Feel in the Blogg

  Dagens predikan handlar om tid men egentligen om så mycket annat.

Har du inte tid för ett besök? Räcker inte timmarna till för att träffa gamla mamma?  Är det för besvärligt att hälsa på farfar – han bor ju så långt bort?

I en gammal eller sjuk människas värld betyder ett besök så otroligt mycket. Några minuter av din tid blir till lycka för den som sitter ensam långa tider. Blir till vackra minnen att plocka fram när de ensamma stunderna åter är där.

Ett ensligt rum på ett sjukhus. Hur får man hopp här? Hur blir man frisk om dagarna går oändligt enformiga utan besök utifrån, från det verkliga livet?

Besök, närhet, värme, att bry sig om – är en stor del av medicinen för den som vill bli frisk! Att känna att någon bryr sig, få en varm kram, en pratstund om ditt och datt, omtanke och kärlek  – ge en dos av den medicinen då och då!

Låt inte den gamla mannen vänta förgäves.

En dag står stolen tom…

Du har tid! Tid för det som är viktigt här i livet. Tid att älska och att bry sig om.

Tankarna går till låten som Vikingarna sjöng en gång och jag avslutar med den texten:

En gammal kvinna går omkring och pyntar i sitt hus
Idag är det hennes stora dag.
Hon har köpt kaffebröd och tårta som smyckats med små ljus
och en likör av bästa slag.
Och när hon lägger på en duk, den finaste hon har,
så ringer det på hennes telefon.
Hon blir glad och lyfter luren och hör rösten på en karl,
hennes allra yngsta son.

Jaså, säger Du det, Du kan inte komma från,
Du tog fel på vilken dag det var.
Nej, det gör ingenting, om det är något, bara ring,
för jag finns ju här var dag.

Hon tar fram finservisen, den med små violer på,
en kopp har visst en gång gått i kras.
Men hon tänker att det gör nog ingenting,
vi blir så få på mitt årliga kalas.
Och när kaffet kokar upp så ringer det på telefon,
och hon glömmer allt och springer därifrån,
och på ett ögonblick hon mister något av sin illusion
när hon hör sin äldste son.

Jaså, säger Du det…

Flera timmar drar förbi och dagen blir till kväll,
en trött gammal kvinna somnar in.
Hon har stått där hela da’n och väntat sina barn
vid sin blommiga gardin.
Hennes kaffebröd finns var och tårtan där den står,
den visar hur barn kan överge.
Och när dottern ringer finns det inget mer att förstå,
då har ljusen brunnit ner.

Jaså, säger Du det, Du kan inte komma från,
Du tog fel på vilken dag det var.
Nej, det gör ingenting, om det är något, bara ring,
för jag finns ju här var dag….

Ture och Tyko – GRATTIS på namnsdagen!

Bilderna är från Internet.

Veckans nummer av Dagens Samhälle ser ut så här – och det kunde inte ha kommit lämpligare för bloggaren!

”Bristerna som hotar vården”!
Min 87-åriga mamma fick åka ambulans till Västerås sjukhus för drygt en vecka sedan. Mamma är pigg och klar i skallen med svag i benen och blind. Nu hade hon ramlat många gånger och behövde vård.

”En av sex patienter skadas i sjukvården”! 
Efter knappt ett dygn i Västerås transporterades mamma till Köpings lasarett. Där ramlade hon på nytt – hon fick gå ensam på toaletten…

”Dålig kommunikation gör sjukvården farlig!” ”Viktig information kan finnas på post-it-lappar”!

Ingen vårdpersonal i vare sig Västerås eller Köping läste sig till att mamma är blind. Jag fick påtala det om och om igen. För varje gång verkade det komma som en överraskning.
Mamma fick hänvisningar som ”Vi lägger larmet här” och ”Vattnet har du där” – när ”här” och ”där” inte säger någonting för en blind…
Att hon är förvärkt och har konstant smärta som gör att hon inte kan förflytta sig enkelt – var något vi också fick upplysa om och om igen.

Bristande kommunikation mellan olika delar av vården och personalbrist uppges som de viktigaste orsakerna till att patienter skadas eller felbehandlas!

 Att vård och omsorg är lågprioriterat i välfärdslandet Sverige är känt men blir så påtagligt när man själv blir offer för detta faktum. Det är dessutom förvånande hur pengarna inom landstinget fördelas!

På Västerås sjukhus hamnade mamma i ett nybygge – där hon fick ett fint ensamrum med egen toalett och en jättestor platt-TV på väggen. Det sistnämnda inget för en blind förstås.
Det kändes nästa som att ha förflyttats till någon amerikansk TV-serie och förvänta sig att stöta på House bakom närmsta dörr. Positiv stämning och personal från olika delar av världen.

I Köping fick mamma dela rum och toaletten var en bit bort i korridoren. En enkel liten TV på väggen delades på två och radion, som mamma alltid lyssnar på hemma, fungerade inte. Vi påtalade detta och flera så kallade kuddradioapparater provades – alla lika dåliga. Det är skillnad på Västerås och Köping tydligen…

Då jag lämnat mamma på lasarettet i Köping efter första besöket kände jag mig inte alls trygg. Det kändes inte säkert att ha mamma liggande där!
Det var en lite seg stämning på lasarettet, brist på det mesta, så upplevde jag det. Jag tyckte synd om mamma men även om personalen!
Alla var väldigt vänliga och hjälpsamma när vi kom med information och frågor. Personalen gör förmodligen det som är möjligt efter förutsättningarna.

 Är det så här vårt samhälle ska fungera? En så bristande vård och omsorg att människor blir rädda för att bli sjuka och hamna på lasarett!? Hur personalen upplever arbetsmiljön kan jag bara spekulera i.
För även om skillnaden i ”tjusighet” var stor mellan Västerås och Köping så var stressen och pressen lika. På akuten i Västerås köade ambulanserna för att få ta in sina patienter…

Är det inte dags att bygga välfärden från grunden igen! Värna om det viktigaste – utbildning, vård och omsorg! Måtten på barns och ungdomars utbildning samt en god vård för alla – måste väl vara de parametrar som man bygger en jämställd välfärd på! Eller hur vill vi ha det?

Nog om detta – även om jag skulle vilja skriva mycket mera. Klicka HÄR för att läsa Dagens Samhälle!
Idag såg utsikten från Glasblåsargården i Arboga ut så här: Ett tunt snölager och ganska halt på sina håll.

Dagens Arboga Tidning ser ut så här: Vilket gör att till kvällen vankas det afrikanskt! Mat från Etiopien! I morgondagens blogg återkommer jag till Restaurang Addis som öppnat på Järntorgsgatan i Arboga idag!

Mer tidningsklipp blir det imorgon också – från tidningen ETC.

Anders har namnsdag idag – GRATTIS!
”Anders slaskar och julen braskar” säger ordstävet och vice versa. Idag är väl vädret lite halvt om halvt. Man kan väl hoppas att trots lite kyla idag som skulle göra julen lite slaskig -  får vi istället en vit, lagom kall jul.

Avslutar men en kul bild från en annons i Dagens Samhälle. Raggare eller mods?

Denna söndagspredikan börjar med Domsöndagen som infaller idag enligt enligt västerländska kristna kyrkor. Men vem är det som ska dömas och varför?

På nätet hittar jag uppmaningar om att ”tänka på döden” denna dag och någon berättade att i bibeln står att just idag ska fåren skiljas från getterna och de sistnämnda ska brinna i helvetet! Vad har väl en stackars get gjort för ont??

Människan har alltid haft korkade idéer om djur utifrån djurens utseende och instinkt.

Jag bryr mig inte om vad domsöndagen står för och vad som uppmanas med den. Mitt devis är att alltid leva så bra som möjligt oavsett dag.

Men på tal om domar och rättvisa kontra orättvisa så är det bra att få kontakt med vården och den så kallade omsorgen ibland. För att mera förstå detta med orättvisor och inte.
Varför är det mest fundamentala i vårt samhälle lägst prioriterat? Varför är det inte högstatus och välavlönat att arbeta med det som måste vara det viktigaste i ett land – omvårdnad och utbildning.

I kontakten med vården och omsorgen ser man direkt hur hög arbetsbelastningen är och hur det saknas resurser. Ändå möts man av vårdbiträden, sköterskor och läkare som gör sitt yttersta och dessutom visar värme och omsorg om patienten.
Samma sak i skolan! Lärare som kämpar på trots överbefolkade klassrum och låg status.

Bilden av hemtjänsten här intill ser ju så trevlig ut. Ingenting påminner om tunga lyft, bajsblöjor eller larm mitt i natten – som också är en del av verkligheten. En mycket viktig del!

Jag är verkligen full av beundran för alla dessa människor inom sjukvården, hemtjänsten och skolan!

Domsöndagen borde handla om dessa orättvisor! Hur det är helt OK i Sverige att håva in pengar på finansjobb, klipp med bostäder och annat…
medan det som är värt något egentligen, att vi har friska människor och får välutbildade barn och ungdomar är klassat som yrken som ska ha låg lön.

Rent äckligt är det att höra talas om alla ekonomiska fallskärmar som löses ut för redan välbeställda och hur märkliga fastställda regler gör att avpolletterade politiker kan kvittera ut dubbla ersättningar.

Var finns fallskärmen för undersköterskan eller hemtjänstens personal som rycker ut mitt i natten!?  Nej, här är det fritt fall som gäller – och klara sig bäst man kan!
(Bilden ritad av TecknarOlle)

Om detta tycker jag Domsöndagen ska handla! Inte om stackar oskyldiga getter eller tvångstankar om döden.

För övrigt så var det en månad till julafton igår och idag är det en vecka till första advent. Katterna bryr sig inte ett dugg om vare sig advent eller jul utan håller sig till sina vanliga rutiner.
Som här - Curry spanar in fåglarna och retar upp sig på dom. Han morrar och skär tänder när han ser pippifåglarna snaska i sig fågelfrö som morsan lagt ut.
Hur kan jag vara så urbota dum, tänker han säkert.

Förutom Domsöndagen så har Katarina och Katja namnsdag! Grattis!

Bloggaren intar nu frukost. Ta det lugnt, njut söndagen och tänk inte så mycket på domar. Om det inte är i form av sådana här domherrar…

(Foto: Sverige Radio)

Ni som läst min blogg tidigare vet att jag är en engagerad person. En person med åsikter och som reagerar både på positiva och negativa händelser. Många av reaktionerna hamnar sen här på bloggen, en del i insändare (om de tillåts publiceras…).

Magazin24 skrev om något trevligt i onsdags! ”Guldfesten” i Köping med Let´s Dance-stuk där paren är politiker och näringsidkare.
Visst vore det kul med något liknande i Arboga! Moderaternas Mats Öhgren och Arboga Medeltids Siv Antonsson?  Göran Sjölin, fastighetsmäklare och sossarnas Ingrid Noord-Silversten? Och varför inte Kristdemokraternas Jonas Stenzelius med tatueraren Malin Carper?

Dagens Samhälle kommer varje torsdag och det är en tidning jag inte missar! Tidningens Mats Edman om ”volontärerna”  inom vården: ”60 000 kvinnor arbetar redan utan lön i välfärden”.

Miljöpartiet har medvind vad gäller opinionssiffrorna och det kanske beror på att de talar sanning. Berör det som är viktigt och som inget annat parti varken vill eller vågar ta i riktigt.  Kortare arbetstid har till och med försvunnit från fackens agenda – trots att medlemmarna anser att det är en av de viktigaste frågorna. Gäller till exempel min egen fackförening Unionen.
Heja Miljöpartiet!

Gnälla vill jag göra på de filmer om Arboga som görs av Larz-Thure Ljungdahl. Han är tydligen maktfullkomlig han också som en del andra potentater.
Jag har skrivit två brev till honom och framfört förslag på personer som skulle kunna berätta om gamla tiders Arboga i hans filmer- medan de fortfarande är  i livet… Inget svar.
Jag hade Erik Werner och Börje Sturk som förslag att prata om gamla tiders CVA. Jag har inte vidtalat dessa – det var bara en idé från mig.
Många av de personer som kunnat berätta lever tyvärr inte, bland annat min vän Gunnel Rydeborg. 

Sen hade jag en idé om leverantören av världens bästa borrmaskiner en gång i tiden – Arboga Maskiner.   Fast det kanske inte passade galoscherna när det var min egen pappa jag föreslog som berättare. Men det är en fröjd att lyssna på pappas goda minne från allt som hände en gång i tiden i detta världskända företag placerat i lilla Arboga. Nisse Brodin var inblandad i några av affärerna bland annat!

Men, som sagt, inte ens ett kort svar har jag fått från den forne Arbogasonen Ljungdahl. Det är över ett halvår sedan jag skrev och så mycket borde han vill inte ha att göra att det ska gå nästan sju månader för att få svar…
Men det kanske har gått troll i mina idéer. Arboga Minne nappade inte heller på förslagen. Jo, flera av styrelseledamöterna men sen hände ingenting.

Glad är jag och vargen över att det inte blir någon licensjakt i år! Det var pinsamt att i TV höra en av jägarna i Västmanland beklaga sig över detta. Åter togs rivna tamdjur upp och att hundar blir angripna vid jakt.
Ändå har regeringen mer än fördubblat ersättningen till tamdjursägarna för uppsättning av rovdjursstängsel. Se HÄR!
Dessutom har vargstammen minskat – inte ökat under det senaste året. Ett rovdjur som är utrotningshotat.

Nu behöver man inte kallas ”pissed off” för att framföra sina åsikter.

Det handlar ju om diskussioner och meningsutbyten.  

Tvättstugor hör till de mest infekterade samtalsämnena som finns… Dottern berättade om hur en lapp i hennes tvättstuga ilsket klagade på att någon helt sonika slängt hennes barns kläder – som antagligen glömts kvar i tvättmaskinen…
Här om dagen satt en ny lapp uppe – denna gång på ytterdörren till fastigheten: För den som inte kan läsa:

”Kära granne.
Jag hade en gång i tiden en favoritlåt – Fix you, av Coldplay.
Men det var så länge sen, så länge sen.
Efter dagar av totalt sönderspelande är favoritlåten ett minne blott.
Tack så hemskt lite
för att någon i huset har taget begreppet upprepning till en helt ny nivå!!
En f d Coldplayfan.
Och dessa höjningar upp och ner. Gud!”

Vet du inte vilka Coldplay är – så här ser de ut:  Och HÄR kan du lyssna på den ”sönderspelade favoritlåten”.

När vi nu ändå är inne lite på pissedoffområdet publicerar jag en av alla roliga bilder man kan hitta på nätet:

Vill man odla detta med pissed off lite och se till att agera tvärt emot vad gäller det mesta – är det här en bok som rekommenderas:
”Lilla destruktionsboken” där man får tips om allt som kan reta upp maken/makan, grannen, chefen på jobbet o.s.v.

Nu har jag framfört nog med åsikter och prat för idag. Dags för det dagliga utomhusjobbet!

Grattis Valfrid och Manfred – namnsdagsbarn idag!

Utomhusjobb! Med utsikt från en kompost! Mot tågen
eller över taken…

För besväret tar jag mig ett äpple från trädet! Ha en fin fredag!

I morse upplevde jag såväl känslan av doft som känslan av empati på ett särskilt sätt.

 Först när jag kom upp kände jag en kryddig doft över hela lägenheten. - Vad kan det vara som doftar så, tänkte jag. - Är det en blomma som slagit ut? Men det var en annorlunda doft – inte som blommor brukar dofta. Jag funderade, gick runt i våningen och tittade.
Sen kom jag på det!! Mitt nyinköpta te! Ett klassiskt ayurvediskt kryddte enligt beskrivningen.

Innehållet: Kanel, kardemumma, ingefära, kryddnejlika, svartpeppar m m. Inte undra på att det doftade så annorlunda gott! Yogi Tea är gott att dricka också och finns i flera smaker! Ekologiskt är det också!

 Annorlunda men inte god – var doften som slog emot mig i stora gästrummet… - Aha, nu har katterna tagit in en råtta igen och den ligger här död någonstans, var min första tanke.

På alla fyra kröp jag runt för att leta efter det döda djuret då jag hörde ett ynkligt jamande. Vilda Wilma hade blivit instängd på mitt kontor över natten… Hon var så upprörd och olycklig när hon kom ut, jamade och jamade om och och igen.
Och på kontoret väntade det här… Det var den lukten jag känt.
Stackars Wilma hade även kissat – på mattan och på min portfölj…

Men men, sådant är livet med katter och en olycka händer så lätt. Nu blev golvet rent och mattan tvättad och Wilma är lycklig och fri igen!

  Uh-uh-ljud då – vad är det för något?
Ja, det kanske är fel beskrivet men jag menar det där ömsinta ljudet som kvinnor ger ifrån sig ibland. Ett ljud – inte från munnen utan genom näsan. ”- Uh, uh”

När kvinnor håller en liten nyfödd baby.

När man vårdar en sjuk eller kramar om en gammal, trött människa.

Ljud som uppkommer när en stark känsla av värme och inkännande uppstår – som vid närhet till en katt.

Detta ljud är nog typiskt kvinnligt. Jag hörde det senast när min dotter med tandläkarskräck behandlades av en mycket bra tandläkare, kvinna. ”- Uh, uh”.

Kanske en del män också ger ifrån sig sådana ljud – det vet jag inte. Jag har i alla fall aldrig hört ett sådant ljud från en man.

Själv kom jag på mig med att låta uh, uh imorse när jag bläddrade i Arboga Tidning. Nej, det var inte bönder som fick mig att avge sådana ljud utan det här: Grisar – djur jag känner stark empati för. Bilden fanns intill artikeln om att det är ”Bonde på stan” i Arboga på lördag.

Lite längre bak i tidningen och jag gav ifrån mig nästa uh-uh-ljud! En försvunnen katt – och mitt hjärta svämmar över.

Vore kanske kul att veta lite mer om detta uh-uh-ljud! Men vem forskar på sådant!?

Enar och Einar har namnsdag idag den 26 september. Grattis!

Själv kan bloggaren fira ny frissa idag!
Tack Jenny för klippningen på Slingan vid Torget i Köping!