går upp!

Sara visar sovrummet.

Här står Magazin24:s chefredaktör Björn Blomgren och samtalar med Angeliqa Öberg och Sara Hagström. Reportage att vänta i Magazin24 nästa vecka!
Gustav Öberg tar igen sig i rummet intill. Den vilan är han väl värd!

Vi går ner igen! Angeliqa berättar att det smidda svarta räcket har Gustavs bror tillverkat. Och det går lätt att lyfta bort om man vill bära upp stora och skrymmande möbler!

VILKEN FÖRVANDLING!!

Utsikt från ett fönster för ett år sedan:

Och idag:

Trappan upp förr! Och nu:

 

Men framför allt detta! FÖRE:

Och EFTER:

 

 Att använda det fula tillbyggda garaget och göra om det till grovkök och badrum var en toppenidé av Gustav!

Gustav Öberg har gjort Arboga en stor tjänst genom att restaurera och bevara detta gamla fina tullhus! Och dessutom gjort det levande igen. D.v.s. förvandlat tullstugan till en unik, vacker och modern bostad mitt i centrala Arboga.
Men – jag vill inte helt förbise mig själv! Hade inte jag sålt huset och hade inte jag hoppats att mina drömmar skulle slå in med rätt köpare som tog tillvara huset som jag skulle ha gjort om jag haft råd och förmåga – DÅ hade inte denna unika bostad funnits idag!
Jag klappar mig själv på axeln såväl som Gustavs! OCH alla de medarbetare han har haft inklusive hans förstående hustru!

Huset är nu till salu och visas redan nu på tisdag, 7 maj! Gå in på HEMNET, titta på huset och anmäl ditt intresse för visningen!
Klicka HÄR så kommer du direkt till huset Östra Nygatan 4 i Arboga!

HÄR hittar du Magazin24! Där finns också min senaste krönika som kom ut igår – ”Dagen jag slutade curla”.

OCH på onsdag i nästa vecka kommer reportage i Magazin24 om Tullstugans förvandling!! LÄS DEN TIDNINGEN!

Vill du läsa tidigare bloggar om tullstugan så har du några HÄR,  HÄR och HÄR!

**

 

 

  Stolt och glad är jag nu!
Jag hoppas att den som köper den lilla tullstugan blir mycket lycklig!
Och jag har ju ett fint hus kvar!   Glasblåsargården!

Det huset är inte till salu! Än…
Till rätt pris är allting till salu – nästan…

OBS! ALLA BILDER I BLOGGEN ÄR MINA!
Och får inte användas utan mitt tillstånd!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men hallå! Vilket väder! Helt fantastiskt!

Man hinner inte riktigt med! Nyss påsk – och med så här vackra ägg från Anneli Arnoldssons dotter Fredrika behöver man inte måla sina ägg till påsk!

Själv åkte jag till stugan! Och där var ju förstås vädret precis lika ljuvligt! Så vad hände då!? 🙂

Jo, detta! På med baddräkten! 
Gassa på bryggan!  Ja, sen gick det ju inte att motstå ett dopp!  Och det blev flera! Jag badade hela påskhelgen! Så tidigt som 19 april har jag aldrig tagit första doppet!

Men vilka temperaturskillnader! Eftermiddagen visade termometern detta – nästan +24!

Men på morgonen sen var man inte lika snabb ner till badet… Plus 2! Så morgondoppet avstod jag! 🙂
Och det kanske bara är att vänja sig vid denna klimatförändring. Flera år i rad har jag badat i Björklången i Östergötland så sent som i september månad.

Hemkommen tog man sista påskölen! Den satt fint!!

Men det där med att tjuvtitta – vad handlar det om? Ja, inte gäller det mig som Susanna i badet! Om jag inte skulle bada näck förstås…

Nej, det här tjuvtittade jag på!

Mitt fina grannhus!

Tjuvtitt in genom fönstret!

Det är nog fler som gjort -tjuvtittat in! 

Det ligger nära till hands…

För nu är det klart! Och möblerat har duktiga Sara Hagström gjort! Hennes inredningsföretag heter CREADOMI och du hittar det bl.a. på Facebook!

Fast jag behöver inte tjuvtitta för jag har redan sett hur otroligt fint den lilla före detta tullstugan har blivit!! Men – jag har lovat nuvarande ägare Gustav Öberg att inte lägga ut bilder än här på min blogg. För huset kommer snart ut till försäljning på Hemnet och då kan ni gå in och kolla där! Och KÖP HUSET vetja!!

Ni får ju det här som granne: Glasblåsargården!

Och mig  – och alla andra snälla människor som bor i mitt hus!

 Så här fint är det nu ute på min gård.

Vilken härlig tid det är nu!

Underbart!

Och det tycker katterna också!!

Igår inhandlades lite blommor att plantera ut! Det visade sig att det var fler som haft samma planer. Granngården var smockfull av trädgårdssugna! Och 5 pelargoner för 100 kr blev det! 4 röda och så den här – för min mammas skull. Hon älskade vita pelargoner. Hon fick sin första vita pelargon när hon fyllde 7 år.

Snart blommar syrenerna också! Som sagt, en ljuvlig tid just nu.

Håll utkik framöver! För då kommer den stora bloggen om den lilla tullstugans förvandling!

Och – reportage om den fina nygamla tullstugan kommer också i Magazin24 snart! Björn Blomgren kommer att skriva och visa bilder!

Och på tal om Magazin24 så är ju onsdag nästa vecka en röd dag – 1 maj. MEN – tidningen dimper ner i brevlådan på fredagen istället – den 3 maj!  Och då finns min krönika med igen!  Denna gång är rubriken ”Dagen då jag slutade curla!”! Vad det handlar om för någonting – det får ni läsa då…

Kram på er därute! Tänk på att sola med måtta! Använd solskyddsfaktor och minst 30! Det går bra att njuta av solskensvädret i skuggan också! 🙂

 

 

Jag bor så fint och har det så bra.

Ändå rasar jag ner i svårmod emellanåt.  Det är, som jag tidigare berättat om, sviter av utmattningssyndrom som jag aldrig blir helt frisk ifrån.

 Men naturen och att promenera – ensam och gärna tidigt på morgonen – gör mig gott.

Här följer lite bilder från en lördagsmorgon för en tid sen och från söndagsmorgonen idag. Från Glasblåsargården på Östra Nygatan i Arboga och runt om Arbogaån.   Njut – det gör jag. Både när jag vandrar, när jag fotograferar och när jag ser bilderna efteråt.

Den äldsta av Arbogas tre järnvägsstationer på Köpingsvägen står i brand! I brand av den uppgående solen.

Lördagspromenaden för någon vecka sedan gav följande bilder: Från gång- och cykelbron vid Åberget. Åt öster och åt väster från bron.

 Södra Åpromenaden intill ån.

Två ensamma soffor…

Över Herrgårdsbron.
Åt väster.
Och mot öst:
Så vackert vid ån.

Sen Östra Nygatan hem igen den lördagsmorgonen.

Naturen och himlen är som ständigt skiftande konstverk. Så oavsett om du tar samma promenad – som jag gjorde imorse – så blir det aldrig riktigt samma upplevelser. Ständigt nya skiftningar beroende på väder, årstid och tid på dygnet.

Där uppe ligger mitt hem ihop med de övriga husen på Östra Nygatan. Och här en nyare vy sen några år – med matkedjan Netto i huset till höger. Gömd bakom ligger det som är kvar av Arbogas järnvägsstation nr 2!

En bild på trist verkstadsmiljö kan bli så här fin med lite morgonsol:

Norra Ågatan vid ån. Så vackert med morgonsolens strålar! Det blev många bilder här… 🙂

Över cykelbron vid Åberget igen! Så vackert! 

Sen vidare utefter ån på den södra sidan. Norsbåtarna med sina håvar är ilagda! Jag har hört måsarnas skri men inte sett att det håvats efter nors ännu.

Träden är vackra trots att de är nakna. Men titta där! Vad är det där för rött på stammen!

En fin, röd fågelholk! Undrar vem som tänker flytta in där nu i vår!?

Perfekt boende med sjöutsikt!
I alla fall utsikt över ån.

Över ån via Herrgårdsbron!

Sen den nya fina promenadvägen invid hamnen.

Snart hemma…

Utsikten åt andra hållet:

Sturegatan upp mot Glasblåsargården och tullstugan!

 Dagens promenad avslutad!

SÅ gott med kaffe när man kommer hem!
Ägg blev det också! Perfekt löskokt precis som jag vill ha det!

MEN – lite ilska nu också!  Över rivningsivern som pågick speciellt mycket för 50-60 år sedan!
Ronny Hård, konstnär boende i Staffanstorp i Skåne,  men bördig från Arboga – berättade att han har bott i detta hus: (Foto: Arboga Museum).
Han påstod att det var i närhet av där jag bor nu! Jag blev stum. Jag kände inte igen mig! Sen såg jag huset som skymtar till vänster och trädet – det trädet kommer jag ihåg! I det klättrade vår katt Sippan upp i så högt att brandkåren fick hämta ner honom via stege! Men husen till höger känner jag inte igen…

 Ronny berättar vidare att han bodde i huset till vänster fram till 1960 och att husen revs 1966-67. Så sorgligt!! Dessa trähus (markerade med svarta pilar) är borta! Kvar finns bara den s k Veterinärsvillan (röd pil).
(Detta foto är också från Arboga Museum.)

1950-talet. Och 2019:

Förr:

Hörnet Vikingagatan-Nygatan –
(numera Norra Vikingagatan-Östra Nygatan).

Nu:

Varför kunde inte gamla fina hus bevaras! Så dumt att förstöra. Se här – Stora Nygatan i Arboga runt år 1900:  Det fina järnvägshotellet innanför staketet till vänster är borta sen länge… Det som finns kvar är mitt hus och tullstugan (röda pilar) – mitt emot:

Och titta man lite närmare på husen till höger: Så kan man konstatera detta: De svarta pilarna är de hus som är rivna. Rödmarkerad pil visar mitt hus – Glasblåsargården som finns kvar.

Den lilla tullstugan byggd i slutet av 1600-talet – i högra hörnet här:  Ett hus som överlevt flera hundra år… Som i den galna rivnings/nybyggareran på 1950-talet – då man saknade respekt och moral – stympades till kiosk – som sedan fick förfalla… Helt sjukt att Arboga kommun gick med på att förstöra ett så gammalt kulturhistoriskt värdefullt hus!

Sån tur då att personer som jag finns! Och personer som Gustav Öberg! Som tror på att bevara och återställa! Som vågar och törs!

I juni förra året sålde jag tullstugan via Roland Sjölins firma  – till Gustav med familj.

Gustav började direkt!

Och nu ser det ut så här!!

Ge inte upp det du tror på! Bestäm dig att tänka och vara så här:

”There will always be people telling you: You can´t!
Look them in the eyes and say: Watch me!!”

Slutpromenerat för idag!

Take it esay! Fast inte för easy nu bara! Leva livet gäller ju!!

Ps!  Ny krönika hade jag den gångna veckan också i Magazin24! Läs den HÄR om ni vill! ”Den enda sanna glädjen…” är rubriken.Ds