Feel in the Blogg

Den här hästen är 4 år. Den är på väg till slakt!

Om denna häst och många andra som stressas till magsår och får andra skador i travlopp – kunde vi se i TV4:s Kalla fakta ikväll! Se HÄR för att få veta mera om programmet!

Jag har under många, många år varit mycket kritisk till travsport. Utan att egentligen behövt ta in så mycket fakta har jag fattat att djur som bara används för att tjäna pengar, otäckt mycket pengar, behandlas därefter. Piskas till framgång för att slaktas vid endast 4 års ålder som ”förbrukad”!
Det här handlar inte om intresse och kärlek till hästar – utan är ren girighet! Pengar – mycket pengar – gör att folk går över lik – bokstavligen.

Skandalöst att inte Djurskyddsmyndigheten och Jordbruksverket agerar mer kraftfullt! Kanske blir det ändring på det efter programmet. Men fan trot! Pengar gör folk galna! Och nästan vem som helst kan ”köpas”. Titta bara på programmet och upptäck skillnaden mellan seriösa banveterinärer och motsatsen! Man mår illa!
Heder åt Anders Darenius –  banveterinär som inte är köpt! För hästarnas skull berättar han – och tar risken att bli hotad och bannlyst.

VÅGA VÄGRA TRAVSPORT!

Se programmet och tyck till!

Att fira första advent i kyrkan är för många en fin tradition. Idag återupplevde jag den men uppmärksammade att intresset för högtiden svalnat med åren. När jag var konfirmand runt 1970-talet var det fullsatt i kyrkan den första advent. Så fullt att stolar fick ställas in efter väggarna och man måste vara ute i mycket god tid för att få en bra plats. Det behövdes inte denna söndag – även om det var mycket folk.

Jag var i kyrkan av en speciell anledning. Min pappa avtackades efter 34 (!) år som kyrkvärd.

Här kommer processionen in. Pappa bär silverkannan med nattvardsvinet.

Nattvardsbordet framdukas.

Här sjunger kören tillsammans med prästerna.

Det var härligt att sjunga de gamla psalmerna som man minns sen förr. ”Bereden väg för Herran” och ”Hosianna, Davids son”. En annan favorit är ”Måne och sol” som är en nyare psalm. Härligt var det också att lyssna på kören och då särskilt barnkören – som var liten men naggande god. Jag log lite över med vilken entusiasm de små barnen deltog i sången.

Pappa läste en bibeltext:

Här avtackas pappa av kyrkoherde Mikael Hirsch:Därefter säger han själv några ord:Pappa berättade om de intressanta och berikande år han haft i Heliga Trefaldighets Kyrka i Arboga.

Det var roligt att se så många kända ansikten i kyrkan och på väg ut fick jag hälsa på många gamla bekanta. Några av alla de som besökte kyrkan var veterinär Erik Kjellgren, kommunalrådet Olle Ytterberg, Birgit Söderkvist som jag känner igen från SECO och en hel del gamla arbetskamrater från Aeorotech.

Efter gudstjänsten bjöds det på kaffe i Trefaldighetsgården. Det var kyrkliga syföreningen som stod för det och samtidigt såldes lotter där vinsterna var fina alster tillverkade av just syföreningen.

Här hälsar Marianne Holmberg välkommen! Det bjöds på bara hembakt och det smakade ljuvligt!

Det var en riktigt trevlig stund i såväl kyrkan som i Trefaldighetsgården!

Efter det höll jag öppet i min lilla butik under två timmar. Lilla Husets Keramik har även öppet under ”Gammeldags Julmarknad” 13-14 december.

En fin adventskväll önskar jag jag er alla!

Nu ska jag titta på TV4 och Kalla fakta om djurplågeriet inom svensk travsport! Se det du också! Börjar nu kl 19.20.

I tidningarna kan man läsa om de STACKARS svenska turister som befinner sig i Thailand eller Indien och får hjärtsnörp, dödsångest och panik när kulorna börjar vina runt skallen! ”Jag måste få åka hem!” skriker de och vill snabbt lämna den goda maten, de paradisiska stränderna och det ljuvliga semesterlivet när verkligheten bankar på dörren…

Tänk lite längre! Och framför allt före! Vart är det ni reser? Vad är det för styrelseskick dit ni beger er? Demokrati eller diktatur? Fattigdom och orättvisor? Läge för protestaktioner och inbördeskrig?

Det känns faktiskt lite magstarkt och rätt ynkligt när rika turister åmar sig och beklagar sig. Så bortskämt och egoistiskt!
Tänk på invånarna i det land där demonstrationer och terrordåd råder! De kan inte skrika på hjälp och tro att någon kommer och räddar dom!

***

Mannen i mitt liv och jag tog en eftermiddagspromenad idag. Det var verkligen inte läge egentligen för promenad men det kändes skönt att röra på sig. Det var blåsigt, grått och kallt.

Vi tog en sväng över kyrkogården och tände några ljus på Max och Sagas grav. Vi fick oss en pratstund med Börje Sturk på väg ut från kyrkogården.

Vi tog vägen över Villagatan och sen ner på Sofiedalsgatan. Det är roligt att titta på gamla och nya hus. Just idag hade många smyckat sina fönster med adventsljusstakar och man fick lite, lite julstämning trots det höstgråa.

På Östra Nygatan såg vi att Veterinärsvillan har samma problem som vårt hus hade – fast i större omfattning, verkar det!

Det här ser inte alls bra ut! Hela gaveln verkar vara på väg att spricka. Likadant såg det ut upptill på huset, under taket.
Vårt hus har åtgärdats med hjälp av plåtslagare och murare. Kanske vore idé för Veterinärsvillan också.

Väl hemma drack vi lite varm glögg. Det tinade upp våra frusna kroppar.

Nu har jag prytt fönstren med ljusstakar och det blev genast mysigare, juligare och härligare. Tack och lov befinner jag mig ute på vischan i Sverige och inte långt bort i larmiga Bombay eller oroandes i Phuket.

Ha en skön lördagskväll!

Hör du till dom som hellre köper färdig pepparkaksdeg än fixar den själv? Det gör jag!

Och idag fick jag ett jättebra tips inne på Hå-Ge:s i Arboga! Köpa degen där!!

Maria Dahl som var så här julefin i butiken berättade att Hå-Ge:s i många år sålt färdig pepparkaksdeg men att folk inte verkar veta om det. Så hon satte upp lappar på dörren till affären! Självklart köpte jag en härligt, nygjord pepparkaksdeg för 25 kr! ”Låt den ligga till sig lite i kylskåpet först” sa Maria. Det passar bra för mig för pepparkaksbaket kommer att äga rum lite längre fram.

Detta var på eftermiddagen men min fredag började med födelsedagskalas. På väg till kalaset tog jag lite bilder – förstås…

Förmiddagen gick i grönt och blått – med grön gräsmatta i Strandparken och klarblå himmel. Solen tittade fram t o m. Inte alls julstämning så här före 1:a advent men vackert ändå!

Några änder letade efter mat så här på morgonkvisten. Ja, det kanske var en tidig lunch – för SÅ tidigt var jag inte ute.

Födelsedagsbarnet tog emot med saffranskaka och hallontårta – underbart gott alltsammans! Och hon blev inte en dag äldre än 25 – tro mig!

Kajsa har katter! Och här är bilder på två av dom!Det bästa mor har sätter hon på bordet – heter det ju. Och på bordet tronade Fabio i fruktskålen!

I tamburen blev denne kisse så här glad för att jag ville prata lite och klia på magen!

Liiite svårt att fotografera…

För övrigt hoppade jag till när jag såg lokaltidningen idag – som med stora, röda siffror över namnet skrivit: 112!
Det var inte information om larmnumret utan redaktionen ville tala om att tidningen innehöll 112 sidor! Något som jag tyckte var ”så där”. Jag blev trött bara av att hålla tidningen, ännu tröttare av att försöka ta in allt som stod i den.
Det blev lite för mycket, är min åsikt. Varför inte fördela gracerna lite och sprida ut allt julande och annonserande i flera tidningar fram till jul? Ett litet tips.
Bland allt i tidningen hoppade jag nu över det mesta – utom Kerstin Williamsson! Hennes små berättelser älskar jag! Fortsätt skriva Kerstin!

Innan besöket på Hå-Ge:s handlade jag ljus på Konsum och fick mig en pratstund med Roland Jangestig. Vad vi pratade om kan säkert många räkna ut. Slutpläderingen i det s k Arbogamålet, morden på hans två små barnbarn, hålls 22 december. Vilken julklapp…
Jag kramade om honom förstås och bad honom hälsa till sin rara familj. Jag sa till honom att vi är många som tänker på dom just nu. Många kommer att följa familjen under hovrättsförhandlingarna. Inte bokstavligen kanske men i tankarna.

Ordet ADVENT kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst. I folkmun har dock ordet advent kommit att betyda väntan. Adventstiden var i det gamla bondesamhället en period då man skulle ta det lugnt och samla sig inför den stundande julhelgen.
Adventstid – väntan på julen.

Adventstidens väntan innebär i år något helt annat för några familjer i Arboga och Motala.
Väntan gäller för dem väntan på rättvisa. Väntan på att två döda barns mördare ska fällas och få sitt straff. Väntan på långa rättegångsdagar i hovrätten. Väntan, bävan, lidande, sorg, hopp och längtan. Längtan efter att den här tiden ska vara över. Att andra, ljusa dagar ska komma.
Jag känner verkligen med dom alla och hoppas att de ljusa dagarna ska komma väldigt snart.

Enligt Magazin24 ska minst 4 nya vittnen höras i hovrättsförhandlingarna som tar sin börja på torsdag i nästa vecka. Och det är vittnen som åklagarsidan tagit fram – inte försvaret. Enligt uppgift inkommer försvararen av den tyskan kvinnan inte med några nya vittnen.

Mina tankar går till Emma, Nicklas och övriga drabbade.

Idag fyller en vän till mig 25! För så var det väl Kajsa!?

GRATTIS! Du väntar nog många besök idag! En kommer ganska snart… 🙂

Avslutar med en bild från ån i Arboga – dessa vyer som är så tacksamma att fotografera.