maj 04
Människor som besöker min blogg har önskat att jag skulle starta en insamling för ”Emma” – den 23-åriga mamma från Arboga som fick sina båda barn mördade och själv blev svårt skadad. Jag bestämde mig för att hörsamma önskemålet.
De insamlade pengarna går oavkortat till ”Emma” och jag är en privatperson utan koppling eller släktskap med ”Emma”.
Ändå har en del människor både via e-post till mig och på min blogg beklagat sig över initiativet.
För mig känns det helt självklart att ”göra något”. Jag har tänt ljus och jag har lagt blommor på mordplatsen men det kändes bra att göra någonting mer.
”Emma” har drabbats på ett ohyggligt sätt. Så småningom ska hon börja ett nytt liv utan barnen. Genom media har vi fått veta att ”Emma” och hennes sambo inte kommer att bo kvar i sitt gamla hem. Inte heller orkar de använda vissa möbler m m. Detta för att sakerna alltför mycket påminner om barnen och det tidigare livet.
Vad kan då vara bättre än att skänka pengar till en nystart för ”Emma”? Jag tycker det är en god idé och det är fullständigt frivilligt att delta i insamlingen.
”Emmas” familj har startat en fond till minne av barnen – där hälften av medlen går till Rädda Barnen och den andra hälften till HPN-föreningen – en förening som hjälper barn med den tarmsjukdom som ett av de mördade barnen led av. Mycket bra initiativ det också.
Englas fond har startats av andra skäl. Så här står det i Aftonbladet:
”Englas mamma har startat en fond för sin dotter, bankgiro 277-3257. Fondens syfte är att täcka omkostnader som uppstod under sökandet efter Engla och för att hjälpa familjen, och den kursgård mamman driver, den närmaste tiden. Överskott går till verksamheter som hjälper familjer i kris.”
Det är möjligt att allmänheten tycker att det är bra att hjälpa mamman driva kursgården vidare. Det är också möjligt att många tycker att de vill täcka ”omkostnader som uppstod” då man sökte efter Engla. Jag vet inte vilka omkostnader det är och spekulerar heller inte i det.
Med detta vill jag ha sagt att fonder och insamlingar startar på olika vis och med olika avsikter.
”Insamlingen till Emma” vill ge ”Emma” en möjlighet att leva vidare utan sina två små barn. Att bygga upp ett nytt hem. Att kanske kunna fly vardagen en stund när sorgen blir alltför påträngande.
Sen är det fritt för var och en att stödja vilken insamling de vill – eller låta bli.
Insamling till Emma!
Clearingnummer 8182-8
Kontonummer 23 029 837-4
Sparbanken Västra Mälardalen
En bank tillhörande SwedBank
Alla pengar går oavkortat till Emma!
För mer information – se under “Categories” i högerspalten och “Insamling till Emma” Eller kontakta mig på
linde@filindeblogg.nu
maj 04
När jag skjutsat sonen till storstan kunde jag poppa för mig själv hur mycket som helst på vägen hem! Underbart!
Hela bilen vibrerade och dessvärre blev trycket på gaspedalen lite väl hårt när jag körde vissa låtar på cd-spelaren. Det går liksom inte att komma ifrån. Så det gäller att kasta en blick på hastighetsmätaren med jämna mellanrum för att slippa bli tusenlappar fattigare om lagens långa arm råkar vara i närheten.
Trycket på gaspedalen liksom inne i bilen blir HÅRT och HETT! Detta gäller speciellt gamla Cream och den typen av låtar. Ta t ex ”Crossroads” – det är nästan FÖR mycket! Tänk att få uppleva något sådant live!!
Och när Eric Clapton drog igång ”Leyla” då började solglasögonen imma igen rejält. Vilket gung.
Så nu är jag lagom salig efter 5 heta mil. Tänk så lite det krävs 😉
maj 04
Tack P C Jersild för din artikel i gårdagens DN. Klicka HÄR för att läsa den!
Här ett citat ur artikeln:
”Det som gör ”Fördärvet” till ett insinuant och partiskt program är emellertid något vida allvarligare, nämligen vad diagnosen adhd/damp kan betyda och vilka behandlingsmöjligheter som finns. Diagnosen påstods i teve uteslutande vara en ”stämpling”, medan många föräldrar tvärtom kan vittna om den lättnad som en diagnos kan ge. Ett enda barn följdes ingående, en pojke vars mamma ansåg piller vara ett otillåtet ingrepp i sonens personlighet.
Däremot intervjuades inga föräldrar som fick berätta om sina barns remarkabla förbättring efter tablettbehandling.”
P C Jersild har fullkomligt rätt. Jag känner personligen en mängd barn, ungdomar och vuxna som fått ett helt nytt liv genom medicinering. Det har faktiskt i vissa fall varit som att vända på en hand. Från stökighet med enorma koncentrationssvårigheter till ett ”normalt liv” där det går att fokusera på t ex skolarbete och där vardagen numera innebär en lugn och trygg tillvaro.
Vem skulle neka en diabetespatient insulin? Varför förneka människor med ADHD och Aspergers syndrom möjlighet till medicinsk behandling?
I TV-programmet fick vi följa en enda mamma med ett barn i 8-9-årsåldern och mamman var mycket skeptisk till diagnostisering. Jag kan bara hoppas att allt hon sa verkligen tyder på att diagnosen var ett misstag.
Allt hon berättade stämde nämligen väl in på de många barn jag träffat med diagnosen ADHD. Jag hoppas för barnets skull att mamman valt rätt.
Det är nämligen så att TV-program som ”Fördärvet” – en av många personliga krigsförklaringar från Kärfves och Elinders sida gentemot Christoper Gillberg – gör synen på diagnoserna inom Autismspektrat än mer ”suspekt”.
”ADHD är påhitt, diagnosen Aspergers syndrom stämplar folk” – är sånt vi genom program som ”Fördärvet” får lära oss.
Detta innebär i sin tur att föräldrar skuldbeläggs och att barn inte får hjälp.
Jag har anmält TV-programet ”Fördärvet” till Granskningsnämden. Det kan göras på följande hemsida:
Granskningsnämnden för Radio och TV (klicka på namnet)
Skandal att SVT låter sig duperas av Kärfve och Elinder och framför osaklig information på bästa sändningstid!
maj 04
Visst blir man glad när man ser ett brudpar!
Jag menar nu inte brudpar som man känner eller bröllop man är bjuden till – utan när man plötsligt får syn på ett brudpar – sittande i en bil eller på väg upp mot kyrkan.
Eller en brudgum iklädd frack som hastigt slinker in i blomsteraffären för att hämta brudbuketten . Kanske bruden som hjälps ut ur damfriseringen och får hjälp med slöja och släp för att sätta sig i taxin.
Det är så högtidligt men också så skimrande romantiskt och åtminstone jag blir så där sprittande glad inuti!
Ännu bättre att passera en liten landsortskyrka precis när brudparet kommer ut ur kyrkan och risgrynen yr i luften.
En bubblande lyckokänsla sprider sig i kroppen.
Här nedan ett brudpar som strålar! Fast dom är inte okända för mig. 😀
Senaste kommentarer