För att som journalist tillåtas besöka Pridefestivalen måste man följa ett antal av arrangörerna uppsatta regler – till dessa regler hör bl.a. vad som får skrivas och vad som får fotograferas.
Följer tidningarna inte reglerna heter det: ”OBS! Om någon inte följer de regler som beskrivits ovan har säkerhetspersonal, parkchef och pressansvarig rätt att frånta vederbörande veckobandet och ackrediteringen”.
Denna form av intolerans och detta intrång mot yttrandefriheten gör att bl.a. Hanne Kjöller väljer att stanna hemma. Hon ser ingen anledning att under styrning skriva om Pride utan tycker, citat: ”Då är det väl bättre att det hela arrangeras som en privat fest utan journalister” slut citat.
Jag håller med Hanne. Och jag har tidigare ifrågasatt det mer och mer överdrivna i denna snart jippobetonade festival.
Läser vidare i DN den braskande rubriken ”Brandförsvaret deltar på Pride för första gången”. Jaha, och?? = min kommentar.
Brandchefen Jan Wisén fyrar av ett stort leende på bilden, tufft med ena benet upp mot väggen bakom, som visar att han banne mig ställer upp för Pride!
Vilka ska ”bekänna” härnäst? Lokalvårdare för Pride? Sjukskrivna för Pride? Eller är det bara de grupper som kan provocera med sitt deltagande som räknas? Tuffa macho brandmän och knäsvaga politiker?
Pridefestivalen är i år större än någonsin. Betyder det att Pride blivit bättre? Gör mer nytta? Får människor mer toleranta?
Jag tror inte alls att det förhåller sig så.
På DN:s webbsida idag står som rubrik överst:” Hatbrott ökar kraftigt”
Då kan man fråga sig: Vad har Pride gjort för att hatbrotten ska minska? Eller är det möjligen det Pride INTE gjort som fått det att öka?
Pride var viktig när den startade och är viktig ännu idag, särskilt för länder som har nolltolerans mot de som inte lever i ett heteroförhållande. Dessa länder måste Sverige ge sitt stöd. Men också ökningen av antalet hatbrott i vårt eget land måste tas på största allvar!
Se på bilder från förr och nu vad gäller Pride. Från demonstrationståg med viktiga budskap på plakat och i megafoner – har vi idag en cirkus som heteropersoner besöker för att ”titta på dom som klätt ut sig”.
Förstår inte arrangörerna att Pride blivit fel? Ger fel signaler, får fel innebörd, tappat greppet.
Från ett oerhört angeläget budskap till en kul show. Istället för stolthet ligger ett lite löjets skimmer över festivalen. Det upprör mig mycket!
Tänk om Pridearrangörer!
Ett nytt Pride till förmån för budskapet!
Sen kan ett privat fest ordnas i anslutning till Pride, för de som vill!
Senaste kommentarer