När dottern firades i Stockholm den 8 mars 2020 på en fullsatt restaurang med buffé skrev Dagens Nyheter ingenting den dagen om corona. Covid-19 fanns liksom inte.

Söndagen efter – den 15 mars såg DN:s förstasida ut så här: ”Här stänger Danmark”

Och så har det fortsatt: 22 mars.

29 mars:
5 april:   5 april –  och fyra veckor har gått sen vi obekymrat firade i Stockholm – tog både buss och tunnelbana och umgicks i närkontakt med folk. Så mycket kan det hända på en månad!

 Jag har hela tiden – från dag 1 – vägrat inta en hysterisk panikhållning! En del har kallat mig korkad och andra oansvarig – men jag är inte dum och jag tar mitt ansvar men vägrar panik och hysteri.
Mina ledord är SUNT FÖRNUFT och just ANSVAR!

Jag vägrar dela skrämselrapporter på sociala medier – till skillnad från väldigt många andra. Jag följer inte tidningarnas domedagsrapporteringar och tittar inte på TV:s olika nyhetssändningar som om och om igen upprepar antalet döda i alla världens länder förutom Sverige.
Men jag tar till mig information ändå och följer den. Jag är inte smittad och jag är inte ens lite förkyld och vägrar må jättedåligt psykiskt av information och nyheter jag inte kan göra någonting åt.

Idag såg DN ut så här på förstasidan:
Stora bilden: ”Snuvade på studentfirandet”.
Sen ”S:t Erikscupen – föräldrarna fick stanna hemma”.
Vidare – ”Kommuner kritiska mot försenad hjälp”.
”Turkiet anklagas för att låta smittade ta sig till Europa”.
och sen undrar Peter Wolodarski: ”…vad för slags trafikflyg vi kommer att ha kvar när denna kris är över”.
Lite om galningen Trump också – och om att du måste köpa rätt musfälla för att inte begå jaktbrott.

 Låter det roligt? Uppmuntrande – i en redan hysteriskt deppig värld?

Inuti tidningen är det inte ett dugg bättre! Varje sida, näst intill, är fylld med elände och bedrövelser.
Till exempel nyheterna på sidan 8: ”Fler planerar för döden – nyregistreringar i Vita arkivet”! 
Och ”111 nya dödsfall i Sverige: ”Följer trenden”.
Så säger den nya allvetande gurun Anders Tegnell – denne statsepidemiolog som numera har egen fanclub! Idoltröjor med hans foto finns också att köpa!

HUR SJUKT ÄR INTE DET!!

På samma sida berättar också DN att de denna söndag har nio sidor med dödsannonser mot vanligtvis fyra…

Media ska ge oss nyheter och information – det är självklart. Men när det hela tiden rapas upp det ena eländet efter det andra och inget annat då blir jag ARG!

Droppen som blev denna bloggs tillkommelse var det här: Björn Wimans inlägg med rubriken ”Har du rätt att återgå till det normala efter krisen?”

Det blev ett inlägg med dubbel effekt för mig!
Först blev jag jättearg! Lite som RÖR INTE MIN VITSIPPSBACKE – när jag läste det här under den vackra bilden av vitsippor: Och sen läste det här!! Om en gnällig Gustaf Fröding 1909 som föranleder Björn Wiman till följande rader:
”Och även om man inte delar Gustaf Frödings dystra predikament är det lätt att känna igen sig i hur det denna vår har kommit ett slags hinna mellan en själv och den verklighet man varseblir.
Vitsippsbackarna, bäddarna av scilla och syrenernas knoppar bär inte längre på samma naturgivna skönhet som de brukar. Med coronapandemin som bakgrund ser man världen som en annan.”

 Jag gick i taket!!
Inte vitsippsbackarna också! Förstörda, besudlade av Covid-19. NO WAY!!

Jag såg hur media förstörde hela min vår!  Mina underbara promenader! ’Mitt välmående i solen trots det galna coronaläget!

Jag såg hur jag snart inte ens skulle kunna freda mina egna omgivningar från den psykiska coronasmittan!

SÅ VAR DET JU INTE ALLS!! För efter att jag exploderat fortsatte jag att läsa hela artikeln! Slutet av Björn Wimans inlägg var helt underbart: Citat:
”Men den mest djupgående insikten av coronakrisen är kanske att den kan ge oss ett nytt förhållningssätt till begreppen rättigheter och skyldigheter. Under lång tid har vi i den rika delen av världen levt med ett fokus på våra rättigheter – vår ”rätt” att resa vart vi vill, vår ”rätt” att äta vad vi vill, vår ”rätt” att skövla naturen som vi vill. Vad den senaste tiden har visat är att vi också är kapabla att tänka på våra skyldigheter – mot världen och varandra.  

Det finns ingen lagstadgad ”rätt” att återgå till det normala när den akuta fasen i pandemin har klingat ut. Det normala finns inte ens längre. Det som finns är en skyldighet att fortsätta sträva efter en annan värld, en som går att se på med den ogrumlade blick som den sjukdomsplågade Gustaf Fröding drömde om. Det som vi en gång tyckte vara vackert kan – verkligen – bli vackert igen. ”

TACK Björn Wiman!

Hela hans artikel kan ni läsa genom att klicka HÄR! Gör det!!

Jag fortsätter mina ljuvliga promenader och jag ser faktiskt den underbara naturen precis som den är – utan någon hinna färgad av Covid-19!

Jag fortsätter att blunda för upprepade hemska fakta, tusentals dödsfall i USA och stänger inte in mig i det soliga vårvädret!
Jag använder sunt förnuft, jag tar ansvar och jag vägrar låta corona psykiskt infektera allt och alla runt omkring! Det räcker som det är!
Jag tar tillvara allt det positiva som faktiskt finns och tänker en dag i taget.
Jag lever och jag vill fortsätta leva och njuta så länge jag kan!  Och jag unnar er detsamma! Du behöver inte alls må så dåligt som massmedia vill infektera dig med! Selektera informationen, lugna ner dig lite och njut av aprilsolen och allt var naturen bjuder!
En sak till: Ingen av oss fyra som firade i Stockholm den 8 mars har blivit sjuka i corona!

Var rädda om er där ute! Sunt förnuft och ansvar!
Puss och kram från mig – garanterat smittfritt:

Efter dagar av bestörtning, ilska och oro, ja till och med en sömnlös natt – så kände jag igår kväll: NU RÄCKER DET!!

Efter domedagsprofetior, sorgsna bilder som den här –  ihop med arga människor som inte tycker att alla riktigt tar hysterin på allvar, toapappershamstring och gud vet vad – tog jag ett personligt beslut:

NU ÄR DET NOG!

Jag tänker på den här boken: Johan Cullbergs suveränt bra bok: ”Kris och utveckling”.
Vad som händer när vi hamnar i kris. Och det gäller i stort som smått!
1) Chock  2) Reaktion  3) Bearbetning  4) Nyorientering. Och hur vi kan hantera detta.

En vän till mig tycker sig inte riktigt hänga med i mina ”humörsvängningar” – men jag känner att jag gått igenom de här faserna Kanske snabbare än andra – vad vet jag?

1 –  Chocken på detta med corona. 2 – Reaktionen på allt som händer runt densamma – hysterin och paniken. 3- Bearbetningen – jag har tänkt till och funderat på vad som är realistiskt – sunt förnuft – och hur jag personligen drabbas – eller inte. 4) Dags för nyorienteringen som jag inleder med att VÄLJA ATT VARA LYCKLIG!

JAG VÄLJER LYCKA OCH GLÄDJE!

:  ”Today I choose to be happy”!!

 Tog en skön promenad som vanligt tidigt imorse och det var ljuvligt trots regn –
eller kanske tack vare den!

Jag känner mig pigg och frisk! Jag har tak över huvudet och en säng att sova i. Jag har mat i kylen! Jag är lycklig, glad och nöjd! Jag väljer lycka och glädje.

Vill någon köpa Johan Cullbergs bok – ”Kris och utveckling” kan jag rekommendera begagnade exemplar till bra pris på Bokbörsen! Klicka på namnet så kommer ni till den hemsidan!

Livet är kort! Tänk på hur bra du har det.
Välj att ta tillvara dagen med glädje och lycka –
istället för oro och förtvivlan över sådant som du inte kan påverka!

I natt hade jag svårt att sova. Vaknade och tänkte. Och skrev. La ut oron på Facebook.
Det här:

” Tankar i natten.
VAD ÄR DET SOM HÄNDER?? PÅ RIKTIGT??
Panik, hysteri, kaos världen runt! I alla fall bland de rika länderna. De fattiga u-länderna verkar ingen bryr sig om…
Stängda gränser, stängda arbetsplatser, utegångsförbud, börsen rasar. Panik!!
Ekonomin rasar. Fonder kollapsar. Och sen…

Pengar får inget värde. Jobb finns inte för ingen kan betala. Vad händer då…

NU kan vi börja oroa oss för det verkligt farliga – som inte handlar om en lindrig influensa.

JORDENS UNDERGÅNG? OMSTART? TILLBAKA TILL NOLL?

➡️ Som jag hela tiden sagt: DET ÄR INTE CORONA SOM ÄR FARLIG – DET ÄR HYSTERIN, PANIKEN!!
Rädda sig den som kan!! Men hur – och vem – med vad…”

Lite inlägg från dagen hittills – via sociala medier:

The Body Shop ”gör reklam” med tvätta-händer-råd.

Andra – småföretagare – drabbas hårt!

En del är snälla men tjänar en slant på det också! Hemkörning av allt från vitvaror till kaffebryggare – mot en avgift.

 England och York upprättar ställen för att ge hjälp åt isolerade!

Flygningar ställs in – resor måste avbokas, operationer skjuts på framtiden – skolor stänger, arbetsplatser stänger. Det är sådant som bara drabbat min egen familj.
Födelsedagspresenten – resan till Krakow – blir antagligen inte av när Norwegian permitterar och kanske t o m går i konkurs!
Min brors efterlängtade operation skjuts upp till hösten – blir den av då??
Dotterns lokförarskola håller stängt och ena sonen måste jobba hemifrån.

Oro! Förvirring! Rädsla! Besvikelse! Ilska! Maktlöshet.

Så här känns mitt inre. Spretigt och mörkt.

Men se – vad som sitter där. Högt uppe i trädet!  En fågel! Hoppet!

Hoppet finns! Alltid!

Alltså – HUR kan gigantiska Arla bråka med lilla Oatly?? Satsa en massa pengar på reklam för att klassa ner en havredryck?? Ni vet den där larviga reklamen med Brölk, Pjölk, Trölk och allt vad det är…
Det finns också folk som blir förbannade på att vi inte dricker mjölk – ”för det har vi ju alltid gjort” och pratar en massa dynga om ”öppna landskap” när ”livet på landet” numera ser helt annorlunda ut än förr!

En del svenskar lever med någon sorts gammaldags romantisk syn på kossor och mjölk.
Precis som om det skulle vara som förr i tiden! Bondmoran med huckle som mjökar kossan Rosa – en av de 5-6 kor hon har och som hon alla har namn på och även känner till deras personligheter.

Ladugården från förr!

DET FINNS INTE LÄNGRE! Det är inte den mjölken du får från Arla! Inget myspys utan stordrift!

Kor på grönbete – och lycklig kossa om våren! 
Inte heller ovanstående är verklighet för många kor längre. Många kor får stanna inne året om…

Den här bilden är unik! Hur många kalvar får dia så här idag?
Visste ni att kalven tas bort direkt från sin mamma när den är född!?
Hur känns det tro? Hur känner mamman som burit sin kalv och sen föder den för att snabbt se den försvinna ifrån sig? Och hur känner den lilla nyfödda kalven? Ensam och övergiven.
Men det bryr sig väl inte mjölkivraren om bara han eller hon får mjölk i glaset!

Så här ser verkligheten ut!
!

Okey, jag dricker också mjölk ibland men väljer då den något snällare ekologiska varianten! Obsevera – jag skrev den NÅGOT snällare varianten! Förutom att kossan får annat bete så är kravet att kalven får dia minst ett (1) dygn…  ETT DYGN!! Vad säger man??

KRAVet på KRAV-mjölk är minst 1 dygn för kalven hos mamma… Sen tas kalven därifrån för att du människa ska få dess mjölk!

Ja, vad säger man…

Kalven vill suga mjölk från sin mamma och försöker suga på allt den kommer åt… Jaa, vad säger man som sagt. Och ändå är inte detta att skilja kalv från ko alls klassat som djurplågeri – långt ifrån! För alla vi människor ska ju absolut ha rätt att dricka mjölk… Medan kalven får nöja sig med ersättning…

Det är dessutom väldigt slitsamt för en ko att föda så många kalvar och producera så mycket mjölk:

Så det är bara SÅ PINSAMT att jättestora Arla bråkar med lilla skånska Oatly! Om en dryck gjord på havre!! Tiderna förändras! Vi utvecklas – förhoppningsvis – och lär oss att ta in verkligheten!
Dessutom kanske vi kan tänka lite längre än att fastna i det som var förr – innan havredrycken och sojagrädden m fl alternativ!   Och faktiskt också ta in pease, corn, tofu, seitan och en hel del annat köttsubstitut! Och det hemska om dagens köttproduktion det tar jag en annan gång. En liten grej bara: Var bor du helst – granne med en handelsträdgård eller ett slakteri!?
Som min dotter sa: ”- Många skulle sluta äta kött om slakterierna hade glasväggar…”.
SÅ TÄNK på vad du hugger tänderna i eller häller i glaset! VAR ÖPPEN för lite nymodigheter! Allt är inte som förr! Det sker en utveckling som också kan vara av godo! TÄNK!

Klicka på Arla och Oatly i början av bloggen som kommer ni in på Wikipedias redovisning av respektive verksamhet.

Pinsamt Arla!! Så pinsamt. ”- Smakar det som mjölk?” ”- Nej, med det är coolare!”  Precis som om man skulle välja att dricka Havredryck för att vara cool och inte miljömedveten och djurvänlig – och för att det är så gott… Pinsamt, ja…

Oatly!

Men lite lycka var utlovat också! Det kan man få väldigt enkelt genom att göra som jag brukar göra. Spara alla härliga händelser och låt dem gå i repris!
Skriv helt enkelt ner ditt lyckoögonblick på en lapp och lägg i en burk! Sen när året är slut öppnar du burken och hittar alla lappar – och genom att läsa dem får du uppleva lyckan i repris! 🙂

Så en bit in i januari var det dags för mig! 50 lappar räknade jag ihop! Helt fantastiskt! Det är ju nästan en härlig händelse i veckan! Lappar i olika former och storlekar! Som den här: Lite hemlig.
Och den här! 🙂   ”Lycka är att galet göra en snögubbe”!

Det blev en härlig återblick och en hel del skratt! Här kommer några fler av lapparna i 2019 års burk:

***

och en dubbel – fram och baksida:

***
Om fullmånen över Björkebo mitt i natten och att bada både långfredagen och påskafton i april(!)i sjön Björklången! (Bildbevis!)

Och den här lite galna, underbara: Om vad som kan hända på inköpsfronten när passionen drabbar en vid 40+! 

Om lyckan att bli frisk igen efter att ha varit sjuk: Och så enkelt som att bara älska sin sköna säng! En hel del om England också – såväl Goathland som Pickering och Whitby...

En liten fin, härlig påse lycka!

En ny är redan fixad! Och den första lappen lycka handlade om att bli konstaterad frisk förutom ”migrän med aura” efter besök på Akuten i Västerås med synrubbningar och huvudvärk. Det var en verkligt härlig händelse – att bli helt igenomgången och befinnas frisk. Ingen stroke och ingen tumör.

Fint sällskap har min glasburk eller hur!!
Big Ben och North Yorkshire! 🙂

Lite om Magazin24 också! 
Från och med år 2020 kommer tidningen inte längre ut på onsdagar utan har blivit en helgtidning. Dessutom har man bytt distributör – något som tyvärr inte gick så bra…
Väldigt många blev utan tidning i helgen som gick – även jag! Och att jag inte fick den gjorde mig sur eftersom jag hade en krönika med i första numret för året! Men den som inte fått papperstidningen kan läsa krönikan på nätet genom att klicka HÄR! Bläddra till sidan 8 i e-tidningen!

Det är Svensk Direktreklam som ska sköta distributionen från och med 2020 och får ni inte tidningen så RING:

 Avslutningsvis lite härliga gryningsbilder från Glasblåsargården här i Arboga!

Och bild på min fantastisk julgran som inte barrar alls!  Inte ett barr och den har stått i över en månad nu! Dottern fick lov att känna på grenarna i helgen. Hon misstänkte starkt att det var en plastgran! Det var det INTE! SÅ fin gran! Kraftig och mörkgrön – och inte ett barr på golvet! Tack Thomas Bolander! Rekordgran i år igen!

Och på tal om dottern! Här kommer bild på min Lovisa när hon kör X2000!  Hon älskar jobbet som lokförare!! Och mamma Suss är SÅ stolt! Vilken tjej!!

Till sist: VAR RÄDDA OM ER! Utbrändhet blir du aldrig helt frisk ifrån! Jag vet…

Men jag är glad i alla fall! Kram på er!

Jaha, vad går hon igång på nu då,
den där Linde??

Ja, det var ett tag sen jag skrev. Det händer så mycket så jag hinner inte med bloggandet. Men en stillsam period just nu, så kan man kanske uttrycka det lite snällt, så kom det för mig att skriva.
Och varför då då? JO, DET HÄR: (Foto från DN)
STOR artikel i DN (kan läsas HÄR  för den som är prenumerant) med rubriken: ”

Margaux Dietz gifte sig – men blev hon gift?”

Visst är det intressant!! Visst vill vi alla veta allt om detta bröllop där vigselförrättaren heter Ebba Busch Thor (KD)!!
Och blev hon verkligen gift denna Margaux?? Visst vill vi absolut få klarhet kring denna viktiga fråga genom Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter!!!
ELLER – INTE!!!

Jag vill inte! Och det är därför jag går igång på detta och faktiskt får till en blogg igen!

För vem är då denna Margaux som jag själv såg första gången på TV i ”Let’s Dance”? Så här säger Wikipedia, citat:

Margaux Stéphanie Persson Dietz, född 25 september 1990 i Stockholm, är en svensk bloggare och Youtube-profil. Hon bloggar för Elle och har en Youtube-kanal som i juni 2019 har över 234 000 prenumeranter.

Dietz växte upp i Saltsjöbaden och är nu bosatt i Stockholm tillsammans med maken Jacob Liebermann Dietz. År 2017 föddes parets första son. Hon filmade resan till förlossningen och när hon publicerade videon på Youtube kom det att bli hennes genombrott.

Året därpå fick hon fyra nomineringar på Guldtuben och vann bland annat ”Årets video” för sin förlossningsfilm. Samma år blev hon också utsedd till årets influencer på ELLE-galan, och kvalade upp på topp 30 bland de mest inflytelserika svenskarna, på Maktbarometern.

Dietz var en av deltagarna i TV-programmet Let’s Dance 2018; hennes danspartner var Alexander Svanberg.

Hon är sedan 2017 en del av nätverket Splay.^”

På hennes egen sida ser jag inget om hennes utbildning men hon skriver att hon jobbat som butikssäljare på Telia. Har ju jag också!!!! Fast via 90200 och ”Abonnemang”!!

Men numera är hon alltså ”Influencer” – detta häftiga yrke…
Eller? Ja, vad är det för sorts jobb egentligen?
Finns det??

Jo, då – så här sägerWikipedia – men kallar ”yrket” influerare…:

”Influerare är i reklam- och mediesammanhang ett samlingsnamn för opinionsbildare och andra personer som uttalar sig i sociala medier och andra kanaler för att påverka attityder och handlingar hos läsare och följare med samma intressen.

Influerare är även bloggare inom mode, hälsa och livsstil som får betalt för att visa fram eller omtala vissa produkter eller varumärken på ett personligt och positivt sätt och därigenom påverka konsumenterna.

Influerare kan vara kändisar, men begreppet syftar främst på förtroendeingivande personer med mål och möjlighet att påverka specifika målgrupper.”

Ja, det där sistnämnda – det vete fan!! Att begreppet främst skulle syfta på förtroendeingivande personer med mål och möjlighet att påverka specifika målgrupper.

Här kommer jag genast att tänka på andra mediekåta personer som Bianca Ingrosso och Mia Parnevik m fl. Förtroendeingivande? Om vilka mål och möjligheter då?

 På Framtid.se berättar man om att som ”influencer” behöver man ingen särskild utbildning. Citat:

”I första hand behöver du vara bra på att marknadsföra dig själv. Du behöver kunna ta och redigera bilder, skapa säljande texter och ha bra koll på vad som händer inom mediabranschen.”

Men hallå!! Då kanske jag själv plötsligt har ett nytt yrke!! INFLUENCER!!! Jag har ju alltid skrivit! Insändare, bloggar och nu också som krönikör i Magazin24!!
Och nog borde jag vara ganska förtroendeingivande och mål har jag med mitt skrivande! I senaste krönikan om  jakt, djur och natur med uppmaningen ”live and let live”!
Fast jag har ju utbildning. Är man diskvalificerad då?? Säkert inte!! Lite kunskaper är nog bara positivt…

Se där, ja!! Nytt yrke!!  

Tja, en influeare kan ju influera om det han eller hon tycker är viktigt. Som Margaux – att föda barn på Youtube – som en kul grej!
Inte alls då som Gudrun Schyman vars fina film kan ses i utbildningssyfte för den som oroar sig inför förlossningen.
Sen kan man ju gifta sig som ett jippo också! Om man nu tycker det känns bra och är något som man som influencer tycker är viktigt att föra fram och marknadsföra.

Bilderna på brudparet som faktiskt aldrig gifte sig där och då (!?) är lånade från DN och från Margaux’s sida. Hon har nog ingenting emot ytterligare spridning.
– Annars får du säga till mig, Margaux!!

Stackars ungar idag som ska välja yrke?? För några år sen var det Mediaprogrammet som gällde för alla som vill bli programledare på MTV… Nu kan vem fan som helst kalla sig influencer och snitsa med på visitkortet!

Varför inte lite influerande om vilka yrken som är något att ha istället! D v s utbildningar som kan ge arbete och pengar för att klara hyran!
HÄR kan du läsa vilka utbildningar som ger jobb!
Det kan vara murare, målare, kock, bussförare, billackerare – inte så flaschigt kanske men du får cash i plånboken.

Eller varför inte göra som min dotter Lovisa! 
Bli lokförare!
Ett ansvarsfullt jobb och det krävs en del tester för att bli antagen till utbildningen. Men det finns gott om jobb och lönen är bra.
HÄR kan du läsa om lokföraryrket!

Tja, yrkestiteln influencer kanske passar Margaux men inte mig! Jag föredrar att bara vara Susanne Linde rätt och slätt!
Och det är minsann inte så bara!! 🙂

Jag ”influerar” på mitt sätt! T ex genom bloggen här! Och det är kanske ibland lite egotrippat men det får ni ta!

Som när jag berättar om att jag badar 6 månader om året! Utomhus då alltså!
Nej, jag är ingen superentusiast vad gäller bad men inte rädd för lite kallt vatten heller! Som här: Långfredagen i år – 19 april! Det var inte jättevarmt i vattnet, det kan jag inte påstå, men jag simmade runt ett tag!

Och här – 28 augusti – samma plats, Björklången i Regna, Östergötland! 22 grader i vattnet så sent i augusti! Underbart! Då trodde jag att det kanske var sista utebadet för i år.

Men icke då!! På självaste födelsedagen, 11 september, blev det bad i havet vid Segelstorps Strand, utanför Båstad i Skåne!
Nej, det var inte kallt – utan jätteskönt!

Jag bloggar/influerar gärna om sådant jag tycker är viktigt. Djur och natur, jämställdhet, ”Leva Livet!” och mycket annat. Så fortsätt gärna följa mig – även om det går ett tag mellan varven av bloggande.

Senaste från Tullstugan då? Jo, lite fina kvällsbilder kan jag bjuda på: Så härligt att det blev ett så fint litet hus av den fula kiosken till slut!

Mycket England blir det ju när jag bloggar! Och mer kommer – för snart bär det av igen!  War Weekend väntar!

 Och i England kan allt hända… Ånglok och Fish & Chips och lite annat också! Men vissa saker håller jag lite hemligt!

Lite ego men mycket seriös så vill jag beskriva mig och mitt skrivande. För om War Weekend finns mycket att berätta och det kommer så småningom. Bilden här är från förra året!

Sen kommer jag att skriva om något väldigt känslosamt i maj/juni nästa år. Mina älskade söner har gett mig en fantastisk födelsedagspresent. En resa till ett ställe jag har velat komma så länge! I flera år har jag försökt att få till det men inte lyckats. Inte hittat rätt tid, inte rätt hotell, inte fixat det – förrän nu! Tack var Carl-Johan och Jakob kommer jag äntligen till Krakow!
Och sen till platsen som för mig är ett måste som medmänniska: Jag måste se och uppleva Auschwitz! För alla dessa stackars människor som plågades och dog där – måste jag ta del av deras upplevelser. Måste åtminstone orka se det som de tvingades genomlida. Det är min plikt. Så känner jag. Och förintelsen får ALDRIG HÄNDA MER!

Så mycket seriöst och lite ego – så får min blogg allt lov att vara!

Njut studen och livet. Tiden går så fort.
Jag försöker njuta och leva så gott jag kan. Inte alltid helt lätt – som nu under en förhoppningsvis tillfällig, låg period.