Igår var det en sådan där lite låg dag igen. Ibland kommer sorgen vällande över mig utan uppenbar anledning.
Jag sitter i rummet och hör dottern komma hem från skolan: ”Hallå” ropar hon som vanligt och jag går henne till mötes. ”Här” säger hon och räcker fram en stort blomsterpaket. Jag blir helt överraskad för det var ingen speciell dag igår, ingen bemärkelsedag eller annat.
Jag öppnade och fann en enorm bukett med de vackraste blommor! Jag blev så rörd att jag grät.
”Jag ville överraska dig” sa dottern. ”Och så tyckte jag du var så snäll som åkte till Köping med mina skolskåpsnycklar förra veckan när jag glömt dom på morgonen”.
Vad säger man? Vad gör man? Jag har världens bästa dotter! Och det har inte med blomsterbuketter att göra utan för att hon är den hon är med ett hjärta av guld. Min underbara, fantastiska dotter.
Här nedan ser ni henne vid köksbordet med den fantastiska buketten framför.
Senaste kommentarer