Feel in the Blogg

Grattis världens bästa Astrid! Du fyller 100 år idag där uppe i Din himmel!

Tänk att Du aldrig fick nobelpriset! Du som har gjort all världens barn så lyckliga och glada! Och även deras mammor och pappor…
Men det gick troll i det där om att Du skulle få priset. Alldeles för många ”vanliga människor” ville det! Och en barnboksförfattarinna – det passade sig visst inte…

Hur som helst med det – Du är välkänd och älskad över hela världen! Och Du gav alla Pippiar och alla Emilar ett ansikte! Dom där ungarna som gör som det faller dom in, verkar det. Som inte riktigt uppför sig ”som man ska”. Dom blev Pippi Långstrum och Emil i Lönneberga! Annars kallas de numera barn med ADHD och Aspergers syndrom.
Kärt barn har många namn – så ska man väl säga och vara snäll på en så fin födelsedag som idag.

Så GRATTIS KÄRA ASTRID och må så gott. Vi ses alla i Nangijala!

Idag orkade jag läsa förstasidan i tidningen vid frukostbordet. Jag orkade också läsa förstasidan på hemsidorna DN, Svenskan och några till.         T o m orkade jag skriva en blogg på det jag reagerade mest över när jag läste nyhetssidorna – nämligen att tingsrätten i Ystad tycker det är OK att smälla barn i stjärten i uppfostrande syfte.

Men någon promenad orkar jag inte.
Tänk så psyket påverkar den fysiska kroppen. Min farmor som slet hårt var en gång till en läkare som tröstade henne och sa: ”Även den största och starkaste man kan plötsligt bli så svag att han inte orkar ta sig ur sängen – så kan nerverna påverka en människa”.
På den tiden – 1930-talet – pratade man ju om ”klena nerver” och inte utbrändhet. Att vara dålig i nerverna var väl snäppet värre än att idag kallas utmattningsdeprimerad – fast båda diagnoserna klassas lika illa och ”är egentligen ingen sjukdom” om man ska tro politiker och försäkringskassa.

Jag kommer i alla fall igen så sakteliga. Varm kram till er alla därute! En liten bild att lysa upp med, tagen på tidigare promenad:

1979 var Sverige först i världen med en lag som förbjuder aga av barn. Ändå frias ett föräldrapar i Ystad från misshandel!

I lagen står följande: ”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.”

Detta gäller tydligen inte i Skåne!

Den 5-åriga flickan har vid en hälsovårdskontroll sagt att hon blivit slagen och pappan har också erkänt att han ”daskat till henne i baken” och dessutom sagt att det var i ”UPPFOSTRANDE SYFTE”!!
Ändå väljer tingsrätten i Ystad att fria båda föräldrarna.
Enligt domstolen har pappans slag inte haft den intensitet och varaktighet eller orsakat tillräckligt mycket smärta för att bedömas som misshandel.

Vad ger detta för signaler?? En lag som inte följs!! Vart ska en 5-åring vända sig då?? Vem står upp för henne nu??

Våld föder våld. En dask i baken löser inga problem och har ingenting med uppfostran att göra! Det är bristande tålamod och oförmåga till inkännande hos föräldrar!
Sen i dessa tider av tidspress och stress så kan man ju undra hur stort mörkertalet är… När föräldrar är allt mer trängda – orken och tiden räcker inte till. Kan det möjligen vara så att hetsen i samhället gör att mamma och pappa höjer handen och slår i ren desperation för att orken tryter när ungen krånglar och ”tidsschemat” är på väg att kollapsa…

Barnombudsmannen behövs nu mer än någonsin! Att föreslå att lägga ner BO är helt befängt – det står helt klart.