Fyra begravningar – inget bröllop… OCH – Sanningens ögonblick närmar sig!
Allmänt, Döden, Känslor, Livet, Lokalt, mänskligt, Personligt!, Socialt, Sverige & Världen, Tankar och funderingar..., VIKTIGT! Inga Kommentarer »
Fyra begravningar –
inget bröllop… 
Bloggaren talar om tillfällen då släkten möjligen ses. Och då menar bloggaren inte den närmaste familjen utan släkten!
Ja, mer än så! Hela surven – fastrar, mostrar, kusiner och kusinbarn! 
Begravningar, ja – för chansen att någon i familjen gifter sig numera är inte så stor. Det är sambos och särbos och byten hit och dit som gäller. Och om nu paret skulle sta och gifta sig så är sannolikheten inte särskilt stor att man blir bjuden. Och då menar bloggaren åter igen inte den närmaste familjen utan just de släktingar man har en bit bort, så att säga.
Så det är på begravningar man ses – kanske! För det är heller inte helt säkert att mer avlägsna släktingar än de närmast sörjande dyker upp.
Men ibland sker det.
En älskad förälder dör och vid jordfästningen träffar man kusiner och kusinbarn, kanske fastrar och morbröder.
Om man har tur – och de där äldre släktingarna fortfarande är i livet. 
De där människorna som tillhör ens förflutna, ens barndom. Mostern som var tuff och glad och stod i kiosk. Farbror Tage, en lång och ståtlig polisman, som man såg upp till och som kunde berätta spännande historier.
Barndomsminnen men också länkar till en själv – släkten. Kopplingar till en själv, likheter både till utseende och till sätt. Arvsanlag, drag av varandra. Delar av ens personliga pussel.
Och när man ses där på begravningen, kramas och tröstar, så händer det att man säger: ”- Tänk att vi bara ses på begravningar – det är för illa!” Och får kanske till svar: ”- Jaa, nu måste vi göra något åt detta! Nu måste vi ses!”
Och man menar det säkert – då. Sen kommer så mycket annat emellan… Och ju mer tiden går, desto svårare blir det att ta den där kontakten igen.
Istället för att träffas så har vi ju nätet… Mobilen…
Att prata i – att surfa med… 
I alla lägen…
Och när vi kommer hem så kopplar vi upp oss via datorn…
Håller koll på varandra och ändå inte. Vi träffas sällan IRL!
Istället för att vänta till död och begravning för att få träffa din närmaste släkt
– gör något konkret och aktivt NU!
Istället för chattande och surfande – ta personlig kontakt!
Bestäm er för att träffas! 


Kaffe för två!
Eller flera!
Hela släkten!
Gör det väldigt enkelt! Ni ska ses för att ni vill prata, dela minnen, hitta likheter och olikheter, släktdrag!
Inte för att visa upp ett tjusigt hem eller bjuda på trerätters!
Det är populärt att släktforska idag.
Leta i gamla kyrkböcker efter anförvanter långt bort i tiden.
Men varför inte börja med släktingarna du knappt känner men som fortfarande är i livet!
Bloggaren gjorde så! Hon har varit på begravningar och även hon har sagt: ”- Vi MÅSTE ses och inte bara vid begravningar!”
Nu var det dags! Bloggaren mötte sin kusin Anders här om veckan!
Behöver jag säga att det var lyckat!? Kusinselfien talar väl sitt tydliga språk!
Vi hade så mycket att prata om och vi kom så bra överens. Tyckte lika om mycket och upptäckte egenheter som vi båda delade.
Kan det bero på att vi är släkt kanske… 
Så gör som vi! Träffas inte bara när det är sorg och tårar på en kyrkogård! 
Bjud in till fika! 
Innan det är försent… 
Tack Anders! Vi ses snart igen! Och vi kopplar på de övriga också snart
– eller hur! 
Nu någonting helt annat!
När bloggaren sökte bilder på nätet dök detta upp:
Ha ha ha! 
Bloggaren kan ju säga att den man som ställde den frågan inte hade en chans hos henne – vare sig han ville eller inte!
Bloggaren skulle nog ha gjort som Vilda Wilma när Felix försökte närma sig!
Gett en rak höger! Ha ha ha!

Så där – ny blogg klar. Dags att göra något annat vettigt! Kanske som Tjuren Ferdinand – lukta på blommorna!
ÄLSKAR hyacinter!!
![]()
Njae, stopp där! Inte riktigt klar än… För nu är det snart dags…
Snart är klockan fem i tolv för detta år och 2017 ska summeras!
Vad var bra!?
Och vad var fullkomligt öken!? 
Det är dags för – YIPPIE!!! 
So bevare!! Se upp alla ni där ute! Snart är timmen slagen!
Bloggaren kommer att avslöja allt! Alla som gjort henne gott! Och alla som varit riktiga skithögar! Och varför bloggaren anser att dom varit det… Allt ska ut!
Oooh, dags att blir lite orolig då kanske!!
Vad kommer den där galna bloggaren att skriva och vad kommer hon inte att skriva…
Ja, det kan ni ju fundera på.
Ni har ju några dagar på er. 31 december är det dags:
Hiss!
Eller diss! 
Tills dess – försök att sköta er!! Puss godingar! 
OBS! Ni som är oroliga eller vill gottgöra kan antingen skriva en kommentar – titta högst upp till höger!
ELLER skicka ett mail till bloggarens adjutant på följande adress: linde@telia.com så får vi se vad vi eventuellt kan göra åt saken. ![]()
Bloggen handlar idag bland annat om deoxyribonucleic acid – eller som det kemiska ämnet vanligtvis benämns, i sin förkortning, DNA!
Varför kom bloggaren att tänka på DNA?
Att även om hon bara minns sina mor- och farföräldrar väl och kanske någon av de äldre utöver dem – så finns de kvar! Inom henne! Det ger en varm, skön känsla.
Farmor Svea, äldsta flickan på bilden, blev bloggarens farmor –
– då sonen Göte blev hennes far. 
Detta gamla fina par fick många barn och bland annat dottern Edith. 
Det resulterade i tre döttrar så småningom och den lilla flickan till vänster blev bloggarens mor.
Hjördis växte upp och träffade Göte.
Så småningom kom bloggaren – här i mormor Edits famn! 
Känn generationernas vingslag! 
Bloggaren tänker ibland på dessa generationer kvinnor som hon aldrig kommer att få träffa, inte sett eller minns, hundratals år bakåt i tiden – men som ändå finns inom henne, alltid.
Filmen ”Conviction” som heter så på svenska – conviction betyder övertygelse – har denna handling: ”Tvåbarnsmodern Betty Anne Waters påbörjar en juristutbildning när hennes bror Kenny grips för mord och döms till livstid fängelse – allt för att få honom fri.”



Klicka gärna in på deras hemsida
DNA!

Detta inlägg gäller såväl kvinna som man.
Detta tillstånd ses rätt ofta som något besvärande, tråkigt och lite sorgset. Så behöver det inte alls vara!
Att leva ensam är att kunna somna 19.30 en fredagskväll utan att någon reagerar! Man har bara lust att lägga sig tidigt – och gör det! Ingen klagar!
Läsa klart en bok! Känner man sig sen lite sugen på något att äta och dricka så tar man te och macka i köket vid midnatt – med tända ljus.
Smakar ljuvligt!
Och inte en käft klagar!
Då läser man kanske ett kapitel och somnar sen om och tar en rejäl sovmorgon!
Så att bo ensam behöver inte alls ses med sorgsen blick och huvudet medlidsamt på sned – tvärtom!
– då har du verkligen hittat en riktig höjdarkombo! 

Vem bryr sig om vad det heter så länge båda är överens! Två fria som älskar att bo ensamma men som också vill ha någon att krama om ibland – är inte det en helt perfekt lösning!


”Jag älskar udda människor! Dom som inte är stöpta i en form! Dom som blommar ut, väller över alla kanter, sipprar mellan gliporna! Som oroar, skiner och lyser!” 
Kompisen verkar vara i hårdaste laget men Vilda Wilma gillade ändå inte att matte kom för att ställa porslinsfiguren på sin plats igen!
För det blev kanske lite ensam sen trots allt där intill elementet för Vilda Wilma… 
Sista söndagen i november för i år. Nästa söndag infaller 1:a Advent!
Tänk kanske lite på det här också – en alldeles speciell sorts vänskap!
Men tänk mest av allt kärleksfullt och snällt – med omtanke om varandra och om er själva! 

Lider du av hudhunger?
Det är roligare än det låter – mycket roligare! 
Det handlar om beröring – hur viktigt det är att vi rör vid varandra. Och då handlar det inte om närheten mellan två älskande – utan beröring i allmänhet.
”Det är ju knappast någon som uttryckligen tackar mig för min lätta beröring på överdelen av ryggen men jag kan se en liten kontakt. Ett förtroende. Ett gillande. Det är kanske en människa som lever ensam.
Vad händer om man aldrig blir berörd? Vad händer när de personliga mötena uteblir och ersätts med internetbank, incheckningsautomater och sms-konversationer?”
”I en rapport från Statistiska centralbyrån 2016 redovisades det att Sverige är det ensammaste landet i världen. Kategorin ”ensamboende utan barn” utgör i dag runt 40 procent av alla hushåll och siffran är i stigande.
”Tänk efter! Kan det vara något värt att händerna möts när växel ges i närlivsbutiken (nehej, vi har visst inte kontanter längre)? Kan det ha någon betydelse att vi får håret tvättat hos frisören i stället för att göra det hemma? Spelar det någon roll om man tar i hand när man presenterar sig eller bara hejar lite på avstånd?
Bloggaren tror att de flesta nu förstår vad denna form av beröring handlar om. Beröringen neurofysiologi är inget annat än lite medmänsklig vänlighet.
Att le när man möter någon, ta vänligt på någons arm när ni pratar,
Det handlar om att beröring gör underverk!
Glöm inte – vikten av beröring gäller allt levande! 

I dessa MeToo-dagar bör alla hålla koll på NÄR det är rätt ögonblick – och inte! 

”– Herregud. Jag är snickare. Jag har inte mördat någon.”, säger Martin Timell.
Just a friendly hug – en vänskaplig kram – ska det vara!
Att se en annan människa! Den där medmänskliga beröringen – 



Här om dagen köpte bloggaren som alltid när hon kommer till Stockholm
”
Till skillnad från ”förståsigpåarna” som sågat filmen som ytlig så säger Karin Fahlén så här: 
Den är jättebra och jätterolig!
Det var bara att bära in flaggan igen! Flaggstångslinan hade frusit fast…




”What’s Love Got To Do With It”
Ja, vad har kärlek med någonting att göra??
Dopamin!
Dopamin – så här kan man läsa på
Och ur 
Men är vi inte alla lite drogmissbrukare? Har vi inte alla en längtan efter förälskelse – att bli sedda, uppmärksammade, beundrade, känna närhet? 

Tanka upp varandra – om än bara lite grann!? 



Gratis kramar! 


Fylla på!
Tanka upp!
Förse sig med droger! Drogen dopamin och förälskelse!
Men fyll på lite då!! 
Låt det spraka och gnistra i sommar! 
”- What’s love got to do with it!?”
Dopamin och hjärnsubstanser – strunt i detaljerna!
Ted Gärdestad och

Och lyssna på Ted Gärdestad – 
Senaste kommentarer