Låt mig börja med ”pust, stånk och stön” som faktiskt inte har med ”water closet” att göra. Det skulle mycket väl kunna ha det – som säkerligen många har erfarenhet av, men alltså icke i detta fall.
Pust, stång och stön handlar om väntan. Olika saker som jag får vänta på. Finna mig i att sitta där och glo – och vänta.
Det handlar för tillfället om sonens laptop som tar erbarmerligt lång tid på sig att ladda upp internetsidor! Jag pustar, stånkar och stönar av otålighet – och det hjälper förstås inte ett dugg! Till råga på allt säger datoreländet nu på morgonen att den ska uppdatera någonting och kommer att avslutas – men att jag inte ska ”turn off the computer”… Va!?
Jag minns då att gårdagen hade någon liten bildat poppat på skärmen som påpekat att datorn borde uppdateras. Jag klickade på ”later” och glömde bort att det ”finstilta” också sa att nästa gång jag slog på datorn skulle uppdateringen ske…
Så nu har jag väntat och väntat och väntat. Trummat met fingrarna, tittat ut genom fönsret och suckat djupa suckar. Till ingen nytta förstås.
Men nytta gjorde jag också! Jag vek nytvättade handdukar och sorterade kalsonger. Jag jagade ena katten till matskålen – han har ett annorlunda behov att få igång aptiten. Man ska jaga honom till matskålen och låtsas slåss om hans hårda pellets som skramlar i skålen. Jag dukade fram frukost. Så sånt sysslade jag med – tills datorn behagade visa upp min ”write post-sida” på bloggen.
Och då har jag nästan glömt bort vad det var jag tänkte skriva om…
Jo, water closets! WC – vattenklosett på svenska! Eller gå på muggen.
Imorse när jag lätt och ledigt gjorde ifrån mig det som behövdes göras ifrån på toaletten – drog jag sen i en plopp och se där! Allt borta och vattenskålen i botten på toaletten ren och fin!
Då kom jag att tänka på toaletter i allmänhet – water closets och andra!
Och jag tänkte på hur bekvämt vi har det här i landet som just kan sköta våra behov inomhus och bara spola bort skiten s a s.
Jag tänkte också på andra sorters anordningar jag beträtt.
Sådana fina där man måste betala en slant och en föreståndare går runt och putsar, fejar och ser till att allt är rent och fint.
Och sådana som är ett hål i golvet som på resan i forna Jugoslavien på sent 70-tal. Då man snabbt fick hoppa upp med fötterna på kanterna runt hålet för att inte också få skorna avspolade när man drog i snöret och vattnet for över hela toahålsgolvet.
Och i beduinlägret i Egyptens öken där det var en hydda med stampat jordgolv, ett hål i golvet och en spann bredvid med vatten. Då var jag väldigt glad över att jag bara var kissnödig… Papper såg jag nämligen inte till…
Annars gillade jag de egyptiska hotelltoaletterna. VI bodde på ett medelklasshotell och till varje toalett hörde en spolanordning med en slang som satt på sidan av själva toalettstolen. En slags förtida bidé kan man kanske säga. Jag tyckte det var toppen att kunna spola av sig efter toabesöket. Speciellt när jag, som många andra, drabbades av ”Faraos hämnd” (precis samma som jag hade i Mexico men då under benämningen Montezumas revenge).
Nu ska jag skippa skitsnacket och kolla vad WIlma, den lilla röda katten, har för sig. Det är en mycket upprörd pippi utanför som skriker. Hoppas det inte blir frågan om fågelbegravning…
Ha en fin tisdag. Kramar till alla och en alldeles speciell kram till Emma och även till hennes sambo, till Nicklas samt övriga anhöriga. Jag tror inte jag överdriver om jag säger att väldigt många tänker på er just nu.
Senaste kommentarer