Dags att hamra ner en ny blogg!

Den här kvinnan är skribent på Göteborgs-Posten.
Kajsa Dovstad heter hon och hon har ”Jimmie moments”, som hon kallar det…
”Jag är i Sverige, ett Sverige som inte känns svenskt. Och jag gillar det inte. Jimmie moment, som min bekant skulle säga.”
Citat Kajsa Dovstad alltså – och alltihop kan du läsa HÄR!

Det hon skriver om är bland annat att hon inte kan köpa vanliga frysta köttbullar för alla halal-affärer…
Ja, vad säger man?? Ilandsproblem á la småttighet!   Eller – Orka…

MEN hon pratar också om det som jag skrev om i förra bloggen! Siffror! Röda siffror! Röda samhällssiffror som handlar om det här: Att pengar måste in för att kunna betalas ut.
Plånboken tenderar att tunnas ur betänkligt annars!

D v s för att alla ska kunna ta del av pensioner, bidrag och samhällstjänster så måste det jobbas och betalas in skatt till systemet!

OCH – det är INTE ett ”Jimmie moment”!!

Möjligen för Kajsa och hennes kompisar men inte för oss andra vanliga svenskar som vill väl utan att snegla på NasseJimmie!

Nej – det handlar om det här! Ett Eureka moment! Det där tillfället när det går upp ett ljus för en hur allt hänger ihop!

Det kan ta längre tid för en del och för en del händer det aldrig. Det är då man ropar på NasseJimmie och tror att allt handlar om lömska invandrare! Att allt är de afghanska ensamkommande flyktingbarnens fel!

Då tar man Jimmie i hand och är sen verkligen ute och cyklar!

För det handlar helt enkelt om matematik!  Om en plånbok som ska räcka till för alla – och där alla som kan måste bidra för att de som behöver ska kunna få den sociala välfärd vi har i vårt land.

Matematik – inte rasism!!

Inte nåt ”Jimmie moment” alls! Det handlar om snilleblixten – när man kommer på hur saker och ting verkligen hänger ihop!
Utan att blanda in hudfärg och svenska köttbullar!

Det där känslan när man har förstått! Något som hänt väldigt många svenskar redan – men som de som kallar sig politiker inte vågar ta i även om de också förstått! Man vågar inte prata om det. På med skygglapparna bara så NasseJimmie plötsligt blir idol!
Blunda tills allting går åt helvete…

Vi väntar alla på politikerna och deras erkännande av ett eureka moment…

Lita annat jobbigt också. GRETA!

Greta Thunberg, 16 år. Har just gått ur 9-an. En vanligt tjej – eller??

Dagens Nyheter idag.

Sidorna 6-11 (!) i Sveriges största dagstidning handlar om denna 16-åring!

Alla tidningsomslag världen runt som haft Greta, 16 år på första sidan!

Och så här säger Greta som just slutat 9:an: ”Om jag inte skolstrejkat hade jag kunnat får A i alla ämnen”.
Det fattas alltså några A i Gretas slutbetyg…

Det är så viktigt och bra att uppmärksamma världen på miljöfrågorna!  Självklart! Jag har ingenting emot stort engagemang i detta alls – tvärtom!  Det jag tänker på är vad händer i en 16-åring med all denna berömmelse! Det är inte vilken tonåring som helst – det är en 16-åring med Aspergers syndrom!

Jag känner personligen till en del om Aspergers syndrom och det är därför jag känner oro för flickan Greta!
Hon är alltså inte bara en tonårstjej – hon har Aspergers syndrom med allt vad det innebär.
Jag HOPPAS verkligen att hon har starkt stöd bakom sig. Människor som tar hand om henne när det blir för mycket.

Läs om Aspergers syndrom HÄR – sidan är från Autism- och Aspergerförbundets hemsida.

Till slut då – lite balsam för själen. Det kan behövas!

Pangbild – eller hur!!

Promenad en ljuvlig sommarmorgon.
Ut från Glasblåsargården –
och sen genom Stureparken.

Över himlen far ett fågelsträck!   – Vart ska ni? säger jag för mig själv.

 Över cykelbron – där jag bara måste stanna till och fotografera! Mot väster!

Och mot öster:

Det är tidig morgon och solen stiger. Längs promenaden – nyponroser! Bland annat.

Arbogaån in mot stan.

Så fint – jag måste ta många bilder.

I vassen en eka!

Över Herrgårdsbron! Nästan molnfritt. Det blir en varm dag.

Vackra blommor utefter fönstren på Herrgårdsgatan. Jag kan inte låta bli att fotografera.

Snart är jag hemma igen. ”Mammas gata” – Östra Nygatan!

Ta gärna en promenad ut i naturen! Går bra även inne i stan. Det är ljuvligt ute nu och tidiga morgnar rekommenderas. Kram/Susanne

Men hallå! Vilket väder! Helt fantastiskt!

Man hinner inte riktigt med! Nyss påsk – och med så här vackra ägg från Anneli Arnoldssons dotter Fredrika behöver man inte måla sina ägg till påsk!

Själv åkte jag till stugan! Och där var ju förstås vädret precis lika ljuvligt! Så vad hände då!? 🙂

Jo, detta! På med baddräkten! 
Gassa på bryggan!  Ja, sen gick det ju inte att motstå ett dopp!  Och det blev flera! Jag badade hela påskhelgen! Så tidigt som 19 april har jag aldrig tagit första doppet!

Men vilka temperaturskillnader! Eftermiddagen visade termometern detta – nästan +24!

Men på morgonen sen var man inte lika snabb ner till badet… Plus 2! Så morgondoppet avstod jag! 🙂
Och det kanske bara är att vänja sig vid denna klimatförändring. Flera år i rad har jag badat i Björklången i Östergötland så sent som i september månad.

Hemkommen tog man sista påskölen! Den satt fint!!

Men det där med att tjuvtitta – vad handlar det om? Ja, inte gäller det mig som Susanna i badet! Om jag inte skulle bada näck förstås…

Nej, det här tjuvtittade jag på!

Mitt fina grannhus!

Tjuvtitt in genom fönstret!

Det är nog fler som gjort -tjuvtittat in! 

Det ligger nära till hands…

För nu är det klart! Och möblerat har duktiga Sara Hagström gjort! Hennes inredningsföretag heter CREADOMI och du hittar det bl.a. på Facebook!

Fast jag behöver inte tjuvtitta för jag har redan sett hur otroligt fint den lilla före detta tullstugan har blivit!! Men – jag har lovat nuvarande ägare Gustav Öberg att inte lägga ut bilder än här på min blogg. För huset kommer snart ut till försäljning på Hemnet och då kan ni gå in och kolla där! Och KÖP HUSET vetja!!

Ni får ju det här som granne: Glasblåsargården!

Och mig  – och alla andra snälla människor som bor i mitt hus!

 Så här fint är det nu ute på min gård.

Vilken härlig tid det är nu!

Underbart!

Och det tycker katterna också!!

Igår inhandlades lite blommor att plantera ut! Det visade sig att det var fler som haft samma planer. Granngården var smockfull av trädgårdssugna! Och 5 pelargoner för 100 kr blev det! 4 röda och så den här – för min mammas skull. Hon älskade vita pelargoner. Hon fick sin första vita pelargon när hon fyllde 7 år.

Snart blommar syrenerna också! Som sagt, en ljuvlig tid just nu.

Håll utkik framöver! För då kommer den stora bloggen om den lilla tullstugans förvandling!

Och – reportage om den fina nygamla tullstugan kommer också i Magazin24 snart! Björn Blomgren kommer att skriva och visa bilder!

Och på tal om Magazin24 så är ju onsdag nästa vecka en röd dag – 1 maj. MEN – tidningen dimper ner i brevlådan på fredagen istället – den 3 maj!  Och då finns min krönika med igen!  Denna gång är rubriken ”Dagen då jag slutade curla!”! Vad det handlar om för någonting – det får ni läsa då…

Kram på er därute! Tänk på att sola med måtta! Använd solskyddsfaktor och minst 30! Det går bra att njuta av solskensvädret i skuggan också! 🙂

Jag bor så fint och har det så bra.

Ändå rasar jag ner i svårmod emellanåt.  Det är, som jag tidigare berättat om, sviter av utmattningssyndrom som jag aldrig blir helt frisk ifrån.

 Men naturen och att promenera – ensam och gärna tidigt på morgonen – gör mig gott.

Här följer lite bilder från en lördagsmorgon för en tid sen och från söndagsmorgonen idag. Från Glasblåsargården på Östra Nygatan i Arboga och runt om Arbogaån.   Njut – det gör jag. Både när jag vandrar, när jag fotograferar och när jag ser bilderna efteråt.

Den äldsta av Arbogas tre järnvägsstationer på Köpingsvägen står i brand! I brand av den uppgående solen.

Lördagspromenaden för någon vecka sedan gav följande bilder: Från gång- och cykelbron vid Åberget. Åt öster och åt väster från bron.

 Södra Åpromenaden intill ån.

Två ensamma soffor…

Över Herrgårdsbron.
Åt väster.
Och mot öst:
Så vackert vid ån.

Sen Östra Nygatan hem igen den lördagsmorgonen.

Naturen och himlen är som ständigt skiftande konstverk. Så oavsett om du tar samma promenad – som jag gjorde imorse – så blir det aldrig riktigt samma upplevelser. Ständigt nya skiftningar beroende på väder, årstid och tid på dygnet.

Där uppe ligger mitt hem ihop med de övriga husen på Östra Nygatan. Och här en nyare vy sen några år – med matkedjan Netto i huset till höger. Gömd bakom ligger det som är kvar av Arbogas järnvägsstation nr 2!

En bild på trist verkstadsmiljö kan bli så här fin med lite morgonsol:

Norra Ågatan vid ån. Så vackert med morgonsolens strålar! Det blev många bilder här… 🙂

Över cykelbron vid Åberget igen! Så vackert! 

Sen vidare utefter ån på den södra sidan. Norsbåtarna med sina håvar är ilagda! Jag har hört måsarnas skri men inte sett att det håvats efter nors ännu.

Träden är vackra trots att de är nakna. Men titta där! Vad är det där för rött på stammen!

En fin, röd fågelholk! Undrar vem som tänker flytta in där nu i vår!?

Perfekt boende med sjöutsikt!
I alla fall utsikt över ån.

Över ån via Herrgårdsbron!

Sen den nya fina promenadvägen invid hamnen.

Snart hemma…

Utsikten åt andra hållet:

Sturegatan upp mot Glasblåsargården och tullstugan!

 Dagens promenad avslutad!

SÅ gott med kaffe när man kommer hem!
Ägg blev det också! Perfekt löskokt precis som jag vill ha det!

MEN – lite ilska nu också!  Över rivningsivern som pågick speciellt mycket för 50-60 år sedan!
Ronny Hård, konstnär boende i Staffanstorp i Skåne,  men bördig från Arboga – berättade att han har bott i detta hus: (Foto: Arboga Museum).
Han påstod att det var i närhet av där jag bor nu! Jag blev stum. Jag kände inte igen mig! Sen såg jag huset som skymtar till vänster och trädet – det trädet kommer jag ihåg! I det klättrade vår katt Sippan upp i så högt att brandkåren fick hämta ner honom via stege! Men husen till höger känner jag inte igen…

 Ronny berättar vidare att han bodde i huset till vänster fram till 1960 och att husen revs 1966-67. Så sorgligt!! Dessa trähus (markerade med svarta pilar) är borta! Kvar finns bara den s k Veterinärsvillan (röd pil).
(Detta foto är också från Arboga Museum.)

1950-talet. Och 2019:

Förr:

Hörnet Vikingagatan-Nygatan –
(numera Norra Vikingagatan-Östra Nygatan).

Nu:

Varför kunde inte gamla fina hus bevaras! Så dumt att förstöra. Se här – Stora Nygatan i Arboga runt år 1900:  Det fina järnvägshotellet innanför staketet till vänster är borta sen länge… Det som finns kvar är mitt hus och tullstugan (röda pilar) – mitt emot:

Och titta man lite närmare på husen till höger: Så kan man konstatera detta: De svarta pilarna är de hus som är rivna. Rödmarkerad pil visar mitt hus – Glasblåsargården som finns kvar.

Den lilla tullstugan byggd i slutet av 1600-talet – i högra hörnet här:  Ett hus som överlevt flera hundra år… Som i den galna rivnings/nybyggareran på 1950-talet – då man saknade respekt och moral – stympades till kiosk – som sedan fick förfalla… Helt sjukt att Arboga kommun gick med på att förstöra ett så gammalt kulturhistoriskt värdefullt hus!

Sån tur då att personer som jag finns! Och personer som Gustav Öberg! Som tror på att bevara och återställa! Som vågar och törs!

I juni förra året sålde jag tullstugan via Roland Sjölins firma  – till Gustav med familj.

Gustav började direkt!

Och nu ser det ut så här!!

Ge inte upp det du tror på! Bestäm dig att tänka och vara så här:

”There will always be people telling you: You can´t!
Look them in the eyes and say: Watch me!!”

Slutpromenerat för idag!

Take it esay! Fast inte för easy nu bara! Leva livet gäller ju!!

Ps!  Ny krönika hade jag den gångna veckan också i Magazin24! Läs den HÄR om ni vill! ”Den enda sanna glädjen…” är rubriken.Ds

”I’m slowly becoming the person I should´ve been a long time ago” – så står det på väggen i mitt kök.
Men som jag skriver i rubriken – det sker ”too slowly”… Det borde gå fortare!

Varför gör det inte det då?? Jo, det har flera orsaker. En av de viktigaste är den här: Jag är utbränd. Det betyder att jag är precis samma människa som före de två tillfällen då utbrändheten slog till med full kraft MEN med den dramatiska skillnaden – jag har inte samma ork längre. Inte samma energi.
Lusten, kreativiteten och viljan finns kvar – men jag åker på pumpen hela tiden när jag glömmer… Glömmer att krafterna tar slut och att jag måste ladda nya.
Att ladda nya som utbränd – det tar tid… Nu står jag på laddning igen.

Anledningen till kraftlösheten denna gång är huset jag äger och som har haft en lägenhet ledig.
Glasblåsargården i Arboga: Massor att göra kring det men med fantastiskt duktiga hantverkare som ställt upp så har vi nu nästan nått målet – en fin, renoverad lägenhet.

Pontus – elektriker, Jens – målare  och så KAK Golv inte att förglömma!

Ingo och hans medarbetare! *

Fler favoriter:  Göran Anderssons BT-Bygg! Och ja, det var faktiskt snö när vi började med alla jobb första veckan i mars.
Och här ser ni snickare Ken: Så bussiga killar! Ställer alltid upp!
Och så trevliga dessutom!
Göran och BT-Bygg såg till att Peter från VVS-huset kom och fixade rörmokeriet! I badrummet fanns det en hel del jobb kan man lugnt säga…

Sen var det fullt ös! Största delen av jobbet gjorde Linus Englunds duktiga målare Jens Magnusson! Såväl fönster som väggar, dörrar och skåpluckor fixade denne duktige, trevlige man!  Jens Magnusson!
Jag minns hans farfar Nils! Nils Magnusson jobbade som vaktmästare på gamla sjukhemmet på Kungsörsvägen och var en klippa där. Jag började mitt allra första sommarjobb som städerska på sjukhemmet. För övrigt ett sjukhus tidigare med ett BB som jag faktiskt är född på! 🙂

Shazada hjälpte mig att rensa bort gamla klätterväxter från husväggen! Inte ett enkelt jobb alls – och högt upp! Men han klarade det!

Så duktiga och trevliga killar allesammans! En och annan tjej också faktiskt! Två tjejer dök upp som hantverkare också! Toppen!
STORT TACK ALLESAMMANS!!

 Så nu börjar det likna något – denna lägenhet!

Vardagsrummet!

Och köket:

Hallen in mot vardagsrummet: Och till höger – dörren in till badrummet – som nästan är klart!

Den största delen av städningen fixade Ingela och hennes Stilrent från Kungsör! Tack för det!

Men blod, svett och tårar har det kostat… För en utbränd stackare som vill så mycket men har så liten ork.
 Fysiskt illa har jag gjort mig också! Men det är smällar man får ta. Och de fysiska skadorna läker mycket snabbare än de psykiska…

Hur kurerar man sig då?  Jo, med en promenad om man orkar! Här är Östra Nygatan i Arboga med den vita Glasmästarvillan direkt till höger i bild. Längre fram, framför den röda bilen, ses den lilla f d tullstugan och därefter mitt hus – Glasblåsargården – en gång i tiden arbetarbostad åt glasblåsarna vid Arboga Glasbruk.

På tal om tullstugan – här en bild från dess kök i vardande! Fotot är taget genom fönstret för Gustav Öberg, nuvarande ägare, fanns inte på plats.

En promenad i solskenet gör gott. När man promenerar så rensar man samtidigt skallen på alla möjliga och omöjliga tankar!
 Att titta på alla vårpigga blommor som dyker upp här och var gör också gott för sinnet!
Jag älskar krokus! Dessa små blommor hjälpte mig att komma igen under nattsvarta promenader då utbrändheten var som allra värst. De hjälper mig fortfarande…

Orkar man inte ta sig ut – kan man titta ut genom fönstret i alla fall! Se solen och se våren som är på språng in till gamla Sverige!

Nu firar jag!
I min ensamhet för jag orkar inte annat.
Utbrändheten har sitt pris och ett ganska högt sådant. Men lite ekologisk skumpa, en bukett tulpaner och en glass gör att jag mår lite, lite bättre och kan glädjas lite lite grann över jobbet som jag och övriga här ovan genomfört! Projekt renovering av lägenhet är över! JAG KLARADE DET!!!

Lite nostalgi sen!  En muckarfest med ett fantastiskt slut! 
Från vänster – Mats Wahlfeldt i gul muckartröja, Mats Envall, Peter Linde, Elizabeth Källqvist, Kåre Gullichen, Janne Widerlöv, Lotta Jigelius och Håkan Persson. Fotograf är fröken Wahlfeldt!
Muckades gjordes det från P4 i Skövde – och lumparkompisarna var Mats och Peter. Peter och jag klickade direkt och några månader senare var vi förlovade! Tre år efter det blev jag Susanne Linde – f d Wahlfeldt! 🙂

Det är några år mellan bilden här ovan och denna:

Lite äldre, lite fler erfarenheter, lite mer skadad/utbrändhet – men lika positiv och glad som förr. Leva livet gäller!

Lite visdomsord också. och den här: Sitter på väggen hemma hos mig. Tänk att jag aldrig lär mig ändå…

Ett tack till! Tack Anneli Arnoldsson för underbara ägg till påsk!   Det är Annelis dotter Fredrika som har hönor som lägger så här vackra ägg!
Goda är dom också!!

Njut våren och solskenet ni som kan. Själv ägnar jag mig just nu åt detta: Och laddar batterierna.
Men jag lyckades ju skriva en blogg nu i alla fall! Hurra!

Ta hand om er! Jag jobbar på det här – också! Slowly… men det går framåt!

PS! På onsdag kommer min krönika igen i Magazin24!
Rubriken är ”Den enda sanna glädjen…”! Ds

Idag handlar bloggen om det här!
Vet ni inte vad det är?
Skygglappar!

Och inte på hästar – utan på människor!
Ni vet sånt här:
Jag menar det här:

Så kallat ”tunnelseende”!

D v s man ser det man vill se och skiter i resten! Och varför kom jag på detta just nu då?? Jo, med anledning av ett mycket bra TV-program här om dagen: ”Uppdrag granskning” i SVT om våldtäkter och sexualbrott – och varför man i Sverige inte ”får” nämna varifrån våldtäktsmännen kommer! Oavsett om det kommer från Umeå, Spånga eller Kabul!!

Och det är det som är själva grejen – Kabul!! D v s trots att utrikesfödda och invandrade män är överrepresenterade i statistiken över våldtäktsdömda (58%) och i ännu högre procent över anmälningar av sexualbrott – så hysch, hysch i Sverige – denna dubbelmoralens högborg!

Det äckligaste är när folk låtsas stå upp för kvinnor och för människor över huvud taget – men som sen i någon sorts korkad felriktad välgärning  (läs: björntjänst!) vägra ta in fakta! Då vill man inte veta! Då är det bara okey att prata om ”män i största allmänhet” och därmed inbegripa alla män som gärningsmän! Då vill man bara se ena sidan och vägrar ta in helheten!

Än värre blir det när dessa ”fantastiska, humana och goda människor ”ska tracka ner på andra  – de som vill se fakta, de som förstår att det finns en verklighet och vill göra något åt saken – d v s förändra för såväl eventuellt tillkommande offer som potentiella gärningsmän!

Vilken dubbelmoral!  Att låtsas godhjärtad och generös i en låtsasvärld!!

Väx upp! Ta in verkligheten! Fatta att det handlar om kultur, tidigare upplevelser, utveckling och kunskap! Att alla människor är olika! Att det är en otrolig verklighetschock att som man komma från t ex Afghanistan med den typen av religiös dubbelmoral med helt täckta kvinnor  – till ett land som Sverige där allt är tillåtet i princip   – bara man vet gränserna… Och det är just dessa gränser vi måste berätta om!! VAD ÄR DET FÖR FEL MED DET??

Gränser, lagar – gäller för alla!  Såväl svenska män som utrikesfödda! Vi gör vare sig offer eller gärningsmän en tjänst genom att låtsas, genom att mörka, genom att inte informera och berätta vad som tolereras och inte!

Gå till Sverige för hundra år sen – hur såg det ut då? Eller ett par hundra år sen! HUR kan vi förvänta oss att människor från andra kulturer ska förstå på studs när de anländer till Sverige!? HUR kan vi tro att de ska göra två hundra år av information och utveckling på några månader!?

Och jag som tycker så här – NEJ, JAG JOBBAR INTE FÖR DEN BRUNA RÖRELSEN! Jag tar in verkligheten och vill ALLA väl! Det handlar om att ge män från t ex Afghanistan rätt förutsättningar för ett eventuellt nytt liv i Sverige! Det handlar också om att värna kvinnor! FATTA DET!

Så lägg av med fantasivärlden i tunnelseendelandet – dubbelmoralens högborg! När folk börjar tänka om, när våra politiker inkl nuvarande regering tar in verkligheten så kommer Nazi-Jimmie att spricka som ett troll i solsken!

Detta med kvinnor och män är sannerligen inte lätt.

HÄR kan ni se programmet Uppdrag granskning! (Då förstår ni också var för jag tar upp just män från Afghanistan.)  HÄR kan ni också läsa en mycket bra ledare i Dagens Nyheter. ”

Erik Helmerson: Stå på er med journalistiken om utlandsfödda och brott, ”Uppdrag granskning”

Mycket ilska och upprördhet blev det idag! Mer kan det bli i en tidning nära dig – åtminstone om du bor i Västra Mälardalen!  Jag är ny krönikör för Magazin24!  Så från och med nästa vecka får ni se upp! Då kommer mina tankar och idéer att dyka upp någon gång i månaden!

Lite snällt i bloggen också! 🙂 Jag är ju snäll… Snälla, kontroversiella fjälla!! Med ett gäng rävar bakom örat och ett sjuhelvetes humör när det slår till.

Efter en otroligt het och torr sommar har regnet kommit och gjort sitt!
Det gäller att klippa för nu växer gräset fort!

Växer fort – och mycket – gör frukten också! Plommon!
Men ännu mer av äpplen!! Maglemer i mängder!!

Och på baksidan av min gård finns två äppelträd som sått sig själva. Det är väl några fåglar som bajsat ur sig kärnor som sen blev två äppelträd! Min mamma Hjördis tog för många år sedan med ett av varje äpple till Julita Gård och fick där bekräftat att det var frågan om två helt nya, unika äppelsorter. Mamma namngav dom.  Sommaräpplet fick heta Hjördis och trädet  med höstäpplen fick min dotters namn, Lovisa.
Lovisa har förresten namnsdag idag! Grattis! En ros från Mamsegulls blomma som jag fick till min förra födelsedag får bli gratulationen!
Den blommar för fullt nu igen. Så vacker.

Lite sånt här också! Märkliga inköp gjorda av mig! Kläder i 40-talsstuk! Har med detta att göra: Vet ni inte vad det är för flagga så googla!
Mer om kläderna, 40-talet och landet ifråga – kommer så småningom.

Nu tar vi det lugnt på mammas gata! Eller så åker vi till Regna Hembygdsgård där det är ”marken” idag! Brorsan och jag har varit där många gånger – här en bild från några år sedan…

Sköt om er nu! Välj era ord och tänk till lite före! Släng av er skygglapparna och kolla utanför tunneln! Vi ses igen!