Feel in the Blogg

Den tyska åklagarmyndigheten har inte fått veta något som den svenska utredningen kommit fram till. Inte heller har någon begäran om rättshjälp kommit från den svenska polisen. Det säger den tyska åklagaren Thomas Klinge när en journalist pratar med honom på onsdagen.

”- Vi vet inte alls vad den svenska polisen har”, säger Klinge!

Råder det språkförbistring inom polisen – eller är det bara allmän klantighet?? Misstag FÅR INTE begås i sådana här sammanhang! Handläggningen måste fungera perfekt och även över gränserna – och ju längre tid som går, ju mer gynnsamt för en fri mördare.

Hur länge ska vi behöva vänta på vettiga besked från polisen vad gäller morden på två små barn i Arboga och deras svårt misshandlade mamma!?

Jag går en sväng på Internet nu och ”tittar till Emma”. Vi ses imorgon. Jag hoppas polisen har något vettigt att förmedla då!

Hurra – nu fick jägarna skjuta ännu en björn!! Och tänk på alla vargar som skyttarna fått tillstånd att döda för att ”djuren haft ett märkligt beteende”. Vad det märkliga beteendet inneburit har allmänheten inte fått veta…

Oj, en människa blev attackerad av björn i björnens bostadsområde – skogen! Självklart ska den omedelbart dödas! Med den ståndpunkten anser jag att vi inte bör ha några rovdjur alls i Sverige. Det tog inte många timmar innan ett stort antal jägare lyckades fälla ”slagbjörnen” som några tidningar kallar den.Skjut alla rovdjur! Utrota alla björnar och vargar – för att inte tala om alla farliga lodjur!! Sen kan vi fortsätta att rensa ut rävstammen likväl som järven! Ska vi inte ta och skjuta igelkottarna också när dom börjar krypa fram ur sina iden och tänk på alla trista småfåglar som tjattrar i träden så här års! Väck med dom med! Tänk så tyst och lugnt och skönt vi får sen! Bara en massa dumma människor, bilar och high-tech! Det är livet det!

I en av kvällstidningar står följande ”fakta” om den dödade björnen i Dalarna:
”I området där attacken skedde finns uppgifter om att en björn jagats upp ur idet för tidigt av varg. Den uppgiften har inte gått att bekräfta, men det kan förklara varför björnen var aggressiv.” (Otroligt! Är det ett skämt!? Fantastiskt hur man lyckas lägga skulden BÅDE på björn OCH VARG! = min kommentar!)
En annan förklaring är att björnen blev skadskjuten under jakten i höstas. Björnjakt är allt populärare. Det fanns tillstånd att fälla 31 björnar i Dalarna under jakten i höstas och alla fälldes. Den som nu gått till attack kan ha blivit skadad då och därför vara extra aggressiv. (Ja! Det skulle jag kunna tänka mig! Jägare skjuter hejvilt för att lyckas bli en av dom som får fälla en björn! Då kan de pricka vad och var som helst! = min kommentar igen!)

Antingen ska vårt land ha kvar en rovdjursstam – med allt vad det innebär – eller också avlivar vi dom alla! Det går inte med ett mellanting!

Vad JAG tycker bryr sig inte jägarna om, inte heller länsstyrelserna eller Naturvårdsverket! Politikerna lierar sig med jägarna – så där har varken jag eller djuren något att hämta!

Så jag håller tyst. Men det som sker tyst – det sker stort, heter det. DET är en sak som är säker!

Så känns det när jag går till datorn för att kolla nyheterna. Jag ”tittar till Emma”.

Har det hänt något nytt? Gick operationen bra? Har några nya vittnen hört av sig? Någon analys som är klar?

Oron finns där alltid – och sorgen, chocken. Men att ”titta till Emma” har blivit ett sätt att hantera situationen.
Låter kanske överdramatiskt och ”konstigt” – men är man invånare i en liten stad där något sådant här händer – så blir man oerhört engagerad.

Läser i Vestmanlands Läns Tidning, VLT, att pappan säger att operationen gått bra, ”läget är stabilt”. Jag lugnar ner mig lite och bestämmer mig för att gå och ta en kopp cappuccino.

Ute lyser solen. Det känns som ett hopp! Igår var det grått, snöigt och kallt – men idag solsken. En förtröstan om ljusare, varmare tid – så måste det vara.

Imorse fick jag ett ”beställningsgjobb” via sms… ”Jag vill se fina foton på din blogg” – så stod det ungefär!

Så det var bara att hoppa ur sängen, snabbt på med kläderna och sen ge sig iväg – utan vare sig kaffe eller smörgås! Så här – var så god min vän Britta och övriga läsare:

Så här vackert gnistrar solen i Arbogaån denna onsdagsmorgon i mars.

Krokusarna var nedbäddade i mjuk snö.

Men ur stuprören porlade den smälta snön från taket hoppingivande!

Här har jag just rundat cykelbron och ser in mot Arboga.

Så här vinterlik såg Strandparken ut idag på morgonen!

Wilma ser lika frusen ut som jag kände mig när jag kom hem. Fort in i stugvärmen!
Är Britta nöjd nu?

Kramar till alla!