Aidensfield 2018, del 3 – Naturen och omgivningarna! Och mera äventyr…
Aidensfield, Ånglok, Goathland, Lokalt, Mat och Dryck, Natur, NYMR, Personliga foton, Resor, Sverige & Världen, Turism, Whitby Inga Kommentarer »
Ny dag i Goathland! Utsikt från ett av mina fönster högst upp i The Goathland Hotel (Aidensfield Arms).
Efter all fest och ståhej
+
+
är det dags att ta det lite lugnt… Här kommer lite bilder från det vackra North Yorkshire och platserna jag älskar.
Utsikt igen från mina fönster.
Mot baksidan av hotellet och mot vägen upp till The Village Stores. 
En promenad till kyrkan i Goathland! Genom byn. 
Får överallt! 
Om man vill kan man ta sig en paus! 
Så fina hus överallt – och en hel del B&B!
Några hus var faktiskt till salu men vill du köpa ett cottage här får du hosta upp mer än en miljon svenska kronor!
Framme vid St Mary’s Church i Goahtland. 
En så fin liten kyrka. 

Både utanpå med alla rosor – 
– som inuti. 
Jag tände ljus för älskade som gått ur tiden… 
På väg ut köpte jag några fina kort med visdomsord. Sen var besöket i St. Mary’s över och jag gick hem igen. 

Det finns många promenadstråk och vandringsleder med utgångspunkt från Goathland.
Nu är det dags för en sådan skön promenad! 
Jag går alltid sträckan över Darnholme när jag är här.

Genom byn, förbi fina hus
och gamla skolbyggnader. 
Ta vägen mot Darnholme!
Se där – en postlåda mitt i spenaten!
Och den fungerar och tömmes som den ska! Good old England!
En lagom lång promenad och
vyerna är fantastiskt vackra. 
*** 
Förbi hus!
Och får förstås…
Det här huset var faktiskt till salu! 
Så vackert!
Och en bänk att sitta på! 
Höga kullar och djupa dalar.
Och där nere ligger järnvägsspåret där ångloken drar fram!
Darnholme.
Och vidare…
Ett dolt och lite mystiskt hus på heden… 
Sen bär det uppåt igen!
Och ännu mer uppåt! 
Tittar man bakom sig ser det ut så här: 
Väl uppe
kan man behöva en liten paus… Lite skön vila bland den vackra ljungen som redan börjat slå ut! 
Vilka färger! Ljung –
och Fingerborgsblomma!
Den sistnämnda är inte att leka med!
Så här läser jag om Fingerborgsblomma (digitalis) på Wikipedia, citat:
”Medicinalväxt
Hela växten är giftig och 2-3 blad är dödlig dos för en vuxen. Digitalis har medicinsk användning som hjärtmedicin.”
Men jag tog varken blad eller blommor och på väg ner såg jag snart The Goathland Railway Station! 
Upp för backen från stationen och hem. 
Goathland Hotel!
Som är Aidensfield Arms! 
Pub och hotell! 
En pint svalkar gott efter promenaden!

Om man vill se storslagna vyer när den fantastiska ljungen blommar på hedarna ska man ta bussen till Whitby!
Det gjorde jag för ljungen hade redan börjat blomma på grund av den heta sommaren.
Suddiga bilder genom bussfönstren men jag lovar att få se så stora ytor fulla av dessa vackra blommor är ”totally amazing”!!
Men jag älskar ånglok så jag tar mestadels ånglokståg till Whitby!
På väg mot stationen! 
Där nere har vi den! 

Köpa biljett!

Goathland to Whitby and back! 


Nu kommer tåget!


Sen är det ju så här med ånglok att det kan hända saker. Ibland strejkar dom lite och man får vänta. Som här!
Grosmont! Vi inväntar ett annat ånglokståg och vad passar man på att göra då om man heter fröken Linde!?
Jo, det här!
Hoppa upp i loket förstås!
Med så trevliga killar var det inga problem!
Fantastiskt att få uppleva ångloket inifrån! 
Sen kom jag då till Whitby!
En så fin liten hamnstad intill Nordsjön.
Med små vindlande gator på ena sidan floden Esk. 

Fish & Chips fick bli lunchen!
Till det en pint förstås! 

Sista kvällen i Goathland.
Jaha, det var lite av naturen och omgivningarna! Sen var det ju lugnt då – trodde jag… Inte då!
Hemresedagen. Efter att ha packat och duschat och druckit en kopp morgonte med en shortbread –
– begav jag mig i taxi mot Malton och tågstationen där. Från Malton skulle jag åka till York och där byta mot Manchester Airport. Biljetterna låg i plånboken – allt var lugnt…eller inte…
FÖR – där på stationen fick jag ett meddelande från Hannah på The Goathland Hotel att jag fanns på första sidan av dagens tidning!
Det blev lite av en glad chock och jag blev faktiskt så glad och så chockad i arla morgonstund där i Malton att jag missade tåget… 
Jag gick förvirrad in på stationen och sa till killen i luckan: – Have I just missed my train? Han tittade på min biljett och konstaterade att det hade jag.
Innan jag över huvud taget hann reagera på detta faktum kom en storgråtande Amanda inrusande i stationshuset tillsammans med sonen Christian! Tårarna sprutade på henne och hon skrek att dom hade missat tåget! Dom också!
Amanda och Christian var också på väg till flygplatsen för en semesterresa till New York och flighter väntar inte på missade tåg…
Innan jag hade hunnit reagera även på detta (det var tidig morgon och jag fanns på första sidan i tidningen!!) så bestämmer Amanda sig för att de ska ta en taxi till Manchester Airport. Hon frågar om jag vill hänga på. Jag svamlar något om priset och om att mitt bagage fortfarande står på perrongen.
Jag hämtar den 25 kg tunga resväskan och Amanda vrålar: – ARE YOU COMING OR NOT!!!???
Det gjorde jag! Jag följde med.
Taxichauffören Carlos från Moçambique talade lugnande med Amanda – och sonen Christian försäkrade henne om att allt skulle bli bra. De skulle hinna med planet.
DÅ först började jag inse vilken otrolig tur jag haft som träffat på Amanda och Christian som faktiskt var från Whitby! Hade inte dom funnits så vet jag inte hur jag kommit hem till Sverige igen. Inte i tid i alla fall – och mycket dyrare.
Resan tog några timmar och vi hade faktiskt jättekul!
Carlos fixade detta och vi kom alla fram i tid och på våra flighter till USA resp. Sverige! 
VILKEN RESA! Vi blev förstås vänner allihop! STORT TACK till Amanda Bradley och sonen Christian samt chauffören Carlos Matique som såg till att jag kom hem! 
THANK YOU SO MUCH Amanda Bradley, Christian and chauffeur Carlos Matique who got me home! Xxx
Vilka minnen!! Det är redan fullproppat i min burk här hemma! 
Och mer lär det bli! För blir en sån som fröken Linde orolig över händelser som att missa tåg utomlands eller att bege sig på nya äventyr? Absolut inte! Leva livet gäller! Och där borta ligger ju mitt andra hem och väntar! 
Visst – jag älskar mitt Arboga också.
Mitt hus och mitt hem! 
Men en ny resa är bokad redan!
Och om mindre än två månader bär det av! Gissa vart!



GOATHLAND I LOVE YOU!!

Men ”Heartbeat” är även en engelsk TV-serie som också fått bloggarens hjärta att slå snabbare. ”Tillbaka till Aidensfield” heter serien på svenska. 
The Goathland Hotel – som blev puben Aidensfield Arms i TV-serien. Allt ser precis ut som i TV och bloggaren bor alltid i rum nummer 9! 
Rummet ligger högst upp med utsikt mot byn och Scripps garage! 
Frukostrummet där bloggaren självklart alltid beställer –
Mat och logi alltså på Aidensfield Arms/Goathland Hotel!
Och öl förstås! Bloggaren älskar öl och i good old England finns hur många goda sorter som helst att välja på! 



Whitby intill Nordsjön! Här kan älskare av TV-serien också känna igen sig. 
Trånga, mysiga gator och gränder.
Till ölen – traditionell mat förstås –
Bloggaren hänger alltid ut genom fönstren för att riktigt insupa all ”steam” och all koldoft liksom tågets tuffande och ångvisslan! 

Om St Mary’s Church i Goathland kan du läsa
En liten promenad runt i Aidensfield/Goathland!
Det är får överallt!!
De springer fritt och bryr sig inte ett dugg om trafiken på gator eller vägar!
De är märkta med färg och på kvällen samlar ”fåraherdarna” ihop sina respektive flockar antingen via moppe eller fyrhjuling med visslingar och rop! En och annan vallhund hjälper till också! 🙂
Goathland ligger i North Yorkshire Moor National Park – en nationalpark!
Otroligt vackert! ”Breathtaking” som man säger här. Ja, denna plats tar verkligen andan ur en!
Det finns promenadstråk och vandringsleder runt omkring den lilla byn – kortare eller längre – bara att välja det som passar.
Så härlig samvaro och så får man träna på sin engelska!
Här är bloggaren med sin goda vän Hannah som äger Aidensfield Arms/Goathland Hotel ihop med sin familj.





Ja, så har det blivit dags igen för en blogg om allt och ingenting – beroende på vad ni anser! Elände är utlovat men också lite hopp – så var så goda!
Eländigt blev vädret i början på veckan! Måndagen bjöd på solsken och +7 grader och bloggaren med flera tänkte att nu är nog allt våren på gång i alla fall!! Men himlen på måndagseftermiddagen förespådde nog något annat… 
En chock när man drog upp persiennerna! 
Bilden är ur Aftonbladet och visar den svåra olyckan vid Gräsnäs, utanför Arboga, med en död och ett tjugotal skadade. Läs
När vi ändå är inne på elände så tar vi itu med dagens DN också!
Under bilden i DN står det, citat: ”Natalja Sjesjaltsovas hus i staden Avdiivka träffades av en granat och brann ned till grunden. ”Det enda jag har kvar är kläderna på kroppen”, säger hon.”
I DN idag beskriver också författaren Bengt Ohlsson om hur det är att gå intensivkurs för att ta jaktlicens – Gud vet varför (bloggarens kommentar)!?
Bengt Ohlsson beskriver sin intensivkurs och gänget han delar kursen med.
Men att skjuta rävvalpar?? Varför då?? Liksom en mängd andra vilda djur – vargar, lodjur o.s.v. Lite svårtuggat kött kanske – är det ens lämpligt som människoföda? Och nej, ingen skjuter nämnda djur för att stilla sin hunger!

I detta februarinummer kan man bland annat läsa om:
Vilka material i t ex kläder som är miljövänliga och inte. Många får för sig att bambukläder är ett bra miljöval MEN:
Citat om bambu:
”Peter Wolodarski: Den mest framgångsrike Moderatledaren behandlas som skräp”.
Ledarsidan – om förlossningsvården. 

Och våren lurar intill husväggen! 
Så bloggaren kan se att katten Felix genomfört sin vaktmästarsyssla på kyrkogården!
Fram och åter!



Efter långt övertidsarbete blev den avklädd och befriad exakt på dagen 2 månader efter julafton!
Och några tappade granskott på väg till semestervilan! 
”Genom mitt syrliga sätt att återge allt detta ger jag kanske intryck av att jag sitter moltyst och ogillande, men det är en rökridå. Blås lite på den och du ska se hur jag sitter där och vältrar mig i samtalsämnena med samma vällust som när en treåring kränger av sig galonbyxorna och kastar sig ner i lervällingen.”
Bloggaren gillar citat hon hittar och som stämmer bra överens med hennes eget sätt att tänka!






Strålande solsken efter en regnskur lockade mycket folk. Och solen behövdes för det är kyliga kvällar och nätter nu. Så tänker ni bege er ut i Medeltiden i Arboga i helgen – klä er varmt!



Så var man tillbaka då igen – ”Tillbaka till Aidensfield”! Bloggaren kommer här med en lite bättre blogg om Goathland med omnejd än den tidigare.
Lite spännande var det förstås att bege sig till England efter valet om utträde eller ej ur EU! Det blev ju ett ”Brexit” – d v s de som vill att Storbritannien ska lämna EU-gemenskapen vann omröstningen. Men det var verkligen lite si och så med den saken, märkte bloggaren på plats.
De som bloggaren talade med ville vara kvar i EU och visste heller inte om omröstningen är beslutande eller bara rådgivande. Stor förvirring och oro alltså.
En liten stad med en trevlig pub där bloggaren intog sin första brittiska öl – den första av rätt många, skulle det visa sig. 😉 

Och bloggaren fick ”sitt rum” som vanligt – rummet med fönster åt flera håll.
Mot gården!
Och mot den andra sidan:
Titta lite närmare:
Och närmare ändå!
Dessa får – överallt springande! 🙂 
Däremot fanns det desto fler vallhundar.
Fönstren hade utsikt mot
Bloggaren gick en sväng till stationen. Ett tåg var på väg. 

Anslagstavlan vid stationen visade bland annat en av anledningarna till att bloggaren kommit just den här tiden.
”Swinging Sixties Weekend”! Årligen återkommande och bloggaren kan meddela att hon redan bokat in sig till nästa år! 😀
Man åker tåg till festligheterna – med ånglok!
Läs mer om dessa tåg i norra Yorkshire
En sväng till byns affärer sen. 
Då är det härligt med vattenkokare och shortbreads på hotellrummet! 
Bloggaren besökte St Mary’s Church och tände ljus. 

Så här lyder det mycket kortfattade som finns på Wikipedia om Scarborough:

Sen träffade ju bloggaren Claude Jeremiah Greengrass, känd från TV-serien, på Aidensfield Arms – vilken lycka!!
Och visst var han sig lik från TV! 

Och bloggaren fick åka med! 
David Lonsdale, heter han i verkligeheten.
Här tar vi en pint vid Englands minsta pub –
Detta var bloggarens tredje besök i Goathland och det kommer att bli många fler! 
Men hon kommer igen, bloggaren, var så säker!
Senaste kommentarer