Feel in the Blogg

Ja, skulle man gå med på något sådant? Att låta dottern gå till en barnläkare som dömts för pedofilbrott?
Skulle du själv anlita familjeläkaren som en gång suttit inne för mord?

Å andra sidan – hur länge ska man sona sitt brott? Räcker 10 års fängelse – eller ska man straffas livet ut – alltså även när man suttit av strafftiden?

Svåra frågor och jag tycker Göran Hägglund är för snabb med svaren.

Jag var en gång med om något liknande – fast inte alls samma grova brott. En skolelev hade stulit från sin skola, ertappats, erkänt och dömts. Barn- och utbildningsnämnden skulle nu bestämma om eleven skulle få fortsätta sin utbildning på skolan eller inte. Han hade en termin kvar. Studierna betydde allt för honom. Han kom från stökiga förhållanden men utbildningen skulle ge honom en chans till jobb och till ett nytt liv. Eleven var själv med på sammanträdet och bad om nåd. Hans fosterföräldrar likaså. Eleven erbjöd sig t o m att stå upp inför alla i skolan och bekänna sin skuld bara han fick slutföra sin utbildning. Det var upprörande att uppleva.

Ännu mer upprörande blev beslutet. Efter votering bestämde makthavarna att eleven skulle stängas av från skolan!
Jag var den som begärde votering. För mig var det solklart att han skulle få gå kvar i skolan. Brott och straff sköter polisen – utbildning sköter skolan. Men icke! Han kastades ut!
Det är många år sedan nu och jag har ingen aning om hur det gick för killen.

Men med detta inlägg kan man fundera över hur länge en människa ska straffas och var vi ska sätta gränserna?

Samtidigt kan man dra paralleller med det som hänt nu i Finland. Killen som jag berättade om i min historia – hur kände han det efteråt? Hur upplevde han att tigga och be och ändå kastas ut? Skulle man kunna tänka sig att han kanske ville hämnas sen – både på skolan, kommunen och hela samhället? Skulle det kunna ha blivit ett Columbine?

Fundera på det.

Hur kan en sådan här tragedi hända? En 18-åring skjuter vilt omkring sig på en skola i Finland! Dödar flera! Varför?

Det spekuleras i att 18-åringen var nazistsympatisör och man kan då åter ställa sig fråga – varför? Det skrevs också någonstans att killen ”fått nog av det här samhället”.

Är det brist på tolerans? Brist på empati? Brist på kontakt? Brist på tid? Ser vi inte längre varandra? Har vi inte längre tid att uppfatta ”signaler”?
Den här killen är/var antingen psykiskt sjuk eller på annat sätt sinnesförvirrad – har ingen märkt några sådana här tendenser hos honom tidigare?

Kan detta hända också i Sverige? Självklart!

Låt denna tragedi i Finland, liksom dödsmisshandeln av 16-åringen i Stockholm och dödsskjutningen i Rödeby nyligen – bli en varning. Alla dessa människor ska inte ha dött förgäves – utan låt oss ta lärdom!

Columbine i USA, Tusby i Finland – låt oss slippa ett liknande scenario i Sverige!

Hej Kung Bore! Redan här!?

Så här såg det ut för en stund sedan ( kl 14.15) ute på min gård:

Att ta sig en fika utomhus är ett minne blott. Undrar om min goa granne glömt bort utemöblerna…?

Bättre då att ta sig en mysstund inomhus – som Felix uppe på linneskåpet!

Ja, så heter det ju: ”Som man ropar i skogen får man svar!” och nu känner jag att jag har ropat ganska mycket ett tag på bloggen – rent politiskt. Fått en del mothugg också och ska nog ta det lite lugnt ett tag – i mitt ibland lite deppiga tillstånd.
Se här en vacker morgonbild från ett Arboga där snön föll tidigt: Den vackra Kärleksörten i min rabatt har pudrats med lite vitt!

Lite lokala politiska kommentarer måste jag ändå tillåta mig idag… Nisse Brodin fick ju sin bro – den s k ”Brodin” på Västerleden i Arboga, Jörgen Johansson sin – bron från Västermovägen och ner mot Herrgårdsgatan. Vad P-O Nilsson fick vet jag inte – möjligen är det han som stått modell för ”Arbogafilosofen”?
Och nu är det dags för Ollehallen! Den här ståtliga byggnaden ska Olle Ytterberg yvas över på ålderns höst när barnbarnsbarnen får höra gammelfarfar berätta!

För visst är det väl så att alla lokala toppolitiker måste ha någon fjäder i hatten att visa upp – som markering för utförd gärning i stadens namn!? För folk glömmer ju så fort allt bråk och alla gliringar vid genomförandet av projekten….

Här en bild av ett annat sånt projekt i Olles namn:

Rivningen av ett par omtalade hus… Inte lika pompöst som ett nybygge för lek och idrott…

Slutligen en naturbild från Stureparken som visar att träd är vackra även utan löv. Ha en god dag!