Feel in the Blogg

Nej, min trädgård vinner inga priser för vackraste blommorna och bästa skötseln men jag älskar den så mycket ändå!
  Att en grå morgon se hela gården lysa upp av forsythia är en lisa för själen!

 Att se allt växa och gro så här på våren!
Lupinblad! Den grusade planen ser inte ut mycket för världen men den är full av blå scilla! De ska väl inte växa där men vem kan rycka upp dessa vackra blommor som gör en så glad om våren?
Det som verkligen bör ryckas upp växer också så det knakar… Men maskrosorna tar jag itu med en annan dag… Idag bara njuter jag – och klipper lite rosenbuskar nu när björkarna har fått musöron. Hjälpreda var Vilda Wilma som nog var mer till sällskap än hjälp men hon ”pratade” mycket och hade nog sina åsikter om vad som klipptes bort eller rycktes upp.

Ju längre man bor här ju mer minnen med det gröna. Nedanför rönnen som jag grävde upp vid sommarstället i Skåne för några år sedan växer nu vitsippor som kom med på köpet! Minnen…

Alla hyacintlökar från jularna som jag planterat kommer snällt igen varje år. 
Små men väldoftande!

I den lilla miniörtagård jag har och där ena delen får växa vilt och självså sig så finns nu två tallar! Här är den ena: Björkar och syrener och har också planterat sig själva men klematisen har jag satt själv! Så här långt har den kommit idag!

  Det japanska körsbärsträdet har dottern planterat och det börjar slå ut nu. På baksidan av gården finns ännu en gård! Den delen har sin egen historia som jag inte tänker dra här. Där har funnits både verkstad och båtbyggeri för så där hundra år sedan men också trädgård senare. Äppelträdet slår snart ut.
Under det växer violer.
Även vita, lite ovanliga kanske?
Allt växer vilt! Trädet som nästan växt in den förfallna lekstugan blommar: Och överallt är marken blå av scilla som också kallas blåstjärna.

Nej, inte är min trädgård särskilt märkvärdig men den betyder mycket för mig. Den ger mig glädje, sinnesro men också lite motion och starkare muskler emellanåt! Jag önskar att alla hade en liten bit mark, en jordplätt att sköta om och njuta av.

Tips om ni vill läsa om svunna tider vad gäller vårbruk – köp Arboga Tidning idag! Åter skriver Kerstin Williamsson om sin barndom och den här gången om hur det sattes potatis om våren!
Kerstin skriver så bra och minnen väcks till liv även hos mig som är lite yngre än Kerstin. Nästan så jag fick lite tårar i ögonen när jag mindes min mormor och morfars lantställe och min barndoms somrar där. Åka häst och vagn, jordkällarens dofter och det där om svartvinbärssaften som klumpade sig lite. Vilka barn vet något om sådana saker idag? Läs vad Kerstin Williamsson skriver och njut!

Åter lite visdomsord från mitt goda Chai-te!

”One who brings happiness to others will find it”
”Den som bringar andra lycka kommer själv att finna den”,
ungefärlig översättning.