Drug preguntas

Berättelserna om ”Den glada flickan från Regna socken” och ”Det dumma jaget och den kloka hjärnan!”

Allmänt, Barn och föräldrar, Blommor och blad, Bröderna katt och Vilda Wilma, Feminism och jämställdhet, Känslor, Livet, Lokalt, Personliga foton, Personligt!, Stress och utbrändhet, Sverige & Världen, Tankar och funderingar... Inga Kommentarer »

+ Idag blir det två bloggar i en, kanske man kan säga. Men dom hör ihop – väldigt mycket ihop.

Den ena kom först till blogggaren – och sen kom den andra – men nummer två publiceras som nummer ett… Svårt att hänga med? Det ger sig!

Bloggaren kom plötsligt att tänka på sin mamma. Det är väl i och för sig inte speciellt märkligt eftersom mamman var och fortfarande är – väldigt älskad, och saknad.
Men bloggaren kom att tänka på mamman ur ett feministiskt perspektiv. Så här:

Vad blev det av den där lilla tjejen från Regna socken, långt ute på landet i norra Östergötland? Hur gick hennes tankar – och hur kunde tankarna och drömmarna bli verklighet för en liten tös född på 1920-talet i Sverige? Fanns det tankar om att hon skulle bli ”hemmaflicka” och ta hand om sina föräldrar den dagen de inte orkade längre? För någon bror hade hon inte och kvinnor kunde inte ta över lantbruk på den tiden…
Hon tänkte och hon drömde och hon vågade! För en dag efter att ha arbetat några år i Perssons affär, den enda affären i byn, löste hon en enkel biljett till Undersåker i Jämtland. En resa på nästan 70 mil hemifrån.
Hon vågade leva sin dröm! Undersåker byttes så småningom mot Eskilstuna och Västerås där hon jobbade i affär och på kontor och senare avancerade.
Den unga kvinnan var mycket omtyckt och hon berättade en gång att i Undersåker hade hon tre (3!) julgranar att välja på den julen. Alla ville se till att den glada flickan söderifrån fick en underbar jul.

Hur gick det sen? Flicka möter pojke – som ju så ofta sker. Kärlek uppstod och den unga nygifta kvinnan hamnade i Arboga där maken fått jobb.
Och med kärlek följer lika ofta barn. Den unga kvinnan, numera hemmafru, fick en dotter. Bloggaren kom till världen och ett par år senare föddes ett gossebarn.

Allt det där är välbekant för bloggaren men de nya tankar som plötsligt dök upp var: – Hur gick det för den glada, duktiga flickan från Regna som så modigt sökte sig ut i världen? Som gjorde verklighet av sina drömmar, blev så omtyckt, fick många nya vänner och blev en kraft som många företag ville anställa?

Hur kändes det för en så positiv och glad ung kvinna att plötsligt bli ”instängd hemma”, i en ny stad utan jobb och utan vänner? Hon älskade självklart sin man och sina barn. Tyckte om att pyssla där hemma, sköta hushållet, dona i trädgården – men hur gick det med drömmarna?

Blev livet som den lilla flickan från Regna i Östergötland hade hoppats på? Var det så konstigt att hon stundom blev lite ”svag i nerverna” och grät under äppelträdet på gården?

Mamma läste vidare sen på ”gamla dar” och hon älskade att gå i skolan. Hon fick jobb igen, även det på gamla dar, som vakt och receptionist på ett stort företag i Arboga. Man kan nog säga att mamman tog igen lite då.

Mamma! Bloggaren tänker på hennes liv. På hennes intressen, hennes förmågor, hennes positiva och milda sätt som gav henne vänner både bland människor och djur.
Blev hon nöjd med sitt liv? Skulle hon ha velat något annat? Togs den hon var tillvara på bästa sätt? Den där glada flickan från Regna socken i Östergötland…

Generationsselfie – EU-valet 2014. Märkt av sjukdom ville mamman ändå absolut rösta i valet.
Och här – sista gången bloggaren fick lussa för mamman. Blind sitter hon där och ler. Mindre än ett halvår senare är hon borta. Den glada flickan från Regna socken i Östergötland.

 Allt det där tänker bloggaren på. Hur det blev – hur det blir. Hur historien kan upprepa sig eller inte. För henne själv.

Här kommer nästa berättelse – om ”Det dumma jaget och den kloka hjärnan”.

Bloggaren själv – dotter till mamman. En liten flicka –  – växer upp med tankar och drömmar.  Blev det som hon hade tänkt? Lever hon det liv hon drömde om? Vad hade hon egentligen för drömmar och är det kanske så att de har förändrats över tid?

Skolan blev en mardröm trots att hon var intresserad och duktig. Som mobbad törs man till sist inte säga ett ord i klassrummet. Men hon studerade vidare, fick jobb och avancerade.

Hon träffade mannen i sitt liv men blev inte hemmafru utan kombinerade barnafödande med jobb. En omöjlig ekvation som till slut inte gick ihop.   Den älskade mannen lämnade henne för en annan.

Hur gick det sen då? En svår tid. Många sorger och hon började förstå det där med att gråta under äppelträdet som hennes mamma hade gjort ibland.

Men livet har en förmåga att gå vidare – oavsett hur tufft det är. Det kom fler Luciadagar som fick firas utan de älskade föräldrarna. Det kom kraft tillbaka, det kom nytänkande.  Det kom en ring på fingret från barnen istället för vigselringen och hon kunde till och med fira sin nyfunna frihet.

Den kom en annan man in i hennes liv, en som vände upp och ner på allt.

Det visade sig att det fanns glädje och lycka igen.

MEN – inte bara glädje och lycka för evigt – för sådant är inte livet. Det kom upp nya sorger, nya problem, ny oro. Det kom svackor och dalgångar och mörker – igen.

 Det visade sig också att med utbrändhet som ”merit” kvalificerar man sig snabbare för de där svarta stunderna i livet. Hjärnspökena dyker upp!  Obefogade orostankar mal nätterna igenom och ger en ingen ro!

Bloggaren har varit med om det förr, många gånger – och nu igen. Vad gör man? Vad kan man göra??

En morgon efter en natt när det hade malts alldeles särskilt illa och mycket – med helt frånvarande sömn – hände något! Hjärnan tog över! Den goda hjärna tog över från det dumma jaget! D.v.s. bloggaren slutade oroa sig och våndas – för den goda hjärnan hade bestämt att ”- NU FÅR DET VARA NOG! Nu går det inte längre. Den där korkade bruden kör helt slut på sig – så nu går jag in och tar över! ”

Sagt och gjort! Bloggaren kunde inget annat göra än att lyda!

Och det var då hon kom på det! Den rätta taktiken! ATT LYSSNA PÅ KROPPENS SIGNALER!  Kör iväg dom där idiotiska hjärnspökena och följ den kloka hjärnan istället för det korkade jaget!

Låter det förvirrat? Det är det säkert också. Huvudsaken är att bloggaren åter kommit på banan. Att hjärnan åter gått in och sagt ifrån – något som har hänt ett antal gånger, det måste bloggaren erkänna…

Sen hoppas bloggaren förstås kunna fatta lite snabbare nästa gång vad som pågår inombords och därmed se till att stoppa i tid. Men optimist som hon är så tror hon stenhårt på att det blir så!

Sen hoppas bloggaren också att denna historia – eller båda två förstås – kan ge er som läser någonting.  Tänka till, stanna upp, förändra lite. ”Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi?”
Vill jag ha det som jag har det? Vill jag något annat? LEVA LIVET lite mera – och må bra, bättre, bäst!

På banan igen!!

Slutligen lite vinter, lite jul, lite galen kisse! Kärleksörten blommar på trappan och en liten pensé trotsar Kung Bore! Åsså Vilda Wilma som ska vara med och slå in julklappar! Här sitter hon bara helt lugnt på en kartongpåse på golvet. Men snart ska hon upp och riva bland papper och snören på bordet! Välta en hyacint och sen jaga tejprullen ner inunder bordet!  😀

Var rädda om er och om varandra – och glöm inte något väldigt viktigt: VAR SNÄLL MOT DIG SJÄLV! DET ÄR DU VÄRD!

Bloggen idag tillägnas den glada flickan från Regna socken…

 

 

 

P-pillret – en lycka för män… En blogg om sperma!

ARBOGA, Föräldraskap, Feminism och jämställdhet, Kultur, Lokalt, Relationer, SEX, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Lite av en sperma-blogg blir det idag!  Håll till godo!

 Alltså – nu tycker bloggaren åter igen att det blir liiiite för mycket märkliga tänk kring #Metoo.

För många konstiga inlägg när en del kvinnor får morgonluft och plötsligt ska spy all sin galla över män, oproportionerligt utan motstycke. Som det här: Att p-piller mestadels skulle vara männens stora lycka!!

I gårdagens Dagens Nyheter fanns detta inlägg av ledarskribent Lisa Magnusson: Rubriken säger: ”P-pillret är framför allt en sexuell revolution för män”.

Inledningsvis beskriver Lisa Magnusson om alla problem kvinnor kan få genom att använda p-piller. Först en bit in i texten kommer, så småningom, detta med att slippa bli gravid.
Citat längre in i texten: ”P-piller sägs vara en välgörare mot allt möjligt: mensvärk, oregelbunden mens och pms. Och så är det ju så smidigt att man slipper bli med barn.”

Som slutkläm dristar sig Lisa Magnusson att skriva: ”För på det stora hela framstår p-pillret faktiskt mest som en sexuell revolution för män som vill kunna få orgasm under vaginalt samlag utan att ta ansvar för följderna”.

 Bloggaren tror knappt att det är sant det hon läser! långt har alltså #Metoodrevet gått nu! Att P-piller är enbart till godo för män som vill ha sex right-on så att säga.

Lisa Magnusson glömde kanske bort kvinnorna från förr i tiden! De kvinnor som födde barn på barn på barn – varav kanske 8-10 levde till vuxen ålder.
Det som var förr i Sverige och som är vardag för väldigt många kvinnor överallt i världen IDAG!

Och varför skulle p-pillret vara en sexuell revolution enbart för män?? Hur många kvinnor har inte äntligen fått njuta av sex utan att behöva oroa sig för att bli gravida? Både inom ett förhållande men också de kvinnor som njuter av sex kanske lite när andan faller på och kanske med fler än en! Är inte det en kvinnlig sexuell revolution så säg!

Den här bilden är tagen från en artikel om Pappaupproret”. Pappor som gått samman i kampen om att få träffa sina barn men som förvägras det av sina ex – mammorna till barnen. Skötsamma, ordentliga män som bara vill ha kontakt med barnen.
För nu kommer bloggaren raskt in på något annat – p-pillret makt i en kvinnas hand!  Att använda p-piller är att ha makt! Att ta makten över att bli gravid eller inte.
Är man överens som par eller som bara sexpartners att det är enbart njutningen det handlar om och inte barnalstrande så är ju allt okey och p-pillret väldigt bra för alla inblandade.
MEN – hur många kvinnor har inte ”gjort sig med barn” genom att lura män!? Som avsiktligt sagt att de använder p-piller men inte gör det!? Som slutat med pillret för att bli gravid oavsett vad mannen, den blivande pappan, haft för åsikt.
Och hur många män skulle kunna ställa sig bakom ”Pappaupproret” – de män som bara är förälder på pappret men aldrig får träffa sin avkomma!

Sen kan vi förstås dra detta vidare – detta om mäns rätt till sina spermier! För när det sen har blivit ett barn djupt där inne  – med eller mot mannens vilja – så har kvinnan också nu makten i sin hand: Ska barnet få födas eller inte? Ska mannen få bli pappa eller inte?

Det är kvinnan som syvende och sist avgör – ska hon göra abort eller ska två personer bli föräldrar?

Så att p-pillret bara skulle vara till lycka endast för män ter sig i det närmaste skrattretande! Sluta med dessa avarter till #Metoo!

Ni galet arga kvinnor – ta och tagga ner lite,va! #Metoo är viktigt och bra – men inom vettiga, rimliga gränser. Sådana här utspel som bland annat Lisa Magnussons inlägg om p-piller tar bara udden av rörelsens budskap. Det kan till och med bli en backlash när de mest skötsamma, fina män till slut inte vet på vilket sätt det ska bete sig för att vara till lags! 
Hur mycket ska män krypa? Är att kasta skit, tillintetgöra – jämställdhet?  Är det så vi når alla människors lika värde?

Självklart inte! Sluta med dumheterna och börja prata på riktigt!

Vill du läsa Lisa Magnussons idéer om p-piller – klicka HÄR och kom till DN.

Lite annat ur DN – gårdagen till ära – den här mannen: Alfred Nobel. Det var Nobeldagen igår, söndag.
En fantastiskt inlägg om Alfred Nobel och hans verk. För oss svenskar känns Nobelpriset och Nobeldagen kanske mest som en baluns med tjusig middag och finklädda prominenter i Blå Salen. Vi har kanske inte ens reflekterat över människan Alfred och hur det där fantastiska nobelpriset faktiskt kom till!

Och när bloggaren läste det här – – tänkte hon direkt: – Den mannen hade ADHD! 🙂 Mycket intelligent och lite utöver det vanliga!
Bloggaren ville veta mer och till sin förtjusning hittade hon detta på slutet av artikeln: Den kommande boken paxar bloggaren för!!

Läs Ingrid Carlbergs intressanta inlägg HÄR i DN!

😉 Lite kulor – ja, och lite krut – så har bloggen blivit idag och till slut detta.

”BARA JAG” handlar inte om någon sorts egotrippande inställning – jo, kanske lite. Bloggaren kommer framöver att tänka ”BARA JAG” – det vill säga bara på sig själv. Sätta sig själv i fokus för en gångs skull.
Bloggaren höll på att gå sönder, igen – och sätter därför ner foten. Det är BARA JAG som gäller nu – för att senare orka tänka på andra.

Gårdagen var mycket mörk och imorse upptäckte bloggaren visdomsorden i kalendern för förra veckan:
Edith Södergrans kloka ord: ”Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.”

De kloka orden tar bloggaren till sig – och hoppas att alla andra som känner sig nere, som tappat all ork och kraft – kan finna tröst i dem.

För sen är det ju så här också! Dagens ord! STARKA TILLSAMMANS!
”Snöflingor är bräckliga på egenhand. Men se bara vad de kan åstadkomma när de håller ihop”.

Så sant! Men för att orka hålla ihop med andra så måste man hålla ihop själv. BARA JAG – nu.

På tal om snöflingor så får sista bilderna i bloggen bli utsikten från bloggarens fönster precis just nu.
Det snöar för fullt i Arboga.

Var mycket rädda om er – för att också kunna vara rädda om varandra.

BARA JAG!  Kram

 

 

 

 

”Idag sitter jag hellre inne!” Om Hotell Hamilton!

Brott och straff, Historia, Lokalt, Resor, Samhällsfrågor, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Då var det dags för bloggen om fängelset. Närmare bestämt Sveriges Fängelsemuseum som ligger i Gävle!

Här har vi Hotell Hamilton – så kallades fängelset i folkmun – det ligger på Hamiltongatan i Gävle.

Fängelset, gamla Gävleanstalten, byggdes år 1847 som ett av landets första cellfängelser. Den kom att användas i 139 år, fram till sommaren 1986 då den ersattes av en nybyggd lokalanstalt i utkanten av Gävle.

Fotot överst visar cellfängelset och intill ligger slottshäktet:
I Slottshäktet visar museet hur fångarna bestraffades på 1700-talet men där finns också en underjordisk fånghåla från 1553 – det allra första fängelset på platsen!

Cellfängelset för oss framåt i tiden.
”En av de största reformerna på 1800-talet, var beslutet att bygga cellfängelser och sluta upp med de hemska skam- och kroppsstraffen. Tanken var att ett frihetsberövade straff var tillräckligt hårt för den som dömdes.
Straffet var liktydigt med isolering dygnet runt, under total tystnad i upp till två år. Detta ansågs då vara lösningen på all kriminalitet och att den skulle vara utrotad omkring hundra år senare. Det vill säga någon gång i mitten på 1900-talet.” (
Citat från Fängelsemuseets hemsida.)

Vi börjar i slottshäktet och så här står det om häktets permanenta utställning på fängelsemuseets hemsida, citat:

 ”I slottshäktet från 1732 har vi en utställning där du får uppleva den tid i Sverige innan vi hade uppfunnit straffet att isolera de dömda en och en i cell. Då hade vi istället offentligt verkställda skam- och kroppsstraff.”

Utställningen visar på hemska förhållanden för fångarna liksom än värre bestraffningar.
Bland annat stegling:

Bloggaren fick snurra på hjulet för att få sitt straff… Hjulet säger: ”Du stjäl för fjärde gången år 1779 och som kvinna döms du till livstid på tukthus”!

Fångarna hölls många i samma rum på 1700-talet – både kvinnor och män – med en enda gemensam tunna på golvet för att uträtta sina behov.

 Den här kvinnan är dömd till döden för mord. Hon blev gravid utan att vara gift vilket var en stor synd på den tiden. Hon vägrade dessutom att gifta sig med en man som ”ställde upp” utan valde att få till en abort.

Utställningen i slottshäktet dramatiseras och berättas även genom hörlurar man får låna. Det var mycket intressant och mycket skrämmande.

På väg nu till cellfängelset och framåt i tiden. På väggen uppför trappan står att läsa: ”Fostran, Kontroll, Disciplin, Övervakning”.

Innanför celldörrarna får vi berättat för oss om olika brott och bestraffningar från 1800-talet och fram till våra dagar.

I den här cellen 1847 sitter Carin Olsdotter med sin son Petrus. Petrus är ett s k oäkta barn och Carin Olsdotter blir moraliskt fördömd som ogift och gravid – och lämnar sin hemby. Hon döms senare för fylleri och stöld. Under tiden hon sitter häktad föder hon en dotter.

Carin Olsdotters straff blir 28 dagars fängelse på vatten och bröd. Båda barnen sänds iväg när Carin ska påbörja sitt straff.
Hur det gick för barnen är okänt men Carin Olsdotter hittar vi två år senare på Norrmalms kvinnofängelse i Stockholm – åter dömd för stöld. I fångförteckningen finns ett litet kors vid hennes namn. Carin Olsdotter blev 35 år gammal.

Här finns berättelser om ohyggliga isoleringsstraff där den som då drabbas av ångest får tvångströja eller sätts i spännbälte…

  Ansiktsmasker användes på fångarna för att skydda deras identitet.

Här beskrivs vetenskapliga experiment på kvinnliga fångar…

Giljotin. Bila för avrättning:

Till vänster ser vi ”Svarta familjen”– en far och hans tre söner. Familjen sköt ihjäl två polismän. Till höger ses en av sönerna – Per Johan Pettersson, även kallad ”Alftamördaren”. Han ansågs som den pådrivande kraften vid polismorden och dömdes till döden. HÄR kan du läsa på Wikipedia om Per Johan Pettersson.

Den 17 mars 1893 halshöggs Per Johan Pettersson i Gävle, av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman – Sveriges sista bödel. HÄR står mer om Anders Gustaf Dahlman.
Dahlmans första avrättning var den av Anna Månsdotter 1890, Yngsjömörderskan. ”Skarprättare Dahlman är mannen längst till vänster. Han gömmer bödelsyxan bakom ryggen.”

På fängelsegården precis där björken nu står skedde avrättningen av Per Johan Pettersson 1893.

Modern tid med egen cell och TV.

Konstnärligt skapande i fängelserna. ”Årummet i Gävle” – konstnär Leopold P 1914.

Lillemor ”Hinsehäxan” Östlins målning från 2005 –”Självporträtt”:

 ”Allmänt och individuellt preventivmedel” – kallar Janne Bergquist sin tavla från 70-talet.

Isaac Grünewald målade detta på Långholmen 1926: ”Utsikt och självporträtt”.

Uppfinningsrikedomen var stor bland de intagna. Den här cellen visar olika trick man tagit till för att försöka ta sig ut ur fängelset.
De här skorna har ”inbyggd gaffel och kniv” för att fången lättare skulle kunna klättra ut. Det fungerade – men inte fullt ut…

En alldeles särskild cell…

Att prova på… Som tur var stod dörren på glänt och bloggaren slapp ut!

Om julen på fängelset berättar fängelseprästen Henrik Ekman 1952.

STORT TACK till de jättetrevliga guiderna på Sveriges Fängelsemuseum i Gävle!
Tyvärr fick jag bara med den ena på bild!

Lite shopping blev det också! Såväl nyckelringar som örhängen i form av handklovar! 
Ett paraply också!
Stort, svart och bra!  Och med följande text: 

”Idag sitter jag hellre inne”! Det passar dagens väder som ju började så bra. Snö och fint på gården – men sen blev det bara småregnigt och slask! Som gjort för att sitta inne! 😉

Lite fint blev det inne också. Syns knappt att det hänger en fin mistel i portalen – men så här ser den ut: Misteln är inköpt på Röda Korset i Västerås! Vem ska pussar därunder tro!? 🙂

Besök gärna fängelsemuseet i Gävle! Det är verkligen värt en resa till Gästrikland! Dessutom är det ju så vackert i Gävle!

Klicka HÄR för att läsa allt om Sveriges Fängelsemuseum!

 

 

 

 

 

 

Med sin tid – utan att veta om det… Om resor i livet och om en och annan silverfisk!

Dikter, Lokalt, Natur, Pressen - tidningar och media, Resor, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Här är tre av bloggarens favorittidningar! ”Kupé”SJ:s tidning som bloggaren plockar med sig från tåget. ”Turist” – tidningen för medlemmar i Svenska Turistföreningen och längst fram ”Natur” – som kommer till en om man är medlem i Svenska Naturskyddsföreningen – vilket bloggaren är.

I de senaste numren fanns en del intressant. Bloggaren bläddrade i tidningarna först igår kväll men kom underfund med att hon prickat in en del rätt ändå! 🙂

Ur tidningen Kupé – ”Lapplands bästa” om resor till vårt land längst norr ut. Bloggaren var högst däruppe i juni månad – i såväl Kiruna som Jukkasjärvi där vi bodde på Ishotellet! Här sitter vi i Ishotellets bar gjord av is!

I tidningen Turist för Svenska Turistföreningen finns detta i senaste numret: God Jul i Gävle”. Bloggaren var i Gävle i helgen som gick! Om det kommer mer i dagens blogg.

Sen Svenska Naturskyddsföreningens fina tidning som bloggaren bara tycker om och gärna tar till sig av. Till exempel detta om att barn tyvärr kommer mer och mer bort från naturen och upplevelser där. Naturen är så enkel och så värdefull att ta del av.
Bloggaren läser med intresse om lavskrikan. Så här står att läsa om denna lilla fågel, citat ur tidningen:

”Enligt forskarna kommunicerar lavskrikor lika avancerat med varandra som primater och surikater. Olika läten varnar inte bara om vilket rovdjur som är i farten utan också vilken fara det utgör.
Dessutom har de ett minne i särklass. En fågel kan gömma upp till 50 000 matbitar i sitt revir och hittar i stort sett varenda en.”
Vilken fantastisk liten fågel!

Annat i denna naturtidning: ”På safari i lägenheten”… om småkrypen som kan finnas där…

Bloggaren har en och annan sådan här i sitt badrum: Silverfisken kan bli 8 (!) år gammal och tidningen berättar bland annat att, citat:
”Silverfiskar hör till fjällborstsvansarna, en av de första djurgrupper som lämnade havet och gick upp på land för omkring 400 miljoner år sedan”!
Det är inte annat än att bloggaren känner en viss vördnad för detta lilla urgamla kryp som pilar runt på klinkersgolvet.

Gävle då – nu kommer det!

Bloggaren åkt till Gävle i lördags. Det gick smidigt och lätt med tåg! Här är järnvägsstationen i Gävle – och mitt emot ligger det mysiga Järnvägshotellet.

Såhär ser det ut på Järnvägshotellet!
Toalettens belysning var inte fy skam!

Bloggaren besökte en s k storseans för första gången och den hölls av mediet Pierre Hesselbrandt. Folkets Hus i Gävle var fullsatt och visst var det intressant. Pierre var seriös och duktig men det var lite för mycket ”show” över det hela, tyckte bloggaren. Roligt att ha varit med om i alla fall.
Vägen hem på kvällen: SÅ vackert i Gävle!

Sjömanskyrkan i Gävle ligger precis intill Järnvägshotellet och bloggaren tog en morgonpromenad på söndagen när solen var på väg upp.

Så vackert att promenera längs med Gavleån!

Här kommer fler bilder från söndagspromenaden:

Så fin morgon!

Bloggaren tänker absolut åka hit igen!

Och därborta! Där skymtar vi bocken!

Bloggaren tog sig en närmare titt på den berömda Julbocken! Den är verkligen stor!
Bloggaren fick väktaren att posera invid bocken för att ni verkligen ska få se hur gigantisk bocken är! Ja, väktare vaktar bocken dygnet runt innanför dubbla staket! Bloggaren hoppas att den fina bocken får stå kvar där så ståtlig och fin och att ingen bränner ner den, som ju tyvärr brukar hända. Denna bock är den 51:a i ordningen!

Staden präglas av bockar… Dom här sötnosarna finns strax intill Järnvägshotellet i centrum.

Bloggaren besökte ett intressant ställe också! Det här: Sveriges Fängelsemuseum! Där inhandlades bland annat dessa fina örhängen! Handbojor! 🙂

Nästa blogg kommer att handla om Fängelsemuseet! Mycket intressant! Så titta gärna in här igen!

Morgonen i Arboga! Ganska vackert här också!  Och så här säger dagens visdomsord: ”Varje morgon är början på en dags äventyr, vars gåvor man aldrig vet på förhand”.

Så sant – och här kommer ytterligare några kloka ord:

”Ingen annan väljer ditt liv – du gör!
Ingen annan styr dina planer – du gör!
Ingen annan hindrar dina mål – du gör!
Ingen annan än du själv väljer om din dag ska vara ljus, varm och löftesrik –
eller tung, mörk och utan hopp.
Du väljer! Bara du.”

Och från vännen Eva kommer de här orden som Eva fått till sig från en vän om en annan:

”Hon hade varit med om mycket i sitt liv – men hittade alltid tillbaka till sin glädje.”

Så fint och så viktigt. Välj ditt liv – låt ingen annan styra. Är livet hårt och tufft ibland – försök ändå att hitta tillbaka till din glädje!

Hitta gärna tillbaka till bloggen också! Var rädda om er och om varandra! Kram!

 

 

 

 

 

Familjedraman – she too… Om bitchar!

Barn och föräldrar, Föräldraskap, Känslor, Kärlek, Livet, Lokalt, Personliga foton, Personligt!, Relationer, Stalking, Svartsjuka och sjuk av avund, Sverige & Världen, Tankar och funderingar... Inga Kommentarer »

Det är mycket nu om män! Metoo handlar inte om dig eller mig utan om MÄN.
Men historien är som bekant varken svart eller vit. Det finns inte en grupp människor som är helt igenom goda och en annan som är fullständigt värdelöst förkastliga.

Bloggen idag handlar om bitches – som på svenska kan översättas med satmaror! Kvinnor – bara kvinnor – som ställer till ett elände för såväl män, andra kvinnor, som barn och familjer.
Det kan handla om avundsjuka, svartsjuka, dåligt självförtroende eller ren allmän jävelskap.

Har du träffat på någon satmara!? Bloggaren har! Flera stycken, flera gånger under årens lopp.

Satmaror som ser till att du får dålig kontakt med dina föräldrar och deras släkt. Som gör att man först på äldre dar, när den delen av släkten kanske är borta, kommer på vad man mist.
 Och kommer på  att det var skvaller och förtal som orsakade förlusten för dig – inte du själv. Du drabbades som liten av dessa satmaror. Det förstörde en del av ditt liv, ingenting du kan göra något åt idag…

Och historien upprepar sig… Bloggaren vet flera satmaror i nutid som pratar illa om sina före detta män och än värre om männens föräldrar – exsvärmor och exsvärfar. Och varför detta skitsnackande?? Ja, säg det. Det kan förmodligen handla om bitterhet och svartsjuka, svårigheter att komma över en separation o.s.v.

Värst är det när barn drabbas! När en skilsmässa går ut över barnen.  En skilsmässa kan vara svår för barn ändå och att göra den ännu värre genom att agera satmara gentemot sin exman, barnens pappa är helt förkastligt.

Det finns mer raffinerade sätt dessa satmaror kan ta till. Inte bara prata illa om barnens far utan också förvägra barnen att träffa sin pappa.
Och då försöker satmaran lura omgivningen med att säga att hon ”skyddar” barnen från exmannens nya liv – när det i själva verket handlar om svår, galen svartsjuka.
Men det kommer att slå tillbaka när barnen blir äldre och förstår. Barnen är en del av sin far…

Det finns satmaror som försöker styra vilka barnen får träffa när de är hos pappan. Som ser till att begränsa tillvaron så starkt för barnen att i deras liv får det bara finnas mamma och hennes bekanta.
Alla andra, det vill säga alla exmannens vänner,  ska jagas bort som ”farliga” eller ”otrevliga” – människor som inte vill något gott. Att exmannen skulle få träffa någon ny kvinna är totalt uteslutet.
Gör inte mannen som satmaran säger så hotar hon med barnen. Går han inte med på hennes krav får han aldrig mera träffa sina barn! Hot och hat.

Barnen blir förlorarna – förutom mannen då vars värld krymper. Livet blir en kamp, en plåga.

En bitch kan vara en dramaqueen också – en som försöker gråta sig till allting och ställa till scener för att framställa sig själv som offer.

Bloggaren känner till män vars fruar tvingat männen att gå till psykolog på grund av dessa mäns ”grundlösa svartsjuka”.  Under samtalsterapin sen har det framkommit att männen sannerligen haft all anledning att vara svartsjuka…  Männen framstod som idioter och det tisslades och tasslades bland dem som hade ”provat” henne…

Det slutade ofta med att bitchen fick mannen att gå i koppel, göra som hon ville, tills den dagen kom då hon lämnade honom för en av de andra…

 Bloggaren har drabbats. Både av den stora kärleken – – och av förlusten när otrohet och lögner var ett faktum…
 Det var svåra år och ”den andra kvinnan” tog till alla ”trick in the book” för att få det hon ville ha. En satmara – det också. Precis som förmodligen bloggaren också kallats emellanåt. Ingen är felfri.

Sakta tog bloggaren sig igenom dessa år. Hon hade aldrig en tanke på att försöka få mannen tillbaka. Det som var gjort var gjort och hon gick vidare, ensam.
Hon följde de här reglerna: Något som alla som upplevt en skilsmässa borde göra. Acceptera och gå vidare. Lämna exmannen ifred och fatta att det faktiskt går att bli lycklig utan honom. Har du ingen självkänsla så försök att skaffa det!  Och det gör du INTE genom att ständigt stalka exet och inbilla dig att du ska få tillbaka honom.

Alla generationer har satmaror. Med satmaror följer sorg och bedrövelse. Att vara en bitch och förstöra genererar ingenting gott! Varken för dem hon drabbar eller för sin egen del. Att bete sig bitchigt ger dåligt rykte. Folk tycker inte om en bitch och vill helst inte ha med sådana att göra.  Ju mer bitchig desto färre vänner och mer osäkerhet och dåligt självförtroende väntar denna trista kvinna.

Att bete sig illa kan förstöra väldigt mycket. Medföra avslutad vänskap, dålig stämning på jobbet, splittring av familjer, utanförskap och ensamhet.
Bloggaren skulle önska att kvinnor tänkte till lite – FÖRE – innan de går till handling, till attack eller systematiskt börjar förstöra för andra – innan de blir en satmara och bitch.
Det finns så mycket sorger och bedrövelser ändå här i världen. Stoppa de elaka orden innan de hoppar ur munnen. Tänk i andra banor istället för i dina ingrodda, elaka. Visa kärlek och du får kärlek tillbaka.

Man lär så länge man lever, heter det. Men då gäller det också att ta lärdom av det upplevda.

Här är några fler bra bilder som säger en hel del!

Skvallra inte! Snacka inte en massa skit om folk! Gäller ung som gammal. Att snacka en massa smörja och förtala andra är totalt värdelöst. Du gör andra illa och blir själv ansedd som en riktigt hemsk bitch!

Behandla dina barn med respekt! Använd inte dina barn i kriget mot ditt ex!
Barn ska förstås behandla sina föräldrar respektfullt också. ”What goes around comes around”, säger man, och tänk på det vad gäller dina barn. En dag får du tillbaka det du sått… Låt det bara vara goda och bra saker då.

Du kvinna som blir lämnad av din man – bli aldrig en bitch!

Separationen skedde av en orsak.  Vilken vet bara vi själva. Det är kanske inte bara av en orsak utan flera.

Bloggaren blev lämnad och vet att det inte är bra att stalka!  Glöm honom och svartsjukan!  Eller lite beskedligare uttryckt, inte så bitchigt: 

För så här är det: och så här:

Tänk på att ett uppbrott, att bli lämnad, kan föra något väldigt gott med sig så småningom!

Bloggaren mådde riktigt dåligt när hon blev lämnad. Pratade nog en del illa om ”den nya” – men kände sig aldrig underlägsen. Erkände för sig själv att hon nog varit delaktig också i det som kom att bli en separation.
Hon accepterade och gick vidare. Upptäckte att dörren stod öppen för någonting nytt! Träffade någon som gjorde henne lycklig igen.   Gav henne livet tillbaka –
ja, faktiskt.

Så var inte en bitch!   Förstör inte för andra! Förstör inte som den svärmor eller svägerska du är! Förstör inte som arbetskamrat eller ”vän”! Förstör inte som mamma för dina barn nu och i framtiden! Förstör inte som vare sig fru eller exfru!
Förstör framför allt inte för dig själv!

There is more to come!! Unna dig en ny framtid utan bitchighet!

 Lite annat också denna 1 december! Lite roligare saker, inte så tunga och jobbiga. Det var ju dags att vända blad imorse – från november till december! Och bloggaren har många almanackor…

En som stöder katthemmet Huskatten i Västerås!
En för att hon gillar katter rent allmänt!
En för favoritplatsen i England! Och till och med egentillverkade almanackor! 🙂 Det finns några till…men det räcker så här! 🙂

Bloggaren blev sen sugen på att sätta igång med julpyntandet nu när 1:a Advent står för dörren.
Inspiration fick hon genom Lotta – som hur gullig som helst gav bloggaren denna söta lilla tomte när de möttes på stan här om dagen! TACK LOTTA!
Så nu har några av julsakerna plockats fram och det under passande musik! 🙂 Saffransbullar har bakats också!

Sen var det ju dags för adventskalendrarna!! Bloggaren har tre!

Scouternas adventskalender gillas allra mest – för luckorna är inte bara utstansade rakt av utan sitter där dom ska, så att säga. Första luckan är den bruna tunnan lite till höger i mitten.

Ja, nu är december månad här och mycket roligt väntar – kan man hoppas… Tänk då på det som skrivits högre upp. She too – kan vara en bitch!

Bloggaren mår bra numera


Psst! Kom ihåg:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.