Feel in the Blogg

Gränsen mellan sommar och höst ger fantastiska scenerier. Värme och kyla. Sol och regn.

Skolbarnen har börjat trava fram och tillbaka, semestrarna är slut och naturen förbereder sig på vila – hösten kryper närmare. Men ännu kan jag njuta av kaprifolens ljuva blommor. Ännu doftar rosorna utanför så Lovisa kunde gratuleras på namnsdagen igår. Ännu ett tag värmer solen och gräsmattan lyser grön.

Sen får vi leva på minnen blott.

Minnen har jag upplevt tack vare Tradera också! Tradera - auktionssidan på nätet! Genom en enkel budgivning la jag rabarber på något jag länge längtat efter – ett nummer av gamla Bildjournalen! ”Bildis” var ett måste på min tid. Jag minns hur jag tvingade pappa att köra till stan för att jag skulle få tag i senaste numret när vi befann oss på sommarnöjet.

Numret jag nu köpt är från 1969 och det killade lite i magen när jag bläddrade i tidningen. Härliga minnen.

Men hösten innebär inte bara att sitta och minnas! Hösten är också mysiga kvällar med levande ljus, sköna promenader i hög, frisk luft och svamp- och bärplockning.

Alla kommer vi också en gång till livets höst och självklart är minnen underbara men glöm inte nuet. Var tid har sitt, som det heter. Höstar kan vara underbara i livet.

För en tid sedan skrev jag om skolmaten och idag tar Svenska Dagbladet upp samma sak. Krav på bättre och godare mat i storkök, skriver tidningen. Mat är inte bara en slaskig röra slängd på en tallrik åt en gammal människa – detsamma gäller för ungarna i skolan. Mat ska smaka gott och se gott ut plus vara näringsriktigt. Dessutom ska maten vara tillagad av bra basvaror – i mitt tycke närodlat, kravmärkt och etiskt riktig!

Men EU sätter käppar i hjulen! Så här läser jag i Svenskan, citat: ”Flera kommuner har fällts i domstol när de ställt kvalitetskrav på maten som handlas upp till kommunens storkök. Rättvik och Västerås är två aktuella exempel.

Rättvik: Kommunen krävde att mjölk, kött och charkprodukter skulle vara producerade i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. En av de största grossisterna, Axel Johnson-ägda Servera, överklagade och ansåg att kravet stänger ute andra än svenska leverantörer och alltså strider mot EU:s principer om likabehandling. Förvaltningsdomstolen i Falun gav Servera rätt och skriver att ”Det är inte på något sätt givet att kvaliteten på mjölk och kött blir sämre om dessa kriterier i något hänseende inte uppfylls.” Kommunen vill inte släppa på djurskyddskravet och försöker nu göra om upphandlingen med en ny formulering.

Västerås: Upphandlingen hade delats in i tre delar och kommunen ställde som villkor att det skulle vara olika leverantör till dessa. Syftet var att bryta upp de stora grossisternas dominans och ge mindre företag en chans att vara med i anbudsgivningen. Västerås är en kommun som gått mot strömmen och satsat på att laga mat i lokala kök ute på skolor och äldreboenden.
Förvaltningsrätten underkände kommunens kombinationsförbud sedan restauranggrossisten Servera överklagat och hävdat att kravet hindrat företaget från att fullt ut delta i upphandlingen.”

Äta bör man annars dör man…

Artikeln jag skrev om skolmaten publicerade jag lördagen den 21 augusti. Broccoligratängen på bilden ovan har Andreas lagat.

Avslutar med en vacker kvällsbild när sommaren går mot höst…

En gång i tiden satt bloggaren med i Barn- och utbildningsnämnden i Arboga då det s k cook chill diskuterades hejvilt! Cook chill är, citat: ”ett system för matlagning i storhushåll, framför allt använt i storkök som bland annat levererar kyld mat till skolor. Cook chill innebär att mat tillagas på traditionellt sätt och sedan snabbt kyls ned till mellan 0°C och +3°C. Maten förvaras därefter i en temperatur mellan 0°C och +3°C tills dess den ska serveras.” Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida genom att klicka HÄR!

Cook chill skulle innebära ekonomiska besparingar för skolorna i kommunen. Huruvida cook chill fortfarande används i Arboga och om systemet gett någon ekonomisk vinst vet jag inte. Däremot kan jag konstatera att det lagas en otrolig massa olika mat till Arboga kommuns skolor! Detta är vad som kan ätas i skolorna i Arboga nästa fredag, enligt lokalbladet Arboga Tidning:

Arboga kommun: Pannkaka, sylt, keso. Italiensk potatis- och rotfruktsgratäng.
Arboga kommuns förskolor: Skånsk kalops, potatis, rödbetor.
Gäddgårdsskolan: Kycklingsås med örter, pasta.
Götlunda skola och förskola: Nötköttbullar, gräddsås, potatis, lingon. Brockoligratäng, potatis,
Medåkers skola och förskola: Helstekt kotlettrad, gräddsås, ugnspotatis.

Alla dessa rätter under samma fredag, 27/8, inom Arboga!

Alltmedan Köping bara får Pastasås Carbonara, solgul rotfruktssoppa och grönsakspyttipanna . Kungsör serverar kassler och potatis till såväl skolorna som förskolan.

Tilläggas kan att äldreomsorgen i Arboga bjuder på kålpudding till lunch nämnda fredag. Ytterligare en maträtt alltså.

Vari ligger logiken? Hur ser besparingarna ut? Varför så förtvivlat många olika maträtter under en och samma dag i samma kommun? Jag tror INTE att det är för att skolbarnen ska kunna välja att äta på den skola som för dagen har godast mat.

När jag var liten och gick i skolan var maten hemsk! Jag är och var inte kräsen – tycker att det mesta går att äta och smakar bra – men skolans mat-där gick gränsen.

I långa led fick vi vänta på att gå in i skolbespisningen. Väl framme fick man ta emot den mat man fick. Mattanterna slängde på en rejäl portion av vad det nu var som serverades. ”-Lite”, kunde man försöka pressa fram – men portionen blev ungefär lika stor ändå. Det värsta var potatisen. Den t.o.m. luktade illa. Än idag förstår jag inte hur man så kapitalt kan misslyckas med en så enkel sak som kokt potatis. Skolpotatisen hade ett hårt skal, när man väl kom igen var där en blöt sörja.

När man lyckats äta upp sin mat gick man till utgången där en diskvagn stod uppställd. Det fanns också en slaskhink där det förmodligen var meningen att rester skulle kunna slängas. Men – det stor en vakt där också! Oftast var det ”Spirella” en hemsk dam som aldrig tillät någon att kasta någonting!

Jag som var väldigt blyg som liten fann mig i allt detta. Dock minns jag en gång när jag fått 3-4 potatisar på min tallrik – alla oätbara. Jag satt där och petade. Till sist var det bara jag kvar i matsalen. Fröken Martinsson,  som var en riktig drake, vankade av och an – kastade vassa blickar på mig, en liten 9-åring. Jag förstod att det inte fanns någon pardon. Potatisarna delade jag i små, små bitar och svalde ner med mjölk. När allt var uppätet tilläts jag gå. Minnen från skolmaten på min tid…

Annat är det i dagens skola! Som förälder har jag besökt mina barn både i grundskolan och gymnasiet där jag blivit medbjuden att dela lunchen med mina barn. Vilken fröjd! Flera rätter att välja på och ett särskilt salladsbord. En lust för ögat och så bra det smakat sen!

Jag handlar både på Konsum och ICA. Därmed får jag deras medlemstidningar. Det senaste numret av Buffé, ICA:s tidning, handlade bl.a. om skolmat. Men inte vilken skolmat som helst utan maten på Annerstaskolan i Huddinge.

Jag läser: ”Med stöd från rektor och lärare som älskar mat har Annerstaskolan gått från halvfabrikat till hemlagat, vunnit pris för bästa matglädjeskola och fått bättre köksekonomi.”

Vidare: ”Att laga mat från grunden blir inte dyrare, snarare tvärtom. Genom att planera, förbereda och ta tillvara mat som blir över har skolan sparat pengar. Det gör det också möjligt att servera alltifrån billiga bönbiffar till lyxig oxfilé provencale”, säger kökschef Michael Bäckman. ”-Den enda extra kostnad vi har är i engagemang och det har vi gott om! Yrkesstoltheten och arbetsglädjen får vi på köpet”, säger Michael Bäckman ansvarig för skolmaten på Annerstaskolan i Huddinge.

”Eleverna på skolan kommer från många olika kulturer, vilket präglar menyn, samtidigt som Micke månar om vårt svenska matarv.” Vad sägs om ansjovisfylld dillströming, provensalsk lammfärslimpa och currydoftande lins- och ananassoppa – utöver pannkakan, ärtsoppan och köttbullarna.

Engagemang, yrkesstolthet och arbetsglädje talar man om i matsalen på skolan i Huddinge. Vi läser här vilka under det kan göra. Tänk om alla skolor hade samma tänkesätt. Vilken fantastisk mat ungarna skulle få och så trivsamt det skulle bli i matsalen!

Och tänk om all personal på skolorna kände engagemang, stolthet och lycka över sina jobb. Vilka fantastiska elever vi då skulle få! Vilken studieglädje, vilka trygga och kunniga vuxna vi fick som kan ta över samhället i framtiden!

Ska vi börja med maten? Och sen gå vidare?  För barnens skull, för samhällets och för den goda matens!

Inom parentes undrar jag om inte chefredaktören på ICA:s Buffé, Tony Wallin, har sina rötter i Köping? Jag tror jag såg honom på Karlbergsskolan då jag gick där. Någon som kan bekräfta det? Kanske Tony själv? En fantastisk tidning producerar han i alla fall!

Kycklingägg från igår.
Åter två äggulor!

Idag hade jag förmånen att prata i radion med utbildningsminister Jan Björklund. Det var hans tur att utfrågas i Sveriges Radios program Ring  P1. Naturligtvis handlade mina frågor om alla elevers rätt till undervisning i den svenska grundskolan. En rättighet som inte finns idag.

Jag tog upp Jan Björklunds förslag om elitsatsning bland grundskolans 13-åringar kontra det faktum att ett stort antal elever idag inte får den grundskola de har rätt till enligt lag. Att s k stökiga elever kan förväntas sig skolk inskrivet i betyget och att få mamma och pappa sitta vaktande i klassrummet – medan det ska satsas på elever som redan har det lätt för sig.

I gruppen ”stökiga elever” hamnar väldigt ofta elever med t ex ADHD och Aspergers syndrom. Barn och ungdomar som är intelligenta men som kan behöva särskilt stöd efter sina förutsättningar. När det stödet uteblir diskrimineras dessa elever svårt. Förutom den personliga tragedin för var och en – innebär det en utslagning som kan medföra stora utgifter i framtiden för samhället genom arbetslöshetsersättning, sjukbidrag och i värsta fall kostnader i samband med kriminalvård.

Den dag alla skolelever får den undervisning de har rätt till enligt lag – då först kan man satsa på s k elitelever!

Ni kan höra programmet igen ikväll, torsdag kl 20.35, då i en förkortad version. Då får ni höra vad Jan Björklund hade att komma med! Klicka HÄR för att komma till radions Ring P1

Elitklasstänkandet i Sverige visar vilken sorts land vi har fått. Åter igen är det utbildningsminister Jan Björklund (Fp) som markerar.

”Spetsutbildningar för 13-åringar” - läser jag i morgontidningarna. Satsning på elitklasser! Alltmedan en stor del av grundskoleeleverna inte får den undervisning de enligt lag har rätt till!

Istället för att se till att alla elever i Sverige får utbildning vill nuvarande regering segregera eleverna, satsa på de barn som redan har det lätt för sig – och för de som inte passar in i mallen väntar skolk i betyget och vaktande föräldrar i klassrummet!

Jag mår illa över en sådan skolpolitik! Förutom att det är en skymf mot elever visar det också en verklighetsfrämmande syn på skolutbildning versus framtida samhälle.

Vad hjälper det om vi får en klick eliter när en stor del av människorna inte fått den utbildning de borde ha haft? Hur klarar ett samhälle att ta hand om alla de som skuffats undan? Där det i ett framtida liv väntar kunskapsbrist, arbetslöshet och kanske vårdbehov eller kriminalitet.

På sätt och vis är jag tacksam att Björklund lägger korten på bordet redan nu – en månad före valet. Därmed blir jag och många fler helt på det klara med hur vi ska rösta.