Feel in the Blogg

För fyra år sedan, den 17 mars 2008, hände de mest fruktansvärda som någon kan vara med om. Barnen dör – men inte bara dör utan mördas. Två oskyldiga små barn höggs ihjäl i sitt eget hem i Arboga av en sjuk, galen kvinna.Kvinnan försökte också mörda barnens mamma.

Dagen efter var Arboga i chock – och hela Sverige skulle komma att dela sorgen med Emma och Nicklas, barnens föräldrar.
Jag minns själv min reaktion. Utan att veta riktigt vad som hänt eller vem som drabbats – gick jag med två vita blommor och ett ljus till huset på Verktygsgatan. Det var förstås avspärrat och jag bad ett par poliser att få tända ljuset och lägga blommorna intill.

På vägen hem ringde min äldste son och var mycket skärrad. Han undrade om jag visste vilka det var som drabbats? Han visste… Det var hans skolkamrat Emma och hennes familj. Jag minns hur jag blev alldeles darrig i benen och tårarna började rinna.

Sen vet vi vad som hände. ”Tyskan” blev snart gripen och så småningom dömd för morden och för mordförsök på Emma. Nu i vår ska hon flyttas till fängelse i Tyskland och Emma slipper ha henne nästgårds. ”Tyskan” sitter för tillfället på kvinnofängelset Hinseberg.

  Max och Saga är inte glömda. Under de år som gått har jag och många med mig besökt deras fina grav på kyrkogården i Arboga.   Vår och sommar – liksom höst och vinter…

 Livet går vidare. Sorgen läker sår men ingen glömmer någonsin de två små fina barnen från Arboga som inte ens fick fylla 2 och 4 år…

Ikväll samlas åter familjen för att minnas 17 mars och sända upp ljuslyktor i skyn till Max och Sagas ära. Förra året såg det ut så här: Alla som vill får delta i ceremonin och samling sker cirka kl 19.00 ikväll på Mekens idrottsplats, invid Jädersvägen i Arboga.

Ni som inte kan delta – tänd ett ljus i fönstret för två små oskyldiga barn som berövades sina liv för fyra år sedan.