Feel in the Blogg

Packningen är klar! Aino Trosells senaste bok överst, under den stickningen och så min speciella sovkudde!

Nu drar jag! Det är dags för rehab igen!

Men först ska jag till Kattjouren i Köping där jag idag har kvällspasset! Det är verkligen jätteroligt att komma dit!

Mina egna katter har bra passning här hemma under tiden jag är borta!

Här softar Curry!

Vi ses snart igen! Jag blir inte borta så länge. Man tillåts inte rymma från spisen hur många dagar som helst… (= ett skämt! Inte särskilt kul kanske…)

Ha det gott! Det ska jag ha!

Imorse låg jag och funderade på året som gått. Tänkte också på hur jag skulle skriva min årskrönika i bloggen.

Det första jag tänkte på och det sista – var Max och Saga. Mest tänkte jag på Emma och på Nicklas.

Jag tror på ”någonting”. Att det finns något mer än bara detta liv. Det har jag gjort sedan jag var liten. Det känns tryggt och är ibland en utväg när allt känns tungt. Jag tror att det finns så mycket mer än våra människohjärnor kan förklara. Jag är inte ”troende” på det vis som en del människor kallar sig. Men jag tror på något.
Eftersom jag som liten bad till Gud – ber jag nu som vuxen också till Gud. Denne ”farbror med långt, vitt skägg” får symbolisera det ”något” som jag tror på.

Imorse tog jag faktiskt Gud i upptuktelse! Det får sannerligen finnas någon måtta på vad Emma ska behöva gå igenom. Och Niklas, och Emmas sambo och alla andra berörda av Max och Sagas fruktansvärda död.
Och att två små fina barn ska behöva få ett så kort liv och så fasansfull död! ARG – kände jag mig!
Men mest upprörd blev jag av att tänka på Emma!

Nu får det verkligen vara slut på elände, sorg och död för Emmas räkning! Fr o m nu kan det bara finnas LJUS, GLÄDJE och LYCKA kvar för Emma. Och för Nicklas, Emmas sambo och de andra.
Så måste det vara!

Gud svarade förstås inte. Men jag bad ändå. Ett sätt att behandla sin frustration men också att finna hopp och förtröstan. Att överleva.

Och om böner hjälper så kommer 2009 bli ett ljust, lyckligt och hoppfullt år för Emma, Nicklas, bonusföräldrar och övriga familjen.

DET tror jag på!