Feel in the Blogg

Så där ja, ny blogg ute! Nu kommer del 2 av Aidensfield 2018!
En ny dag randas I Aidensfield (Goathland) och det är dags för fest!  I flera dagar till och med!

NYMR – North Yorkshire Moors Railway anordnar varje Ã¥r The 60ths Fest! En hejdundrande fest pÃ¥ flera orter, med massor av musik och allt med 60-talstema! Men titta! Där är ju jag!!
Jag blev haffad av en fotograf som ville ta kort pÃ¥ mig och Tracey i vÃ¥r utstyrsel! Det gick ju hur bra som helst! Och intill ett underbart Ã¥nglok – jag älskar Ã¥nglok!
Bilden kanske blir reklam för nästa Ã¥rs fest – vad vet jag! 🙂

Jag klädde upp mig och ut mig förstÃ¥s! Och träffade pÃ¥ Greengrass där i Aidensfield ocksÃ¥ – förstÃ¥s!
Ljuvligt väder – och varmt! SÃ¥ det gällde att underhÃ¥lla sig med svalkande drycker!

I Goathland fanns det andra som klädde ut sig och inte då som på 60-talet utan så här: Som pirater! Och många var dom! Ett helt gäng med pirater från Whitby!  Allt om Whitby International Pirate Society kan ni läsa genom att klicka HÄR!

Men vi som gillar 60-talsmusik ville fara till Levisham som dessa dagar döpts om till Elvisham! Ett ställe för Elvisfans!
Sagt och gjort!  Upp pÃ¥ flaket med Mike! För Greengrass ”truck” har bara ett säte!
Och på det sätet satt Cassie och jag intill chauffören!  Sen bar det iväg!
Och vilka vägar sen… Smala och eländiga och uppÃ¥t! Med obefintliga vägrenar uppe pÃ¥ toppen och gupp sÃ¥ att stackars Mike for upp och ner och hit och dit pÃ¥ flaket! Att möta nÃ¥got annat fordon var inte roligt! Men vi skrattade sÃ¥ vi tjöt och skrek i högan sky när ”trucken” var pÃ¥ väg ner i diket!

 Och inte skrattade vi mindre åt det här!!

Den där gamla ”trucken” var trögväxlad! Och det var inte lätt för chaffisen att fÃ¥ i växlarna när vi satt sÃ¥ trÃ¥ngt – tre i framsätet…
Det var bara för fröken Linde att sära på benen!!

Det var tur att man hade med sig lite förtäring!  Både att svalka och stärka sig med!  
Men Greengrass var en duktig chaufför trots alla märkliga problem och snart var vi framme i Levisham!

   Levisham som helgen till ära fått nytt namn!

Och alla kom vi fram helskinnade – även Mike pÃ¥ flaket! 

Nu stundade lite hullabaloo… Inte fick man vara ifred heller!  En fotograf frÃ¥n GettyImages skulle absolut fotografera!  Ja, det var väl bara att finna sig i det dÃ¥… 

Mer om detta kommer pÃ¥ slutet… 

Nu över till nästa dag!

  För det var fest i flera dagar!

Ny utstyrsel – Ã¥ssÃ¥ pÃ¥’t igen!

Massor av fina gamla bilar hör till! Och överallt dyker Claude Jeremiah Greengrass upp!! Greengrass gillar också bilar!

Människor ville fotografera bilarna! Men dom ville också fotografera Greengrass!  Han hade fullt upp!

Men klockan 11 fick Greengrass konkurrens! David Lonsdale skulle komma och signera almanackor! David Lonsdale spelar David Stockwell i TV-serien ”Tillbaka till Aidensfield” (”Heartbeat” pÃ¥ engelska). I TV-serien är han och Greengrass kompanjoner. SÃ¥ det var extra roligt att fÃ¥ en bild pÃ¥ dom bÃ¥da ihop  – med mig i mitten!

Och precis som i TV-serien där Greengrass jagas av sergeant Blaketon – sÃ¥ jagades han även av polisen här i Goahtland!

Men nu var det dags att dra vidare! Jaha, och vad gör man dÃ¥ – med soppatorsk och 1,5 mil till närmaste bensinmack!?
Det löstes ju hur snabbt och bra som helst! En ”farmer” kom farande med en ”jerrycan” och sen ställde det här paret upp med skjuts till macken i Whitby och tillbaka! Suveränt bussigt gjort!

Nu var vi alla på väg igen!

  Greengrass körde som vanligt! Den här gÃ¥ngen bar det av mot Grosmont! Och banne mig – visst fungerade GPS i min Iphone här i England ocksÃ¥!
Nu skulle vi se den fantastiska Nancy Ann Lee – Little Miss Sixties! Och visst var hon där! Och visst sjöng hon helt fantastiskt! 60-talsmusik, goa vänner och en en kall öl – vad kan vara bättre!? Lilla Indie sitter i Jacquies knä.

Sen blev det kramkalas! Little Miss Sixties!
Framför henne sitter Dave och fina hunden Biddy!
Jag är Nancy Ann Lee’s största svenska fan, säger hon! Hon är en god vän ocksÃ¥.

Trött pÃ¥ vägen hem – men mer skulle det bli!

60-talsmusik vid varje station utefter North Yorkshire Moors Railway! Sen bar det hemåt i natten. 

Goathland Hotel! Hem ljuva hem! 

 Som sagt – inte fick man vara ifred… Till rÃ¥ga pÃ¥ allt hamnade vi pÃ¥ första sidan i tidningen!

Så efter dom här dagarna fanns det mycket att stoppa i burken hemma!

Nästa blogg om Aidensfield kommer att handla om naturen runt omkring! För det är SÃ… vackert i North Yorkshire och dÃ¥ speciellt i Goathland förstÃ¥s – mitt andra hem.

Vi ses i nästa blogg!

– Vilken glass väljer du??

Bloggaren är en sån som alltid väljer den nyaste sortens som GB presenterar för året! Och alltid den mest annorlunda. Den med underligaste smaken.

När hon är utomlands väljer hon alltid en maträtt hon aldrig provat förut – och alltid landets traditionella! Haggis i Skottland! PÃ¥ inälvor och här traditionellt tillagad i fÃ¥rmage… 
Fast bloggaren fick sin haggis serverad så här:

 I Egypten valde hon kamel!

Alltid det nya, spännande, annorlunda!

Hur har hon blivit sÃ¥n?? I smÃ¥skolan var hon en skugga – tordes inte säga nÃ¥gonting och absolut inte sticka ut.
Men före skoltiden och på sin fritid levde hon ut. Tyckte om att skriva. Skrev sagor och berättelser. Fick några publicerade i DN. Gjorde till och med ett eget skriftspråk som hon och kompisen Gittan kunde utan och innan.

 Är det inte så att hon alltid varit en leva-livet-typ?  Fast skolan och mobbingen gjorde henne till en skugga som inte vågade någonting. Som valde det alla andra valde för att inte synas och märkas.

Kanske blev det ännu mer vÃ¥gat när hon väl ”kom ut”! När hon skulle ta igen allt! Mycket party-party dÃ¥… Och prova pÃ¥!!

Kanske blev det också så att hon förstod mer ju äldre hon blev. Förstod att gilla det annorlunda. Det som inte var självklart. Vågade gå tvärtemot alla andra och gjorde det mer än gärna.

Som när brorsan gjorde lumpen och berättade om kompisarna. Att ”alla tjejer gillar Anders” när han pekade ut lumparkompisarna pÃ¥ bild. Fast det imponerade inte pÃ¥ bloggaren. Inte alls. Denne Anders var snygg men inte ett dugg spännande.
SÃ¥ när bloggaren bläddrade igenom brorsans bilder fastnade hon direkt för en annan! ”– Han! ”utropade hon. ”Honom skulle jag vilja veta mer om!”
När hon fick veta att ”han är helt galen” och ”gör hur mycket tok som helst” sÃ¥ var hon fast! Ju udda desto bättre liksom!

Och pÃ¥ den vägen blev det faktiskt. Peter kom pÃ¥ brorsans muckarskiva och resten är historia. Det är därför det är atlasblomma i brudbuketten ocksÃ¥. För att vara tvärtemot och inte bara välja rosor…

Och det där att gÃ¥ sin egen väg det har fortsatt! Aldrig mainstream! Och inte för att försöka verka cool och annorlunda utan för att det är sÃ¥ hon är – bloggaren!

Så den här bilden som delades på Facebook idag var det självklart att bloggaren delade vidare!

Verkligen en text värd att fundera över! För bloggaren kommer det tankar om att VÅGA VARA ANNORLUNDA! Och att VÅGA GILLA ANNORLUNDA! Och då självklart när det gäller MÄNNISKOR!

 Bloggaren är ocksÃ¥ en stark typ som hÃ¥ller fast vid det hon tycker om och tror pÃ¥.  I allt – även kärlek. SÃ¥ älskar hon – sÃ¥ älskar hon fullt ut och till 100% och det finns ingen annan!
D v s blir hon kär – vilket inte händer ofta (har hänt typ tvÃ¥ gÃ¥nger i hennes liv!) sÃ¥ är det HAN som gäller och INGEN ANNAN. Och dÃ¥ förmodligen en person som andra skulle säga: ”– Men dom där tvÃ¥ passar väl verkligen inte ihop!” SÃ¥nt prat gör förresten förälskelsen ännu mer spännande! 

FÃ¥r hon inte den hon vill ha – sÃ¥ fÃ¥r det vara! Det finns INGEN som kan ersätta. INGEN reserv! Ingen Plan B!

ALDRIG – sÃ¥n är  bloggaren!

Jaha, och vad vill bloggaren ha sagt med detta då!? JO, att våga gå sin egen väg! Våga titta sig omkring och välja nytt, annorlunda. Prova!

OCH dom där människorna som du tycker är ”konstiga” och som du helst inte vill ha med att göra – varför dÃ¥!?

Ha ett öppet sinne och möt ALLA människor! Antagligen har de där ”konstiga människorna” mycket mer spännande saker att berätta än alla dom andra som mÃ¥ste följa mängden, stöpta i samma form. Hur kul är en mängd likadana kopior liksom!?

Sen mÃ¥ste bloggaren tala om Lill-Babs! Lill-Babs är död! ?? Men en sÃ¥dan som Lill-Babs kan inte dö! FÃ¥r inte dö! Lill-Babs har liksom alltid funnits och ska alltid finnas.  Ung, snygg, glad och – levande! En svensk institution. En sÃ¥dan fÃ¥r inte dö – kan inte dö.

Och Lill-Babs kommer att leva kvar! I mångas minnen och för bloggaren för det som kommit att bli en favoritlåt! Ett favorituttryck: LEVA LIVET!

”Leva livet, nu ska jag leva livet, ja, leva livet, ja, leva livet. Dom ska fÃ¥ se vem dom roat sig med!”
SÃ¥ kanske en liten mobbad tjej som blivit en vuxen stark kvinna kan känna! LEVA LIVET – NU SKA JAG LEVA LIVET!
Och bloggaren LEVER LIVET!

HÄR kan ni höra Lill-Babs sjunga låten!!

En helt annan sak nu – KATTER! Och Arboga katthem!

PÃ¥ Facebook fanns idag det här inlägget: Om en förvildad kattmamma och hennes unge. Och hur Arboga katthem fÃ¥ngat in och tagit hand om katterna – för att nu kunna placera ut dem, bÃ¥da tillsammans, i ett nytt hem. Trygga, tama, friska, kastrerade och vaccinerade. Suveränt bra gjort!!

MEN – för att klara sin verksamhet – att hjälpa hemlösa, utkastade katter behövs pengar! Alla som vill stödja med pengar – här kommer kontonummer:

Bankgiro: 5191-2897

Swish: 1230019901

Vill du att pengarna går till ett särskilt ändamål eller katt, ange detta i meddelandefältet.

 Arboga katthem kan du läsa mera om pÃ¥ deras hemsida – klicka HÄR!

En dag i taget! Ja, det är nog bäst att ta det sÃ¥. Ibland svÃ¥rt för bloggaren som gärna rusar sta… Skylten pÃ¥ väggen, en gÃ¥va frÃ¥n vännen Britta, pÃ¥minner henne om att ta det lite lugnt. ”- Take it easy för fan”, som hon och kompisen fick höra när det levdes rullan i unga dar. Nu levs det ocksÃ¥ rullan men kanske lite, lite mer easy dÃ¥… Men inte mycket!!

Lite bilder sÃ¥ frÃ¥n Chinatown. Hos bloggaren seglar det alltid upp rosa moln…

Och våren är i antågande, banne mig!! 🙂 SOM vi har längtat!

Ha det nu så bra! Sköt om er och var snälla mot varandra! Livet är kort! Kramar till alla som behöver och vill ha. Pussen går dock bara till HONOM!

Ibland försöker man förstå sig på sådant man inte förstår sig på. Man undrar VARFÖR liksom?
Bloggaren tänker just nu pÃ¥ Mello…

Men är det nÃ¥got att förstÃ¥ sig pÃ¥ där – egentligen?? Bloggaren anser att det hela är ett stort skämt! Christer Björkmans egen lilla godispÃ¥se!

Ett sätt att hålla vintertrötta svenskar lugna under några månader. Lite terapi när kylan, tristessen och flunsan kryper på en.
Ett program att reta sig pÃ¥! Hylla (för de som nu är sÃ¥dana…)! För att hÃ¥lla utleda, trötta svenskar pÃ¥ gott humör – eller dÃ¥ligt – fÃ¥ dom att reagera helt enkelt – där dom hänger framför TV-apparaterna i vinterkoma.
Men en sak är helt säker: DET HAR INGENTING MED MUSIK ATT GÖRA!!
Det är SÅ långt från tävling i musikalitet som man kan komma! Inte heller är det någon hitmaskin längre. Vem kommer ihåg de senaste årens vinnare?? Och hur stod dom sig i Europa??
Nej, det handlar numera om att lotsa TV-gloende svenskar genom februari och mars! Ge dom en töntshow att skratta åt eller kräkas över.

Sen är det ju sÃ¥ att smaken är som baken – delad! LÃ¥t dom som vill lulla sig bort med lite trams och flams á la Björkman fÃ¥ göra det. Lite slötittande som man sen kan dissa eller hissa pÃ¥ Facebook!

Men blanda aldrig nÃ¥gonsin in ord som seriositet i det hela! Tro för allt i världen INTE pÃ¥ idén att det hela har nÃ¥got värde, ger nÃ¥got avtryck till eftervärlden – mer än möjligen ytterligare slantar i General Björkmans portmonnä.
Samma strategi har för övrigt liknande program som Talang, Farmen och andra mer eller mindre fasansfulla ”väcka-sovande-trötta-svenskar-ur-dvalan-program”.

För bloggarens del finns inget intresse för Mello!

Annat som har gjort bloggaren spyfärdig är alla program där människor förnedras genom att visas upp – och ofta helt enkelt lÃ¥ter sig visas upp – i all sin eländighet.
Program som exempelvis ”Lyxfällan” i Sverige och ”Judge Rinder” frÃ¥n Storbritannien. Program där tittare fÃ¥r rysa över andra människors olycka och samtidigt i sitt stilla sinne oroligt tänka:  – Hoppas det aldrig händer mig…

 ”Judge Rinder” är en copycat av amerikanska ”Judge Judy” men det är samma sorts program med samma sorts människor som kommer för att fÃ¥ sina domar. Ofta lite trasiga personer som sjabblat bort pengar till nÃ¥gon eller lurats i en affär.
En ”riktig domare” skipar sen rättvisa och frikänner, dömer och medlar efter behov s.a.s. I den amerikanska ”Judge Judy” är det riktiga domar som avkunnas – i den brittiska versionen är det mer oklart, möjligen handlar det om vägledande domar.
 Det som fick bloggaren att mÃ¥ riktigt illa var ett avsnitt hon av nÃ¥gon märklig anledning lyckades zappa sig till här om veckan. Det handlade om en person som lÃ¥nat ut pengar till en annan men där motparten ansÃ¥g att det var en gÃ¥va och inte ett lÃ¥n. Det vanliga alltsÃ¥…

 Det som gjorde att bloggaren mÃ¥dde illa var  Judge Rinders frÃ¥gor…  Det var nämligen sÃ¥ att den som lÃ¥nat ut pengar var en kvinna – och den som fÃ¥tt lÃ¥na pengarna var en man. De hade haft en flera Ã¥r lÃ¥ng kärleksrelation och kvinnan var över 20 Ã¥r äldre än mannen.
De var bÃ¥da vuxna alltsÃ¥ – kvinna 50 – man 30 ungefär, det var frÃ¥gan om en dispyt kring pengar, men Judge Rinder hade ändÃ¥ mage att frÃ¥ga kvinnan:
 – Vad var det du föll för hos en sÃ¥ pass mycket yngre man?  Vad handlade det om – babysitting – nej, förresten säg inget för jag blir spyfärdig.”
Detta är direkt översatta frÃ¥gor som denne ”Judge Rinder” ställde till kvinnan i programmet!

SÃ¥ sjukt! Vad har Ã¥lder med nÃ¥gonting att göra?? Riktigt dÃ¥ligt! Men sÃ¥ är det ju ”good old England” ocksÃ¥. För sÃ¥dant händer väl aldrig i Sverige…
 Ett litet tillägg i allt det pinsamma, fördomsfulla, sjuka med Judge Rinder: han är homosexuell och bloggaren tänker dÃ¥ att han som advokat och tidigare gift med en man borde veta vad fördomar och förtal handlar om och verkligen inte sälla sig till glÃ¥pordskastarna och mobbarna… Men inte dÃ¥.
Fotot ovan är från Robert Rinders bröllop med Seth.

Alla fÃ¥r ha vilken uppfattning de vill MEN ingen fÃ¥r göra en annan människa illa! Och att ställa frÃ¥gor om Ã¥lder för att pÃ¥ nÃ¥got vis pÃ¥tala det felaktiga med Ã¥ldersskillnad – och speciellt där kvinnan är äldre än mannen – är lÃ¥gt och visar bara vad den som gör sig löjlig över sÃ¥dant har innanför pannbenet – det ekar rätt tomt där inne…

 Ålder är bara en siffra! Glöm aldrig det! Siffror har ingenting med känslor, vänskap eller förtroenden att göra! Älska vem du vill! Du älskar en person – inte en siffra!

Och vad gäller Mello…  

En mÃ¥illagrej till – om saker som bloggaren inte förstÃ¥r! Monica Lewinsky – känd för att ha haft sex med sin gifta chef som dessutom var USA:s president grÃ¥ter nu ocksÃ¥ Metoo-tÃ¥rar… Hon känner sig SÃ… utnyttjad – oskuldsfull som hon var (22 Ã¥r) och med en sÃ¥ mycket äldre man… (Clinton var 49).
Det var ju inte alls sÃ¥ att hon gick igÃ¥ng pÃ¥ grejen att bli uppraggad av en av världens mäktigaste män! Att hon faktiskt tyckte det var ett kap hon gjorde – dÃ¥! Att hon njöt av situationen oavsett ungdomligt oförstÃ¥nd!
Bloggaren är SÃ… trött pÃ¥ att kvinnor som faktiskt visste vad dom gjorde – flera Ã¥r senare ska grÃ¥ta ut med Metoo-drevet.
Det blir allt en sån här på fröken Lewinsky:

En riktig jobbig spya blir det ocksÃ¥ pÃ¥ Arboga Tidning! Den tidningen förstÃ¥r man sig ännu mindre pÃ¥ numera – om man nu vill anstränga sig för att förstÃ¥ blaskan i frÃ¥ga…
FrÃ¥n att ha varit en lokaltidning med status – har blaskan nu blivit en kvällstidnings-look-alike!

 Att på första sidan idag publicera en jättebild på den mördade Aki Paasila efter att Paasilas exfru frikänts från mordet på honom är bara helt förkastligt!
Har den lokala tidningen möjligen tänkt någon enda tanke på Paasilas fyra barn? På hans övriga släkt? Vad dom känner när de ser en bild av en älskad pappa och familjemedlem som tros blivit mördad? Dubbelspya blir det!! SKÄMMES!!

Det är för övrigt inte första gången den lokala tidningen inte drar sig för att publicera bilder på offer. SÅ dålig tidning!!

Lite snälla saker i bloggen också. Om vad man kan göra när vintern är ryslig och man inte har lust att dröna bort timmarna framför TV:n.

 Baka kakor! Fort, enkelt, gott!

Skiva att äpple, vända skivorna i farinsocker och ströbröd plus lite sirap- sen steka i smör!
Äta sen med glass! Glass – bra för sÃ¥rig flunsahals!

Köpa sig en semla och trycka i sig! Eller be någon snäll själ handla åt en om man inte orkar ta sig ut.

Kolla på bilder och drömma sig tillbaka till favoritplatser på jorden! Goathland, norra Yorkshire i England.

 Njuta av goda ”vargnews” – nu frÃ¥n Östergötland!

Och ta en flukt ut genom fönstret!
Se vem som kikar in! Upptäcka att våren faktiskt inte är så långt borta och att klätterhortensian visar att den är beredd! Snart grönskar det igen! 🙂

Var rädda om er! Älska mycket! Hata aldrig! 
 Och glöm inte – tänk dig för och tänk före innan du vräker ur dig dumheter.
 Du älskar en person – inte en siffra!

Ta’t lugnt och var snäll!

 Förvirrad tid.

Börjar plötsligt att damma okontrollerat…. 

Gör en feministversion av en gammal av gammal 70-talsdänga, helt okontrollerat:

HAN KOM ÖVER MON – feministversionen 

Jag kan hantera en såg, jag kan yxa en båt, jag kan ro.
Jag kan klara mig själv, jag kan koka min mat, jag kan sy.
Då kom där en kille, tvärs över mon,
nånstans i mitt inre han slog an en ton,
jag föll som en fura rakt in i hans famn,
läppar som eld och en sammetsmjuk hamn
som jag plocka´ och spara djupt i mitt sinn.

Du är man, jag är kvinna, du tar ingen oskuld och går!
Jag ska föda dig barn som en gång ska ta över vår gård.
Det var han som kom en dag tvärs över mon,
det var han som en gång i mig slog an en ton.
Han gav mig sin vänskap, han gav mig sin kropp.
Hans läppar var heta, han skänkte mig hopp,
som mig styrkte när tungsinnet över mig kom.

Vill du stanna hos mig, vill du dela mitt bröd och mitt hus?
Vill du dela min tid fram till dess vi ska multna i jord?
Det var han som kom en dag tvärs över mon,
det var han som en gång i mig slog an en ton.
Han gav mig sin vänskap, han gav mig sin kropp.
Hans läppar var heta, han skänkte mig hopp,
som mig styrkte när tungsinnet över mig kom.

Okontrollerad!

Kommer helt okontrollerat att tänka på:
Det är bara snälla människor som bränner ut sig. Snälla, varma, godhjärtade människor som vill väl, som bryr sig om, som vill ge allt och lite till…

HÃ¥rda, kalla, beräknande personer utan medkänsla som lätt gÃ¥r över lik för att nÃ¥ fram och dit dom vill – dom bränner aldrig ut sig.

Det är mycket nu…utan kontroll…

Det är tungt… …okontrollerat…

Det svarta hÃ¥let syns klart och tydligt nu…

Hoppet är att inte dras med, ned i det mörka – att det finns hopp och kärlek pÃ¥ vägen. Att inte tappa kontrollen helt…

NÃ¥gra timmar senare…
Eftersom det svarta hålet ännu inte agerat slukhål kommer mer förvirrande saker här!
Okontrollerat zappas det mellan kanalerna i TV och upp kommer detta ikväll: SKÄGGMANSLAGET!
Som bloggaren skrev om imorse – eller ja, la ut en feministversion av just Contact och Skäggmanslagets lÃ¥t frÃ¥n 1970 – ”Hon kom över mon”!

Kanske var det en kontrollerat okontrollerad bloggare imorse???

Ingen vet och Skäggmanslaget fortsatte att fila pÃ¥ där i TV som om ingenting hade hänt…

 

Musik – vad vore livet utan musik!?
Ett liv utan musik är inte möjligt, tycker bloggaren. Allt är musik! Allt kan musik!

Men hur uppstod musik? Bloggaren hittar några artiklar på nätet och GlobalMusiX.com skriver så här, citat:

”En sak som gör musiken sÃ¥ fantastisk är att den är gränsöverskridande och oberoende av tid. Musik har framställts sedan urminnes tider. GrottmÃ¥lningar- och hällristningar visar att människan använt musik i sin vardag och för sin överlevnad under hela sin existens. Människan har med största sannolikhet spelat pÃ¥ sÃ¥väl stockar, grässtrÃ¥n och senor frÃ¥n djur under sin första tid pÃ¥ jorden sÃ¥väl som pÃ¥ bronsÃ¥lderslurar och trummor fram till dagens moderna instrument.

Människans förmÃ¥ga att använda rösten har ocksÃ¥ funnits med hela tiden. Fanns förmÃ¥gan att använda den sÃ¥ fanns förmodligen ocksÃ¥ viljan.”

Bloggaren tänker att mammor nynnat för sina barn sedan urminnes tider. Tröstande, sövande, av ren lycka. Hur uppstod nynnandet? Fanns det bara där – naturligt? Vi fÃ¥r nog aldrig veta och kan bara fantisera.

Illustrerad Vetenskap säger så här, citat:

”Kanske är det inte människan som uppfann musiken. Denna teori framförs av forskare vid National Academy of Sciences i Washington, USA.

Som bekant är det inte bara människor utan också djur som valar och fåglar, som använder musik för att uttrycka sig. Valar använder dessutom musiken på samma sätt som människan. De utnyttjar samma tekniker, nämligen upprepning, rytm, intervall, behagliga toner och en avslutning på sången. Denna iakttagelse ledde forskarna fram till en teori om att valars och människors gemensamma förfäder en gång, för mer än 60 miljoner år sedan, har använt musik på samma sätt.

Även fågelsång präglas av melodislingor, olika stämmor och rop-svar, som också förekommer i människans sång.

Är musiken äldre än människan, kan det förklara, varför vi finner sÃ¥ mycket mening och känslor i musik utan att veta varför.”

 Hur som helst så känner bloggaren att musik är STORT!

Musik som ger glädje.

Lugnande musik! Musik som pappa gillade! Politisk musik!

Musik att rocka loss i köket med!

Olika sorters musik för alla tillfällen och sinnesstämningar!

Musik som ger minnen.

Musiktexter som speglar ens livssituation!

”I used to think I was living,Baby, I was wrong. No I never knew a thing about living -Til you came along! Now I can breathe,I can see,I can touch, I can feel – I can taste all the sugar sweetness in your kiss! You give me all the things I’ve ever missed! I’ve never felt like this! I’m alive, I’m alive, I’m alive!”

Musik till tröst, musik att avreagera sig till, musik som gör dig lycklig, musik som fÃ¥r dig att grÃ¥ta floder, bakgrundsmusik, musik som dämpar, musik som lättar upp stämningen, musik som fÃ¥r dig att dansa, musik som fÃ¥r dig att sova, musik som fÃ¥r dig att minnas – MUSIK ÄR ALLT!

Sätt nu på radion, dra igång CD-skivan eller koppla lurarna till Spotify och NJUT!

HÄR kan ni lyssna pÃ¥ hela lÃ¥ten- I’m alive med Hollies via Youtube! En av bloggarens favoriter…