Feel in the Blogg

”Arboga plats för inspiration” flöjtar kommunen på sin hemsida efter att man antagit de fräsiga slagorden sen en tid tillbaka. Men var är alla de inspirerade?

I dagens lokaltidning kan man läsa att Tekniska nämnden måste låna 3,4 miljoner då villaområdet Säbylund blivit mycket dyrare än beräknat. Och av de 26 tomterna har endast 3 sålts hittills. 21 tomter är färdiga men nu väntar kommunen med att färdigställa de sista 5. Varför gjorde man inte tvärtom? Varför såg man inte till att endast 5 tomter gjordes klara och väntade med de resterande 26. Eller trodde man att den skulle ske en fullständig invasion av sugna villaköpare till Arboga?

Arboga är sig likt. Huvudet verkar inte veta vad svansen gör. Det har heller aldrig varit någon vettig framtidsplanering å kommunens vägnar. Rätt marknadsföring borde göra att väldigt många skulle kunna tänka sig Arboga som bostadsort. Vi har ett otroligt bra läge mellan tre stora städer – Eskilstuna, Västerås och Örebro. Både Svealandsbanan och Mälarbanan går genom Arboga och motorvägen ser till att pendlare snabbt och bra kommer till orterna där jobben finns.

Ändå gör man liksom allt fel. Slår på stort samtidigt som man slår sig för bröstet – och det hela blir pannkaka. Invånarantalet i Arboga har inte ändrats nämnvärt de senaste 50 åren och har det skett förändringar så inte har det varit på plussidan.

Förutom det stora villaområdet Säbylund där nu tre grannar kan titta med kikare efter varandra – har kommunen länge fantiserat om ett ånära bostadsbyggande. Samtidigt som klimatexperter varnar för stora översvämningsrisker i framtiden med ras som följd. Inte särskilt kommunsmart eller genomtänkt det heller alltså.

Stjärnhusen i Vasastan, den bortglömda stadsdelen, ska rivas är förslaget. Varför inte rusta – eller ännu hellre – varför såg man inte till att husen underhölls mycket, mycket tidigare. Vasastan har stor potential med sitt läge och sin närhet till grönområden. Ändå verkar denna stadsdel få fortsätta sitt förfall. Varför?

Inom centrala Arboga finns också tomter som borde vara fördelaktigt att bebygga. En av dom är hörnet Kapellgatan-Trädgårdsgatan intill huset där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen håller till. Kommunen borde inventera presumtiv mark inom stadskärnan för bostadsändamål.

Men – framför allt – och det viktigaste – se till att marknadsföra Arboga! Inte bara med fina ord utan med en kommunledning som är öppen för nya idéer och generös i sin inställning. Alltför många kreativa, begåvade  innovatörer har slocknat och flytt från ”inspirationens Arboga”.

Gå in HÄR för att komma till Arboga kommuns hemsida!

Katter – vad är dom värda egentligen?? Ja, det undrar man ibland. Särskilt efter en kvällsjour hos Kattvännerna i Köping då man träffade 20 underbara katter! 20 stycken jättefina, jättesnälla katter i olika färger och storlekar – alla med sitt eget kynne och sitt eget sätt att vara men med en sak gemensamt: Dom vill bara bli älskade – men ingen vill ha dom…

Så fort jag kom innanför dörren blev det full fart! Alla kom för att hälsa! Det var bara till att slå sig ner på golvet och bli överöst med buffar och pussar! Randiga katter! eller så här:

En svart-vit!

Benjamin hade nyss kommit in. Så tilltufsade och toviga att han fått raka bort stora delar av sin långhåriga, svarta päls. Men så go och kelig ändå förstås! Och kanske lite frusen…

Noak behöver en operation! Hos Kattvännerna sitter affischer uppe med vädjan om pengar för operationen. 2000 kr behövs och drygt 1000 har kommit in. Finns inte pengar till operationen måste Noak förpassas till katternas himmel, stod att läsa. Här ligger Noak på köksbordet medan jag skriver in händelserna under mitt pass. Vill någon bidra med pengar klicka HÄR för att komma till Kattvännerna i Köping! Plusgirokontonummer är 391548-5 – märk inbetalningen ”Noaks operation”

Ragnar blev min särskilda favorit denna kväll – om det nu går att ha en sådan bland alla 20 älsklingarna! Ragnar är en stor, lite äldre kisse som bara är hur kelsjuk och gosig som helst! Om det finns någon äldre ensam dam eller herre som vill ha någon att slösa  all sin kärlek på – då är Ragnar den rätte!! Hade jag inga katter skulle jag ta hand om Ragnar direkt! Nu har jag redan tre och jag tror att Ragnar skulle trivas bäst ensam ihop med en snäll människa.

Ja, vad är en katt värd egentligen? Inte mycket vad det verkar! Det gör mig väldigt upprörd och arg. I trappuppgången hos Kattvännerna sitter denna affisch och den säger en hel del!

Ja, var tar alla kattungar  vägen?? Allt vill man nog inte veta – men så mycket är tyvärr säkert – en hel del av dom hamnar hos Kattvännerna i Köping eller på någon av de andra katthemmen som finns runt om i landet.

Tänk er för innan ni skaffar en kisse! Du ska ta hand om den i kanske 15-20 år. Är den en hona bör du sterilisera henne så hon slipper föda ungar året om. En hankatt måste kastreras om den ska leva mer än ett par år. Okastrerade hankatter ger sig iväg på vift och går ofta en alltför tidig död tillmötes genom t ex trafikolyckor. Låt oss slippa alla ensamma, oälskade katter – som dessa som satt och tittade efter mig i fönstret igår när jag åkte från jouren i Köping.

Oj, vilket strålande vinterväder vi fick idag! 3-4 minus och solsken! Det kändes bara helt självklart att ta sig en promenad!

Efter att ha följt dottern till tåget tog jag en av mina tidigare rundor som inkluderar ett besök hos Max och Saga. Här inne bor två små barn numera. Det var enormt mycket snö överallt. Gravstenarna  syntes knappt och det var svårt att ta sig fram  till gravplatserna – med ett och annat undantag… En ny väg var upptrampad fram till småbarnens grav. Snön ligger djup och min favoritljuslykta – lusthuset – var begravd i snö. Därför placerade jag mina två små värmeljus framför fotot av barnen. Trots att det är fruktansvärt tragiskt att tänka på det som hänt och se fotografiet – så infinner sig alltid en känsla av lugn och frid när jag besöker Max och Saga. Och även denna dag busade dom med mig i fantasin. När jag sagt hej-då och var på väg ut så var det några småttingar som slängde lätta snöbollar från trädtopparna. Jag tittade upp och visst skymtade jag barnen och hörde deras skratt!
Himlen är nära.

Sen fortsatte jag min promenad och många arbogabor  hade följt mitt exempel. Så härligt väder och sådana fina bilder man kan få med kameran! Här Arbogaån från Strömsnäsbron.

Ån från Labron, västerut:

och här Labron mot ån österöver.

Jag gick längs med ån.  Alltid lika vackert – vinter- som sommartid. Tyvärr hade jag glömt att ta med bröd men änderna verkade mätta och belåtna redan. Här solar sig fyra av dom på ett isflak.  Ån är nästan helg frusen denna vinter. Det är lite uppseendeväckande. Här är fotot taget invid Herrgårdsbron.

Väl hemma igen. Wilma rullar runt i solskenet från fönstret. Även hon uppskattar solen även om hon helst stannar inomhus.

Stilla meditation i blå grynings morgonljus. Visst är det något speciellt med de blå gryningarna och skymningarna!

Ana morgonljus – vädra morgonluft – en ny dag, en kommande vår, en ny framtid.

Lyssnar på stilla musik och njuter av lugnet – fortfarande i stormens öga.

Idag blir det besök på Arbogas Vintermarknad. En fin tradition med anor. Första lördagen i februari samlas knallarna på Arbogas torg och gator för att nasa sina varor. Likadant till hösten – då är det första lördagen i september som gäller. Om någon kunnig vet – så får han eller hon gärna berätta hur länge dessa marknader funnits till i vår gamla stad! Kanske t ex Harry Holm känner till mera?

Minus 1 grad just nu. Det blir till att akta sig för takras när man promenerar till marknaden. Lämpar det sig så kommer marknadsbilder senare på denna blogg. Liksom bilder från Kattjouren i Köping. Ikväll är det dags igen att göra en insats för dessa hemlösa kissar som funnit en tillfällig fristad hos Kattvännerna i Köping. Deras ordförande Marie Gunnarsson befinner sig just nu i Phoenix, Arizona för att följa ”djurpoliserna” där. Många av oss har sett deras arbete på TV och nu är Marie där för att se och lära. Följ henne på hennes resa genom att klicka HÄR!

Till kvällen tänker jag INTE se Melodifestivalen. Är fullständigt utled på detta totalmjölkande av ett tidigare rätt trevligt koncept. Det är bara en fråga om tid innan det hela läggs ner – det är min övertygelse. Eller återgår till mindre hysteriska former. Det är dags att ta ner festivalgeneralen Christer Björkman på jorden med en spark där bak och ut. Tycker jag.

Men nu fortsätter jag att njuta av stillheten och gryningen som just övergått till svagt, svagt ljust blå. Ha en fin dag. Ta tillvara stunden. Tänk efter vad som är värt något i livet och vilka strider du kan lägga ner eftersom dina dagar ändå är räknade. Låt inte de få dagar du förunnats här i jordelivet förmörkas av hat och bitterhet.

Igår bestämde sig dottern och jag för att ha en vilodag denna fredag. Ja, vi hade bestämt det flera dagar innan faktiskt men varit osäkra över huruvida det skulle kunna fungera eller inte. Men nu nynnar vi båda på nya landsplågan ”Nu är det fredagsmys…” och har siktet inställt på att bara ta det lugnt, vila såväl kropp som själ, ladda batterierna, slicka såren -  kalla’t vad ni vill.

Ute ser det lite ”vilodag” ut också. Allt är lite ljusgrått, dimmigt. Ett lugn råder på något vis. Lugnet före stormen? Man vet aldrig i dessa tider och inte har jag koll på väderleksrapporten heller.

Jag känner just nu att uttrycket ”I stormens öga är det lugnt” stämmer bra för mig personligen. Det är en ganska märklig upplevelse. Att allting stormar och bråkar runt omkring men plötsligt är man själv helt lugn.

Idag blir det alltså fortsättning på detta lugn, hoppas vi. ”Lugnet före stormen” kanhända och jag kan ana att en nya storm är på väg. Men vill inte veta, orkar inte bry mig – just nu lever jag tryggt i stormens öga – tills nästa gång orkanvindarna drar in.

Jag, dottern, våra katter och ”fredagsmys”.  Katter är behagliga och gör lugnet och stillheten än mer påtaglig. På tal om katter så måste jag ju visa er vilka frimärken som finns att köpa nu för brev! Härligt eller hur!! Tänk så roliga frimärken det finns numera mot förr med alla trista på kungen.

Avslutar med en bild på storm medan  jag själv befinner mig i stormens öga. Lev väl alla där ute.

Bilden visar storm över Enschede i Nederländerna.