Drug preguntas

Tills döden skiljer oss åt…

ARBOGA, Barn och föräldrar, Familj och släkt, Föräldraskap, Glasblåsargården i Arboga, Känslor, Kärlek, Lokalt, Natur, Personligt!, Relationer, Sverige & Världen, Tankar och funderingar..., Tro Hopp Kärlek Inga Kommentarer »

”Tills döden skiljer oss åt…”

 De orden kom bloggaren att tänka på imorse. ”Tills döden skiljer oss åt” – det var viktiga ord för bloggarens barn en gång. Viktiga ord, ett löfte, ett avtal – gjort av kärlek.
Avtal kan väl inte brytas? Och därmed självklart inte ges till någon annan innan avtalet lösts upp genom döden. Så tänkte barnen.

Därför hade bloggarens barn så svårt att förstå och acceptera skilsmässan för många år sedan. För man bryter inte löften. Man håller ett avtal. Särskilt om det gjorts i kärlekens namn.

Hur tänker andra? Hur känner andra barn när mamma och pappa vill separera?
”- Folk lämnar varandra alldeles för lätt numera”, sa Ken när vi pratade här om dagen.
 Är löften ingenting att ge?
Är det OK att bryta ett avtal? 
Rent allmänt också?  Eller är det bara löften gjorda genom kärlek som får brytas?

 Så här säger man vid en kyrklig vigsel!

Jag, NN,
tar dig, NN,
nu till min hustru
att dela glädje och sorg med dig
och vara dig trogen
tills döden skiljer oss åt

 Och de här visdomsorden kan prästen uttala under vigseln:

Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. (Rom:9-10, 15)

Bär varandras bördor. (Gal 6:2)

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
(1 Kor 13:4-7, 13)

Vid en borgerlig vigsel kan talet från vigselförrättaren låta så här:

”Ni vill ingå äktenskap med varandra. Äktenskapet bygger på kärlek och tillit. Genom att ingå äktenskap lovar ni att respektera och stötta varandra. Som makar är ni två självständiga individer som kan hämta styrka ur er gemenskap. Eftersom ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra, frågar jag: Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
(Paret kan växla ringar.)
Jag förklarar er nu för äkta makar.
När ni nu går ut i livet och åter till vardagen så minns den vilja till gemenskap, den kärlek till varandra och den aktning för varandra som ni känt i denna stund och som lett er hit.”
(Texten tagen från Stockholms Stadshus).

Så hur var det nu med de där löftena?  Vara dig trogen, älska dig för evigt?
Är det bara att låtsas som det regnar – och bryta avtal och löften?

 Och – kan man ge samma löften igen, och igen
– till nya partners?   Hur trovärdigt känns ett sådant löfte??

När kärleken försvinner och par vill gå isär så är det ofta att barnen blir lidande.
Som Ken undrade – är det för enkelt att gå skilda vägar numera? Tänker man bara på sig själv, ger upp för lätt?

Svåra frågor och svaren är väl väldigt olika och även väldigt individuella. Det är nog så att många ändå försöker. Försöker rädda det som räddas kan, kanske. Håller ihop ”för barnen” ibland.
Samtidigt kan det vara så att man med tiden kommit på att man begått ett misstag. Den där kvinnan var inte den man trodde från början. Och mannen visade kanske sidor som man borde ha upptäckt innan man flyttade ihop och fick barn.

Man utvecklas olika också, förändras över tid, kanske växer ifrån varandra. Det händer saker ”på vägen” som sätter spår. Den ena parten vill lämna, eller den andra, kanske båda – ett gemensamt beslut.

Om grälen tilltar drabbas barnen. Då kan det vara det bästa, för alla, att ”bryta avtalet”.

Men är paren inte överens kan en hemsk kamp börja. Den ena parten vill separera men inte den andra. Hårda ord och dåligt beteende. En av de två vägrar inse att kärleken är över.  Att separationen är ett faktum.
De som drabbas då – igen – är barnen. Det är fruktansvärt att bevittna hur en del personer använder barnen för hota sina ex i någon sorts desperat sista åtgärd att försöka få sin före detta partner tillbaka.
Att utsätta sina barn för sådant är barnmisshandel och det är faktiskt också så att lagen har en del att säga i den frågan.

Så ni som försökt men funnit att en separation måste till.   Det blir aldrig något ”to death do us part”.
– Gå vidare! Förstör inte era liv med att hålla fast vid en relation som för länge sen är död. Och har ni barn – tänk på barnen! Förstör inte också deras liv genom egoism och svårigheter att släppa taget!

Bloggaren är skild men har gått vidare i livet. Faktiskt gick acceptansen relativt fort när det hela var ett faktum. Ett nytt liv väntade. Ett liv hon inte hade en aning om hur det skulle komma att förete sig.
Barnen förstod så småningom. Förstod vad som hände och att allt inte behöver tas så bokstavligt. Att vissa löften kan bli väldigt svåra att hålla ibland och att avtal faktiskt är möjliga att bryta. Att livet går vidare och faktiskt till och med kan bli bättre än tidigare.
För det går att bryta avtal. Du kan t ex ha ett hyresavtal men bli av med din bostad om du inte sköter dig. Likadant vad gäller anställningsavtal – missköter man sig på jobbet kan man trots avtal bli uppsagd.
Men som en präst bloggaren känner uttryckte det: ”- Löften är viktiga. I yttersta nödfall måste de brytas, annars inte !

På tal om relationer och familjer – bloggaren tänker på vilken STOR FAMILJ hon har!
Till hennes familj räknas hennes barn, Älsklingen och hans familj, hennes bror med familj, exmannen och bloggarens ickebiologiska systrar – en här i stan, en i Skellefteå, en i norra Yorkshire i England – men lite grann också grannarna i hennes hus! En del arbetskamrater får räknas dit också. En STOR FAMILJ!

För så kan det ju vara – ”Friends are family you choose for youself” – d v s din familj kan bli den du själv väljer att den ska vara. Biologisk och icke biologisk.

Bara slutet kvar då! 🙂

Först ett måste:

LÄGG NER SVENSKA AKADEMIEN!!
En gubbsjuk snobbklubb som anser sig vara bättre än alla andra (vilket de nu bevisat motsatsen!).
En tragisk, pinsam fornlämning från 1700-talet med en kung (!) som överhuvud!! Hallå!!Det är 2018 nu!!
Och HUR kan någon försvara den sekten –
och dessutom sprida knytblusar överallt!? Obegripligt…

 

Nu är våren här!
I alla fall på Glasblåsargården i Arboga Äntligen!!

Plötsligt är det sol och värme och fågelkvitter! Ljuvligt! Fika ute ihop med grannarna- ”familjen”!  🙂

Och det blev till och med en öl i bersån igår!

Idag kokas det gammaldags fruktsoppa som på mammas vis! Åsså hängs det tvätt! Första tvätten ute för i år! Underbart!

 Var riktigt rädda om er nu men också om varandra!
Tänk efter FÖRE! Lär dig av misstagen. Var snäll, glöm ledsamheter fort och gå vidare. Mer kärlek – mindre hat! Livet är alldeles för kort för att lägga ner tid på dumheter!

Massor av kramar till er alla och en särskild hälsning till Agneta Fridlund som ofta talar om att hon gillar bloggen! Kram till dig!

Sen finns det ju en som betyder speciellt mycket. Som kom en gång när hjärtat var fruset till is.
Som fick isen och det kalla
att börja smälta.
HAN får som alltid den varmaste kramen och den längsta kyssen.

 

 

 

 

 

Vad drömmer du om? Och – ”udda människor” liksom ”the blue one” på Kungsholmen och i Chinatown?

ARBOGA, Fördomar!, Glasblåsargården i Arboga, Hus och fastigheter, Känslor, Kultur, Livet, Lokalt, Mobbing, Nyheter, Personligt!, Socialt, Sverige & Världen, Västra Mälardalen Inga Kommentarer »

Vi börjar med ”udda människor”.
Vadå UDDA??
De här orden får man upp om man söker UDDA på synonymer.se:
omaka, enstaka, avvikande, underlig, särpräglad, originell, egen, ovanlig och annorlunda.

 Vissa av synonymerna känns inte kul: omaka, avvikande, underlig och egen... Medan att vara särpräglad, originell, ovanlig och annorlunda kan uppfattas som intressant och lockande.

Så vem bestämmer? Vem bestämmer vilken kvinna som är avvikande och vem som är originell?

Detsamma gäller män! Vem bestämmer att den här killen är underlig? Och vem låter honom bara vara ovanlig? Ovanligt intressant, kanske till och med!

Självklart ligger det i betraktarens ögon! Vad vi som grupp eller som enskilda personer tänker och tycker. Vårt tyckande baserar sig på erfarenheter men också på uppfostran. På vilket sätt vi väljer att se världen. Känns det nya och kanske ovanliga hotfullt eller bara spännande?

Det finns SÅ många kvinnor som utesluts ur gemenskapen därför att de ”inte passar in i mönstret”. Vilket mönster? Vem bestämmer det? Är inte nya förebilder, nya former på mönstret betydligt mer utvecklande och nyskapande!?

Det finns också SÅ många män som klassas som ”avvikande” och därför mobbas. När deras annorlunda sätt borde vara en enorm källa till lärdom och utveckling.

Vi är alla människor! Så innan du dömer ut någon – tänk ett par varv till!

Är det inte så att ovanliga och lite egensinniga personer är betydligt mer spännande? Att de dessutom kan ge mer av nytänkande och andra erfarenheter.
Att vi alla måste vara stöpta enligt en och samma mall är bara fruktansvärt tråkigt och enahanda, i bloggarens ögon!

Så innan du låter den där ovanliga killen vandra iväg ensam och ifrån dig – öppna ditt sinne!

Innan du låter den lite annorlunda flickan gå sin väg – tänk till och tänk om!  Tänk om detta är din möjlighet att vidga ditt sinne och berika dina inre vyer!

Bloggaren gillar ”udda människor”. Dom där som inte är lika alla andra! Människorna som gör oväntade saker, som överraskar och som gör det på sitt eget sätt – går sin egen väg.

De som inte förstår dessa unika människor – fördömer dem och ser ner på dem. Samtidigt som de därmed också fördömer och ser ner på sin egen oförmåga att fatta det nya, det unika. Att kunna tänka – utanför boxen.

I förra Let’s Dance berättade Viktor Frisk om sin diagnos ADHD. Bloggaren berördes djupt av sorgen i hans ögon när han berättade men kände också glädje över att Viktor idag förstår och använder sin ADHD som en SUPERKRAFT! En ovanlig människa med en superkraft! Fantastiskt!

Eftersom bloggaren vet vad mobbing kan göra med människor vill hon gärna stödja Bloggaren har en idé om att själv jobba ideellt på skolor för att SE de där ”udda människorna” när de är små och samtidigt bli en länk till förståelse mellan dem och de som inte förstår.

Lär dig att udda är originellt OCH BRA!

Friends – hittar du HÄR!

Drömmar sen!

Drömmar om framtiden och vad den ska innebära! Alla har vi drömmar om hur vi vill att livet ska vara. När man är ung drömmer man kanske mer och bredare, man är mer öppen för olika förslag. Man kan ha storslagna drömmar om jobb, bostäder och den partner man hoppas på. 

Sen kan ju drömmarna se lite olika ut beroende på vem det är som drömmer…

Men dessa drömmar kan förändras med tiden. Som ung prövar man lyckan och drömmen blir kanske inte som man i förstone tänkt sig men ändå väldigt bra och helt OK.

Men all lycka varar inte beständigt – och drömmar kan gå upp i rök…

Du känner dig lurad och lost. Kanske deppar du ihop och tänker att drömmar är för andra, inte för dig – och inte nu längre.

Kanske börjar du leta nytt! Försöker hitta ”den rätta” igen! Hon ska förstås vara mycket bättre än din förra! Och sexig, med formerna på rätta ställena!
Blond och med muskler! Gärna med ett fett bankkonto också…

Med åren blir du kanske kräsen. Går inte på vad som helst! Aktar dig! Har en lång, lång måstelista på hur HAN eller HON ska vara! Inrutat och tillkrånglat och – omöjligt…

Vill du börja drömma igen så gör det realistiskt – och OUT OF THE BOX!
Se möjligheter istället för svårigheter! Välj annorlunda istället för det gamla invanda! Våga! Prova!
Våga se åt andra håll! Välja andra vägar!
Se det du först inte ser!

Så kan trasiga hjärtan lagas –
och nya drömmar vävas.

Och vävda drömmar till lagade hjärtan behöver inte alls innebära en ny partner! Det kan vara en katt, ett nytt hem, en resa eller att helt enkelt hitta sig själv igen i lugn och harmoni.

 Huruvida konstnären Carolina Falkholt väver drömmar genom väggmålningar vet inte bloggaren. Det hon vet är att den här målningen nu pryder Kungsholmen i Stockholm: Bloggaren förstår inte alls en del ramaskrin som uppstått utan tycker målningen är trevlig!
Bloggaren gillar folk som sticker ut och uppseendeväckande händelser. Därför har bloggaren också kontaktat Carolina Falkholt och föreslagit att en liknande målning kommer upp på bloggarens egen fastighet!
Det vore väl något för lilla Arboga! Då skulle småstan verkligen hamna på kartan och konkurrera ut grannstan – Tårtgeneralens Köping!

Så här nånting!  Gärna i rosa istället för the blue one på Kungsholmen!
Så fort bloggaren får svar från Carolina Falkholt så ska ni få besked här på bloggen!

Så där ja, då var dagens blogg klar! Glöm inte att fortsätta att drömma – och utanför boxen!
Tänk på de här kloka orden! ”Most women want a man who has it all, but a real woman will help her man get it all”.

The Smackaroo crew kör igång igen med massor av pussar och kramar till er alla! Och precis som alla andra dagar och i alla andra bloggar så går den mumsigaste kyssen och den varmaste kramen till HONOM!  HAN som såg till att ett söndrigt hjärta blev lappat och lagat igen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skrivtokig! Om – Folk som våldgästar! (Och dom som inte har vett att gå hem!) Om – Metoo, shetoo, hetoo och hitådittoo… OCH – om kvinnor som misshandlar sina barn!

Barn och föräldrar, Facebook, Föräldraskap, Feminism och jämställdhet, Glasblåsargården i Arboga, Känslor, Lokalt, Mobbing, Personligt!, Svartsjuka och sjuk av avund, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Nu är det dags igen! ”Thoughts from a crowed brain”!

MASSOR att skriva om! Absolut!! 

Vi börjar med det här: Folk som våldgästar! Bloggaren vet inte hur ni läsare tycker om det fenomenet men för bloggaren är det så här: Hon tycker inte att det är ett dugg kul när folk ”bara kommer”.
Varför gillar hon inte det?? Bloggaren funderar på det ibland. ”-Varför känns sånt jobbigt?”

Det handlar nog om respekt. Att respektera andras liv och tider.
Sen finns det folk som bara ÄLSKAR när människor kommer apropå. Som tycker att det är världens härligaste när det ringer på dörren och folk strömmar in.

För bloggaren är det inte så. Det har till och med gått så långt för bloggaren att hennes första tanke om någon säger: – Kan jag komma över en stund? blir:
Fast hon en stund senare kan tänka: – Varför inte? Det skulle väl vara rätt så roligt…

Varför blir det så?? Bloggaren tror att det är sviter från barndomens mobbing. Att aldrig riktigt duga. Att bli bedömd och inte hålla måttet.

 Att hemmet inte är städat tillräckligt – Att andra tycker att hon har stökigt eller att hon själv ser trist och tråkig ut.

Kan vara ren självbevarelse också. Att man tycker sig ha det trevligt hemma, se rätt OK ut men inte just precis när det ringer på dörren. Att man vill bli rättvist bedömd på något vis. (Sjukt!)

Älskling försöker lära henne. Att inte bry sig. Att ta inte ta så allvarligt på saker och ting. Bloggaren tar lärdom men mycket sitter djupt rotat.
Fler sådana här budskap! ”Just be yourself, you are wonderful”.

Sen är det ju det där med att tröttna fort… Bloggaren är LIVRÄDD för att folk inte ska gå hem!
Att en timma ska bli fyra eller ännu fler!!
”- Tänk den som var borta och finge gå hem”, skojade bloggarens föräldrar om att det sas vid sådana tillfällen.

Förutom att bloggaren kan tröttna på sällskapet så är hon trött på kvällen  – KVÄLLSTRÖTT! Kanske somnar hon vid bordet till och med… Och så även gästerna då måhända…
Eller så vill hon bara krypa ihop i soffhörnet och slumra där.

Så hur trevligt sällskap är hon egentligen den där bloggaren!?!? Jodå, hon kan nog vara trevlig och hon gillar sällskap men det handlar nog om ömsesidig respekt.

Så hur hanterar man sånt här då??

Att visa respekt. Att ha fingertoppskänsla.  Från båda håll!

Lite så här: Att höra det som faktiskt inte sägs men som ändå kan vara nog så viktigt. Och att se det som inte i första läget syns. Vara lyhörd – med respekt.

Sen kan man ju alltid tänka så här!

På tal om respekt så kommer bloggaren in på det här: Det här la bloggaren ut idag på Facebook:
”Me too, she too, he too, hitådit too… Ju fler män jag umgås/jobbar med/träffar – ju mer föredrar jag mäns sällskap. Har alltid känt så för övrigt.”

Bloggaren har alltid gillat raka puckar – något som är vanligare bland män än bland tisseltasslande kvinnor. Raka besked utan kringelkrångliga omvägar går hem hos bloggaren.
För att överdriva våldsamt: Hellre än rak höger direkt än knivar i ryggen åratals! Bildligt talat alltså! Rakt på sak – göra processen kort!

Och – det finns, som alltid, undantag. Bloggaren är ju ett! En kvinna som hatar viskande tisslande skitsnack kamouflerat i ”kafferep” och som finner mäns enkla sätt betydligt bättre. Bloggaren jobbar mycket hellre med 20 killar än med 20 tjejer!!

Bloggaren pratade med en väninna igår som kände ungefär likadant. Vi konstaterade också att idag verkar det helt OK att öppet prata om att HATA MÄN medan om någon skulle skrika att de HATAR SVARTA skulle de bli ett ramaskri!
Att stå upp mot diskriminering – gäller det alla områden utom män?? Respekten var finns den??

Sen har vi förstått, Mia – väninnan, och bloggaren, att män BRYR SIG INTE. D v s det som gapiga, skräniga manshatare skriker i tid och otid – det rinner av dom som vatten på en gås. För många män i alla fall – och vi hoppas det gäller det stora flertalet.

Bloggaren och väninnan tror nog att de flesta män är bra människor och även om de inte alltid tycker som kvinnor. Vi kan lära oss av varandra. Det är det som är det fina i kråksången! Olika kan lära av varandra!


På tal om män och kvinnor så var bloggaren på kryssning till Åland nyligen. Där fick hon sig en rejäl egoboost! För när hon klev på båten möttes hon av en sån här blick från en kvinna på båten:

Ni kvinnor vet vad det är för blick! Den där blicken som utmanar dig. Som värderar dig högre, som ser dig som en utmaning och ett hot av typen: – Vafan gör du här på båten! Det är mitt revir!!

Det kändes toppen för en 40+ tjej som bloggaren!! Den hotade var nämligen en del år yngre och faktiskt rätt snygg.
Om man nu ska tala om ålder – och det ska man inte.

En utmaning var det i alla fall – som bloggaren vann utan att göra någonting – bara vara den hon är!

Det klagas på män via Metoo och genom rabiata feminister – men nog banne mig finns det helt otroligt korkade kvinnor också! Bloggaren som gärna umgås med män har hört många häpnadsväckande historier om f d fruar och sambos som sannerligen gör livet surt för sina ex på de mest sjuka sätt.
Det mest avskyvärda sättet att hämnas på före detta män måste väl ändå vara att hota med barnen. Att förtala fäder och hindra barnen från att träffa sin pappa. Det är inget annat än barnmisshandel!

SLUTA GENAST FÖRSTÖRA LIVET FÖR BARNEN OCH FÖR DERAS PAPPOR!!

Bra kvinnor och mammor pratar heller inte illa om den före detta mannens nya vänskaper! 

Så du man – försök att hitta en GOD KVINNA En som stöttar dig även i dåliga tider. En kompanjon, ni blir ett team! ”In sickness and in health!”
En god kvinna förtalar inte sitt ex och inte heller ditt! En god kvinna gör det bästa för dina barn utan att tänka på egen vinning eller hämnd.
Har du hittat henne redan!? GÖR DÅ ALLT FÖR ATT BEHÅLLA HENNE!!

Bloggaren köpte för övrigt den här t-shirten på Ålandsbåten. Och bak i nacken står det så här: ”These 9 kisses are from the female team behind our spring 2018 collection. Seize the day, find your inner power and be a strong and independent woman”. Gillas av bloggaren!

 

 Lite gårdsbilder också!
Våren är ju faktiskt på väg, kanske rent av redan här!
Vinterpjucken är utbytta – äntligen! Underbart!!

Avslutar med pussar och kramar från bloggaren som gärna vill tillhöra det här gänget: The Smackaroo crew!!

Särskilt varma kramar går idag till Göran, Ken och SamuelBT Bygg! Snickarna och fixarna som alltid ställer upp!

Sen är det ju så här – som vanligt… Den mumsigaste pussen och den hetaste kramen får Älskling – förstås!!

Ord och inga visor!

Allmänt, ARBOGA, Facebook, Känslor, Kultur, Lokalt, Natur, Nyheter, Personliga foton, Personligt!, Pressen - tidningar och media, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Den här bloggen om ORD påbörjades INNAN ”den nationella katastrofen” kring kultursnobbarnas egen lilla sekt började avhandlas i media – Svenska Akademien alltså!

Bloggaren gillar ord!

Gillar att använda ord. Att ha ett rikt ordförråd. Gillar människor som är bra på ord, dom som kan formulera sig. Gillar Älskling som är duktig på sånt (också!), som uttrycker sig ”intressant” och varierat  – även hans ”dirty talk” uppskattas vid speciella tillfällen.

Bloggaren beundrar människor som kan uttrycka sig och inte alltid prata ”vardagligt” med bara få ord – utan djupdyka lite.  Använda varierat ordförråd och kanske en del bortglömda, ibland lite ålderdomliga formuleringar.

Men har ni tänkt på hur ord kan upplevas olika. Självklart är det trevligare att få orden så här: Snälla, mjuka ord viskade i örat. Än så här:

Ord kan också betyda olika beroende på vem som sagt dem och vid vilket tillfälle. Visst finns det ord man aldrig glömmer – hur banala de än må vara för andra.

Bloggarens mor berättade en gång om hur hennes farmor Alma som liten ville gå på ett frikyrkomöte. Alma hade pratat om det med sina föräldrar som var högkyrkliga och Alma förstod att de inte gillade idén men de sa inte ifrån.
När Alma nästa dag skulle bege sig mot frikyrkomötet sa hennes far bara helt kärleksfullt: – Lilla larva.
Alma vände direkt och gick aldrig på mötet.
Dessa få ord skulle inte betyda något särskilt för någon annan – men för Alma sa de allt.

Vissa ord kan kännas som en klubba i huvudet!  Trots att det bara är några få ord, till synes enkla och ofarliga, i normal samtalston. som blir förödande i sitt sammanhang.

Till och med ord som viskas mjukt i örat kan klubba ner en fullständigt beroende på tillfälle och vem som viskar. För elaka, hårda ord kan också viskas…

Sen kan förstås hårda, förödmjukande ord skrikas ut. Mer ovanligt är det kanske att vråla ut kärleksfullt till någon.

Ord kan såra också om de viskas – beroende på vad som sägs, när det sägs och av vem.   Ord kan kännas som en hård, tung sten när de når ens inre. Förstöra och förgöra.

Sen är förstås det finaste att få varma, mjuka ord i sitt öra. Ord som är som en lätt vind.
Som ljuv musik.

”Dirty talk” kan också vara ljuvligt om man gillar sånt OCH om det sägs av rätt person!

 

Tänk så laddade ord ändå kan vara! Beroende på HUR de sägs och av VEM – och vid vilket TILLFÄLLE. Så tänk på vad du säger! ”Tala är silver men tiga är guld” – kan vara nog så bra att ta till sig emellanåt.

HÄR lägger vi till dagens katastrofala nyheter… ”Dagarna då Svenska Akademien sprack och utlöste den värsta krisen på 232 år…”

Så här tycker två kändisar… och så här…

Bloggarens inlägg på Facebook:

Nästa från bloggaren: Med följande kommentarer hittills:

Är det pinsamt eller är det pinsamt!!
Bloggens läsare förstår säkert att bloggaren går på Leif GW Perssons linje!

Bloggaren gillar alltså ORD men får inte minsta katastrofkänsla inför tanken att kultursnobbssekten Svenska Akademien skulle kunna gå upp i rök helt!

Lite annat nu – fler tidningsklipp! Bloggaren gillar tidningen Kupé även om det senaste numret inte hade alltför många bra reportage, i bloggarens tycke. Bloggaren gillar t ex inte tramsandet runt Parneviks.  Vem bryr sig om vad dom gör och inte?? Likadant med Wahlgrens, Lailaland och allt vad det nu är som ska visas på TV och nu också i tidningen Kupé.

Dock fann bloggaren det här intressant: En artikel om s k kallprat! Ni vet spontanprat i en kö, på järnvägsstationen, på bussen. Bloggaren är en sån! En kallpratare. Hon gillar att få kontakt på det viset. Livet blir lite lättare då och kötiden går mycket fortare precis som bussresan.

Kupé ger lite tips för den som inte är van kallpratare! 🙂

Tidningen hade också en notis om ”singlism/singeldiskriminering”. Bloggaren tycker inte singel är diskriminerande alls – tvärtom ett privilegium att vara rädd om! Fast det är förstås från person till person hur man uppfattar singelskapet – OCH vad man gör det till.

Annons i tidningen Kupé också! Norsfisket i Arbogaån!
Om det har bloggaren inte hört något i år trots att hon bor i Arboga. Oklart är väl också när norsen kommer. Norsylingarna har ju på något vis kommit av sig denna långa, sega vinter.

Bloggaren är också medlem i Svenska Turistföreningen och då får man den här tidningen:

I det senaste numret finns exempel på övernattningar i naturen som tilltalar bloggaren! Olika sorters tält!
Alldeles speciella tält!
Det kan man verkligen säga…

Den där varianten på klippavsatsen tar bloggaren och avstår ifrån… Däremot att sova under myggnät mellan några träd i skogen en sommarnatt – det ni!

Lite mer klipp ur dagens DN också. Bloggaren gillar smileys eller emojis! Om det skriver DN idag: Om huruvida det är OK eller inte att skicka hjärtögon till chefen och andra! Språkkrönikören Karin Skagerberg avslutar så här i DN om att skicka iväg smileys med hjärtan eller pussar: ”I bästa fall uppfattas man då som ovanligt trevlig, men i värsta fall som oproffsig och lite gränslös.”
Bloggaren går på det där ovanligt trevliga men också gränslösa! Passar bloggaren perfekt!

Se bara vad bloggaren inhandlade på resan tur och retur Åland! Kan det blir trevligare och mer gränslöst!? Jo, det kan det förstås. Särskilt om man är som bloggaren!

Åland, ja. Det blev god mat och dryck och lite annat! Det där ”lite annat” hoppar bloggaren över – hur trevlig och gränslös hon än är. Det finns gränser! Inte för henne – men för vad ni läsare står ut med.

Det här blir det sista  – lagom trevligt men inte särskilt gränslöst!

Ha det bra! Var rädda om er och om varandra! Gå nu inte under för att Svenska Akademien och dess anhang gör det!

Massor av pussar och kramar från den trevliga, gränslösa bloggaren!

Men – som vanligt – goaste pussen får HAN!

 

 

 

 

 

 

 

 

– Vilken glass väljer du?? Sen lite om Arboga katthem – och att vissa människor aldrig kan dö!

Allmänt, Döden, Djur och Natur, Känslor, Livet, Lokalt, Mobbing, Musik, Personliga foton, Personligt!, Sverige & Världen, Tankar och funderingar... Inga Kommentarer »

– Vilken glass väljer du??

Bloggaren är en sån som alltid väljer den nyaste sortens som GB presenterar för året! Och alltid den mest annorlunda. Den med underligaste smaken.

När hon är utomlands väljer hon alltid en maträtt hon aldrig provat förut – och alltid landets traditionella! Haggis i Skottland! På inälvor och här traditionellt tillagad i fårmage… 
Fast bloggaren fick sin haggis serverad så här:

 I Egypten valde hon kamel!

Alltid det nya, spännande, annorlunda!

Hur har hon blivit sån?? I småskolan var hon en skugga – tordes inte säga någonting och absolut inte sticka ut.
Men före skoltiden och på sin fritid levde hon ut. Tyckte om att skriva. Skrev sagor och berättelser. Fick några publicerade i DN. Gjorde till och med ett eget skriftspråk som hon och kompisen Gittan kunde utan och innan.

 Är det inte så att hon alltid varit en leva-livet-typ?  Fast skolan och mobbingen gjorde henne till en skugga som inte vågade någonting. Som valde det alla andra valde för att inte synas och märkas.

Kanske blev det ännu mer vågat när hon väl ”kom ut”! När hon skulle ta igen allt! Mycket party-party då… Och prova på!!

Kanske blev det också så att hon förstod mer ju äldre hon blev. Förstod att gilla det annorlunda. Det som inte var självklart. Vågade gå tvärtemot alla andra och gjorde det mer än gärna.

Som när brorsan gjorde lumpen och berättade om kompisarna. Att ”alla tjejer gillar Anders” när han pekade ut lumparkompisarna på bild. Fast det imponerade inte på bloggaren. Inte alls. Denne Anders var snygg men inte ett dugg spännande.
Så när bloggaren bläddrade igenom brorsans bilder fastnade hon direkt för en annan! – Han! ”utropade hon. ”Honom skulle jag vilja veta mer om!”
När hon fick veta att ”han är helt galen” och ”gör hur mycket tok som helst” så var hon fast! Ju udda desto bättre liksom!

Och på den vägen blev det faktiskt. Peter kom på brorsans muckarskiva och resten är historia. Det är därför det är atlasblomma i brudbuketten också. För att vara tvärtemot och inte bara välja rosor…

Och det där att gå sin egen väg det har fortsatt! Aldrig mainstream! Och inte för att försöka verka cool och annorlunda utan för att det är så hon är – bloggaren!

Så den här bilden som delades på Facebook idag var det självklart att bloggaren delade vidare!

Verkligen en text värd att fundera över! För bloggaren kommer det tankar om att VÅGA VARA ANNORLUNDA! Och att VÅGA GILLA ANNORLUNDA! Och då självklart när det gäller MÄNNISKOR!

 Bloggaren är också en stark typ som håller fast vid det hon tycker om och tror på.  I allt – även kärlek. Så älskar hon – så älskar hon fullt ut och till 100% och det finns ingen annan!
D v s blir hon kär – vilket inte händer ofta (har hänt typ två gånger i hennes liv!) så är det HAN som gäller och INGEN ANNAN. Och då förmodligen en person som andra skulle säga: ”– Men dom där två passar väl verkligen inte ihop!” Sånt prat gör förresten förälskelsen ännu mer spännande! 

Får hon inte den hon vill ha – så får det vara! Det finns INGEN som kan ersätta. INGEN reserv! Ingen Plan B!

ALDRIG – sån är  bloggaren!

Jaha, och vad vill bloggaren ha sagt med detta då!? JO, att våga gå sin egen väg! Våga titta sig omkring och välja nytt, annorlunda. Prova!

OCH dom där människorna som du tycker är ”konstiga” och som du helst inte vill ha med att göra – varför då!?

Ha ett öppet sinne och möt ALLA människor! Antagligen har de där ”konstiga människorna” mycket mer spännande saker att berätta än alla dom andra som måste följa mängden, stöpta i samma form. Hur kul är en mängd likadana kopior liksom!?

Sen måste bloggaren tala om Lill-Babs! Lill-Babs är död! ?? Men en sådan som Lill-Babs kan inte dö! Får inte dö! Lill-Babs har liksom alltid funnits och ska alltid finnas.  Ung, snygg, glad och – levande! En svensk institution. En sådan får inte dö – kan inte dö.

Och Lill-Babs kommer att leva kvar! I mångas minnen och för bloggaren för det som kommit att bli en favoritlåt! Ett favorituttryck: LEVA LIVET!

”Leva livet, nu ska jag leva livet, ja, leva livet, ja, leva livet. Dom ska få se vem dom roat sig med!”
Så kanske en liten mobbad tjej som blivit en vuxen stark kvinna kan känna! LEVA LIVET – NU SKA JAG LEVA LIVET!
Och bloggaren LEVER LIVET!

HÄR kan ni höra Lill-Babs sjunga låten!!

En helt annan sak nu – KATTER! Och Arboga katthem!

Facebook fanns idag det här inlägget: Om en förvildad kattmamma och hennes unge. Och hur Arboga katthem fångat in och tagit hand om katterna – för att nu kunna placera ut dem, båda tillsammans, i ett nytt hem. Trygga, tama, friska, kastrerade och vaccinerade. Suveränt bra gjort!!

MEN – för att klara sin verksamhet – att hjälpa hemlösa, utkastade katter behövs pengar! Alla som vill stödja med pengar – här kommer kontonummer:

Bankgiro: 5191-2897

Swish: 1230019901

Vill du att pengarna går till ett särskilt ändamål eller katt, ange detta i meddelandefältet.

 Arboga katthem kan du läsa mera om på deras hemsida – klicka HÄR!

En dag i taget! Ja, det är nog bäst att ta det så. Ibland svårt för bloggaren som gärna rusar sta… Skylten på väggen, en gåva från vännen Britta, påminner henne om att ta det lite lugnt. ”- Take it easy för fan”, som hon och kompisen fick höra när det levdes rullan i unga dar. Nu levs det också rullan men kanske lite, lite mer easy då… Men inte mycket!!

Lite bilder så från Chinatown. Hos bloggaren seglar det alltid upp rosa moln…

Och våren är i antågande, banne mig!! 🙂 SOM vi har längtat!

Ha det nu så bra! Sköt om er och var snälla mot varandra! Livet är kort! Kramar till alla som behöver och vill ha. Pussen går dock bara till HONOM!

 

 

 



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.