Feel in the Blogg

Först vill jag visa hur väglaget kan te sig de här dagarna i Arboga.

Torsdagen bjöd på strålande sol. Vackert och mycket snö!

Fredagen var disig och grå med stora trafikproblem. Arboga kommun fick se till att få plogat och sandat sedan buss och långtradare halkat och kört fast. Smutsigt, slaskigt och fult men mer trafiksäkert.

Lördagsvädret var inte bättre. Inte lätt att ta sig fram på de djupt spåriga, oplogade gatorna.

Och på vår gård är det otroligt mycket snö! Vilka snövallar! Bilden tagen i det soliga torsdagsvädret.

Lördagseftermiddagen bjöd sen på ett riktigt onödigt snöfall! Snön vräkte ner. Visst var det vackert – men nu är vi trötta på snö! Fast det gällde inte våra katter!

Dottern som varit och handlat tog fram kameran för att plåta. Hela luften var vit men det var inte kallt så när lillmatte var ute ville katterna också ut och busa! Curry har svansen i topp så kul är det och Felix försöker gräva sig fram för att komma åt snöbollarna som kastats!

T o m Wilma vågade sig ut!

Farligt takras får man se upp med nu! Så här såg det ut i hörnet Norra Vikingagatan/Östra Nygatan igår, lördag: Inte kul  att få detta lass i huvudet…

Det snöade sakta också igår kväll:

Men inne hos mig blommar Fuchian och påminner om att våren faktiskt snart är här!

Ha en fin sista dag i februari! Imorgon är det VÅR! 1 mars!! (Så säger en sann optimist!)

Huset är så tyst. Inte ett ljud. Barnen sover och inte heller från grannarna hörs ett knyst. Jag tillhör den skara som gillar att höra de vardagliga ljuden från Lisa ovanpå eller Niklas intill. Det känns tryggt och skönt. Men nu är det lördag och sovmorgon för alla som det verkar. Katten Felix rullar ihop sig i mitt knä och spinner som den värsta lilla bilmotor. Då och då slickar han mig förnöjt på handen – liksom för att uttrycka sin otroliga glädje över att få ligga just här i min famn.

Dripp-dropp från taket men grådisigt. Går jag ut på trappan vet jag att jag får höra småfåglarnas hoppfulla sång  över att våren äntligen börjat skymta.

Lugnt och stilla. Händelser som berör mig  flyktar förbi. Melodifestivalen ikväll – en av alla delfinaler – så utomordentligt trist. Guld till Curlingdamerna och Drottning Silvia beundrar deras lugn, skriver tidningarna. Göran Lindberg, polischefen, visar sig vara en betydligt större skurk än som hittills framkommit – nu också hallick. Bertil Ströberg, spionen, får kanske upprättelse efter alla år.

Just fallet Bertil Ströberg finns kvar i mig som en liten tagg av någon anledning. 1983 dömdes överstelöjtnant Bertil Ströberg till 6 års fängelse för spioneri för Polens räkning. Jag minns inte detaljerna kring detta från den tiden men jag kommer ihåg att jag var skeptiskt. Det var något som inte stämde. Min magkänsla sa mig att detta var inte riktigt. Kanske det overkliga i att denna timide man som försökte protestera verkligen skulle vara skyldig?
Någonstans under alla år har Bertil Ströberg haft ett litet eget fack i min hjärna och mitt hjärta och nu är det dags att plocka fram honom ur arkiven.

Jag hoppas att den nu snart 78-årige Ströberg får upprättelse och även skadestånd. Men att det ska behöva gå så lång tid och ett fängelsestraff innan rättvisa kan skipas. Att oförskyllt hamna i en sådan här härva måste vara bland det svåraste man kan uppleva. För vem får rätt mot  staten när alla detaljer hemligstämplas och det går prestige i fallet? Fasansfullt att behöva genomleva detta ”spel”.

Bertil Ströberg i rätten 1983

Bertil Ströberg idag, 2010.

Hanne Kjöller, DN:s ledarskribent, har ett gott öga till de sjukskrivna. Länge har hon propagerat mot desamma och ondgjort sig över att sjuka människor får del av sjukförsäkringen. Varför har jag aldrig förstått. Möjligen beror det på att hon faktiskt vet för lite – eller också är det bara ett sätt att som journalist sticka ut, väcka uppmärksamhet och skapa debatt.

Nu skriver hon igen om sjuka och denna gång om unga sjukpensionärer. Jag kan hålla med henne till viss del. Det är oroväckande och beklämmande att antalet unga människor som sjukpensioneras har ökat till det tredubbla. Men sen tar vår samstämmighet slut, som vanligt.

Så här skriver Hanne Kjöller, citat: ”I SOU-rapporten ”Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen” visar utredningen hur aktivitetsersättningen kan låsa in unga människor som på grund av funktionsnedsättning behöver gå i skolan längre än andra. De får ersättningen från Försäkringskassan som ett slags studiestöd som dessutom ger mer pengar än de gängse utbetalningskorten från CSN. Det som säkert var väl tänkt blev fel.”
SOU står för Statens offentliga utredningar.

Först skriver Hanne Kjöller att aktivitetsersättning ”låser in” unga människor ”som på grund av funktionsnedsättning behöver gå i skolan längre än andra”. Sen beklagar Kjöller sig över att ersättningen blir ”som ett slags studiestöd som dessutom ger mer pengar än de gängse utbetalningskorten från CSN”. Vari ligger den logiken??

Alla som har det minsta hum om hur skolelever med neuropsykiatriska diagnoser behandlas i grundskolan vet att det oftast är en omöjlighet att fortsätta direkt på ett gymnasieprogram efter 9:an. Eftersom skolan diskriminerar dessa barn och ungdomar tar det mycket längre tid – om än någonsin – för dom att få en utbildning som kan leda  till jobb och försörjning.
Därmed borde aktivitetsersättning ”som ett slags studiestöd” vara helt klart berättigat. Att det råkar ge mer pengar än ”de gängse utbetalningskorten från CSN” är väl möjligen ett räknefel av staten men borde ses som plåster på såren för den usla undervisning de här eleverna fått med kränkningar och nedsättande behandling som ständig följeslagare inom skolan.

Det är en skandal att så många unga människor sjukpensioneras därför att skolan inte följer lagen och därmed hindrar intelligenta, kreativa människor att få den undervisning de har rätt till och därmed utesluter dom från arbete! Det Hanne Kjöller – kan jag hålla med om!

Japp! Nu är Gumman Tö igång! Morgonen bjöd på mer snö – denna gång plusgradig och tung som cement. Det gick inte ens att skaka av snön från skyfflarna när vi skottade. Samtidigt regnade det och gjorde snön ännu mer tung och svår.

Dottern var dock glad och förväntansfull. Efter att ha slitit med snön satte hon sig på trappan och bara njöt av fågelkvitter och ny, fräsch luft med doft av vår.

Oroligt fortsätter man ändå att fundera över var all snö ska ta vägen. Och i dagsläget – hur svår trafiksituationen ska bli för alla sportlovsfirare och andra.

Ta det lugnt på vägarna! På Text-TV igår stod det: Ta med varma kläder i bilen, termosar med varmt att dricka och en säck sand om ni skulle köra fast. En hälsning till alla långväga trafikanter.

Kriget mellan Kung Bore och Gumman Tö kan bli dramatiskt. Man kan bara hoppas att det inte kräver människoliv.

Kanske en kompis till Gumman Tö! 😀

En av anledningarna till att jag gått med i Miljöpartiet är ”välfärdslandet Sveriges” sätt att behandla djur! I höstas larmade Djurrättsalliansen om grov vanvård av grisar. Därefter kom flera upptäckter av såväl nötkreatur som får – alla utsatta för djurplågeri pga avsaknad av skydd utomhus, mat, vatten o.s.v. Många djur avlivades på plats.

Nu är det dags igen! På en gård utanför Varberg har polisen upptäckt hundratals vanvårdade och sjuka djur. En del avlivades omgående. Det rör sig enligt uppgift om hästar, får, getter, katter, hundar och fåglar.

Den nuvarande regeringen stängde Djurskyddsmyndigheten 1 juli 2007 – förmodligen av ekonomiska skäl men också av rent ointresse för djur och behandlingen av desamma. Bl.a. fördömde KD:s Göran Hägglund Djurskyddsmyndigheten i hårda ordalag med bl.a. kommentaren att myndigheten var ”en lekstuga för djurrättsaktivister”. Läs mera genom att klicka HÄR!

Göran Hägglund anser möjligen att djur är leksaker men vi andra vet bättre! Det är dags att åter inrätta en Djurskyddsmyndighet – den saken är klar! Det finns alltför många oansvariga personer som handskas med djur och därtill alltför få veterinärer och djurskyddsinspektörer under Länsstyrelserna för att fullfölja inspektionerna.

För övrigt läser jag på Aftonbladets hemsida att en travhäst åter dött på upploppet av en tävling – denna gång på Solvalla. ”Något har brustit invärtes” som kusken Tony Wallin uttrycker det…

Ja, och något har brustit också hos mig – och förhoppningsvis hos många, många andra! Tålamodet att vänta på att djur ska behandlas med värdighet och på ett sätt att de inte far illa!

En röst på Miljöpartiet eller Vänstern är en röst för bättre behandling av djur! Jag tänker se till att Sverige blir ett land där välfärd gäller på riktigt – och då även för djur – vilda såväl som tamdjur!

Låt vargen fälla regeringen!