Jag känner mig förstummad. Förstummad över tragedin igår. Men också förstummad över många av kommentarerna på min blogg om morden på de små barnen.
De som kallar mig ”lika sjuk som den som höll i kniven” och att mina bloggkommentarer är det dummaste de hört. Plus att jag förmodas värva feminister!?
Jag har inte ”spamat” dom – för jag vill att alla ska få läsa…
Jag bryr mig inte personligen – det som upprör mig är hur man kan vara så känslokall! Hävda sin rätt som man när det handlar om två små knivmördade barn på 2 och 4 år! Säger en hel del om de som skriver.
Man behöver inte vara engagerad feminist för att skänka pengar till kvinnojourer. Jag har över huvud taget inte nämnt ordet feminist i bloggen om barnamorden.
Det borde vara rätt klart för var och en att det finns ett mycket stort antal hotade och misshandlade kvinnor. Dessa kvinnor behöver kunna fly, få en fristad tillfälligt på en kvinnojour. Alltså – varför inte skänka en slant till jourerna samtidigt som tankarna går till mamman som kämpar för sitt liv. Denna unga flicka har misshandlats och hotats av sin exman tidigare – det framgår av nyhetsrapporteringen.
Sluta tyck synd om er själva karlar! Ingen vill åt justa, hyggliga män! Det är våldet som ska bekämpas – oavsett om det sker genom en man, en kvinna eller ett ”odjur” som någon skrev.
Senaste kommentarer