MMXI

MMXI – vad är det för kryptiskt meddelande? Jo, de romerska siffrorna för 2011.

Men vad är ett år egentligen? År, månad och dagar. Hur blev det så? NÄR blev det så? Ja, läser man i Wikipedia så är det en komplicerad historia med anor långt tillbaka i tiden.

Den första romerska kalendern från 753 f.Kr. var uppdelad i bara 10 månader!
Martius – Mars var årets första månad. Mars var romarnas krigsgud, och man offrade djur till honom varje år under denna tid för att bringa tur i de krig som skulle komma under året. 
Aprilis – April har fått sitt namn efter två tänkbara ord. Antingen ordet ”apricus”, som betyder ’solig’. Eller ordet ”aperire”, som betyder ’öppna’ (t.ex. blom- och bladknoppar som slår ut). Aprilis var dedikerad till Venus.
Maius – Maj. Markens och växternas gudinna hette Maia. När växtlighet och jordbruk tog fart på vårkanten, offrade man till henne för att få en god skörd.
Iunius – Juni är gudinnan Junos månad.
Quintilis, den femte månaden. Fick sedermera namnet Juli efter Julius Caesar som var född denna månad.
Sextilis, den sjätte månaden. Fick sedermera namnet Augusti efter den förste romerske kejsaren Augustus. Namnet kommer från ordet ”augere” (lat. öka) och översätts vanligen ’den lysande’ eller ’den upphöjde’.
September är månad nummer sju, ”septem” är latin och betyder ’sjunde’. Oktober är månad nummer åtta, ”octo” är latin och betyder ’åtta’. November är månad nummer nio, ”novem” är latin och betyder ’nionde’. December är månad nummer tio, ”decem” är latin och betyder ’tionde’.
(Romersk kalender)

Omkring 713 f.Kr. kom den andra romerska kalendern eftersom att ha endast tio månader med totalt 304 dagar innebar att året blev 61 dagar för kort. Så kom Ianuarius – Januari är guden Janus månad, en gud med två ansikten. Ett som ser framåt (framtiden) och ett som ser bakåt (historien).
Sen Februarius – Februari blev årets sista månad. Namnet kommer från ordet ”februare”, som betyder ’att rena’. Den 15:e februari firade romarna en stor högtid för förlåtelse av synder. Februari var förlåtelsens, reningens och den nya börjans månad.

Här har vi förklaringen till varför februari är den månad som får en extra dag under skottår. Det är helt logiskt att man lägger till en extra dag i slutet av årets sista månad. Då behöver man inte göra om hela kalendern.

Den romerska kalendern var en lunisolarkalender.
Den styrdes alltså av månen och solen. 

Sen kom den Julianska kalendern. Julianska kalendern är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern. Reformen innebar att året fastställdes till 365 dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern.

Gregorianska kalendern är den kalender som används i de flesta av jordens länder. Den föreslogs av Aloysius Lilius och antogs av påven Gregorius XIII 24 februari 1582 genom bullan Inter gravissimas, som en mindre ändring av den julianska kalendern.

I det protestantiska Sverige var det i början starkt motstånd att införa ett bruk angivet av Påven, katolicismens högste företrädare. Som en religionsneutral kompromiss föreslog astronomiprofessorn vid Uppsala Universitet, Anders (Andrea) Spole att man från och med år 1700 skulle införa samma ändring som Påven fastställt, men i stället utgå från midvintersolståndet, 10 dagar före nyår. Den gregorianska kalendern infördes i Danmark och Norge, men i Sverige föll Spoles förslag. Det dröjde ända till 1753 innan den gregorianska kalendern infördes i Sverige.

I den västliga världen förekom alltså parallellt under åtskilliga år två olika kalendrar, den gamla stilen och den nya stilen. Över hela Europa rådde stor oreda i tideräkningen.

Så detta med år är sannerligen inte enkelt. Allt ovan har jag läst mig till på Wikipedia – stort tack! (Jimmy Wales, grundare av Wikipedia)

2010 blir kl. 00.00 2011 och vi går in i ett nytt år. Ett ”normalår” enligt den Gregorianska kalendern eftersom året inte har någon skottdag.

Hur blev då ditt år 2010? Och vad kommer år 2011 att ha i sitt sköte? Kanske dags att fundera på året som gått och planera för nästa? Nyårslöften ska avläggas och hållas – eller?

Bloggaren ska ge ett nyårslöfte men avslöjar inte vad. Vid 2011 års slut får vi se hur jag lyckades hålla löftet…

Ha en verkligt fin nyårsafton!

Tänk på djuren! Hundar och katter m fl kan vara skotträdda. Gör inte nyårsafton till en enda lång plåga för dessa.

GOTT SLUT PÅ 2010

GOTT NYTT ÅR 2011

Jag är medlem i Arboga Minne, en hembygdsförening som ligger mig varmt om hjärtat. Denna förening ger ut en årsbok och det är med stor glädje och förväntan jag kastar mig över den när den kommer i brevlådan! 2011 års årsbok har ett kapitel om Arboga Glasbruk vilket gladde mig mycket. Jag bor nämligen på Glasblåsargården, glasblåsarnas arbetarbostad en gång i tiden.

Döm om min förvåning när jag ser följande bild i boken: Författaren till kapitlet beskriver mest arbetet på glasbruket men visar också ett foto på ”Den gamla glasbruksvillan”: Detta är inte Glasbruksvillan! Det är det gamla Järnvägshotellet som låg mitt emot Glasblåsargården.

Glasmästarvillan – där disponenten för Arboga Glasbruk bodde en gång – ser ut så här: Jag vet det bestämt för jag har pratat med människor som bodde här en gång när det begav sig. Som berättat om julgransplundringar hos disponenten i det fina, vita huset.

Arboga Minne får nog lägga lite mer vinn om just sitt ”minne”. Fastighetsbolaget ”Anno 1872”, varifrån bilden på den verkliga glasbruksvillan tagits, har på sin hemsida refererat till just Arboga Minne för uppgifterna kring villan. Klicka HÄR för att komma till bolaget.

Här en annan bild. Den visar Glasblåsargården till höger med gamla Järnvägshotellet på vänster sida.

Det var lite Gyllene Ankdammsnytt!

Igår besöktes Himmeta och kära vänner där! Som alltid vankades en nygräddad kardemummakaka! På gården finns många djur och särskilt klappade vi gamla Flisan. Som alltid låg hon troget under bordet medan vi fikade. Hon är så gammal och stel. Kanske finns hon inte nästa gång vi kommer på besök…

En av gårdens katter, Svenne,  tog farväl när vi åkte.

Så här dagen före årets sista dag får man börja summera. Vad hände? Hur gick det? Vad var bra och vad var mindre kul? Är det något man kan rätta till dessa sista skälvande timmar på 2010? Klockan tickar på. Snart är ett nytt år inne. Nya föresatser!

Gott slut tillönskar jag er med ett lite kylslaget gästabud…

Lokalbladet var fullt av kungörelser idag. Bl.a stod att läsa om de nya naturreservaten i Västmanland.

Någon som vet var ”Amerika” ligger i Arboga? Via Länsstyrelsens hemsida hittar jag Amerika. Amerika ligger vid Amerikasjön i trakten av Sickelsjö – närmare bestämt mellan ”Olles koja” och en fångstgrop, enligt kartan som Länsstyrelsen hänvisar till! Tänk så lite man vet om sin hembygd! Till sommaren tror jag att jag tar med mig de gröna i Arboga för ett studiebesök på ort och ställe!

”Gråtbron” då? Enligt Länsstyrelsen ska platsen finnas 1,5 km söder om centrala Kolsva. Varför platsen kallas Gråtbron förtäljer inte historien. Någon annan som vet?

Om ”Amerika” kan du läsa HÄR och om ”Gråtbron” HÄR!

Det finns två nya naturreservat i Skinnskatteberg också – men det får ni läsa mera om själva. Jag hänvisar till Bbl/AT och Länsstyrelsen i Västmanlands län.

På tal om ”Gråtbron” kommer man osökt in på mera gråt och tårar. Särskilt när man läser en annan av dagens kungörelser: ”Jakt efter varg 2011” – får i alla fall mina ögon att tåras samtidigt som blodet börjar pumpa av ilska! Igår fick jag nr 4 av ”Våra Rovdjur” från Svenska Rovdjursföreningen. Där skriver Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen en mycket bra ledarartikel. Jag citerar lite ur den:

”Var finns den enda politiker med inflytande som har tillräckligt med civilkurage för att ställa sig upp och utbrista att: ”Kejsaren är ju faktiskt naken”! Vargstammen ÄR ju för liten för att jagas, svenska folket, även i vargbygderna, ÄR ju mestadels positiva till vargen och de problem de ställer till med för oss människor ÄR ju faktiskt hanterbara.”

Vill du läsa hela artikeln – gå in HÄR för att komma till Svenska Rovdjursföreningen och bli medlem! Då får du automatiskt tidningen samtidigt som du stödjer en väldigt viktig sak!

Hur dumma får vi bli vi svenskar!? Hur kan 200 (!) vargar vara ett problem i vårt avlånga land? Hur kan vi inbilla oss seriöst att vargarna blir ett hot mot oss om de ökar i antal? Hur kan någon vettig person tro på det?

Hur kan vi låta lura oss av ett gäng jägare som vill skjuta på allt som rör sig och som hatar vargen för att den tar jägarnas nöjesjaktbyten? Jägarna som gör så att vargens naturliga föda minskar och den måste söka sig till gårdarnas tamdjur för att överleva.

Det är inte vargens fel att den tar får och lamm – det är jägarnas! Hur kan vi blunda för det?

Sverige vägrar att lyssna på EU som starkt ifrågasatt Sveriges krav på licensjakt på varg. M a o – EU tycker att vi svenskar är dumma i huvudet. Och vilka är dumma? Jo, dom styrande som går på ett gäng jägares våta drömmar! SKAMLIGT och OSMAKLIGT förutom OBEGÅVAT, OETISKT och ANSVARSLÖST!

Vargen är starkt utrotningshotad. Det är dags att se till att gänget klåpare som bestämmer börjar inse vad dom håller på med!

Upprop för vargen!

Gå med i Svenska Rovdjursföreningen genom att klicka HÄR!

Gå med i Föreningen Nordulv genom att klicka HÄR!

Här om kvällen åt vi Tomtegröt – d v s risgrynsgröt! Självklart smusslade jag ner en mandel i gröten och såg sen till att jag själv inte fick den. Förväntansfullt kollade jag in barnen och denna gång var det en av sönerna som ”blir gift nästa år” – såsom talesättet lyder.

Jag började fundera runt detta med mandeln i gröten och hittade en hel del via Google på Internet. Mandeln föregicks av en s k grötdocka! En liten docka av porslin lades i gröten och den som fick den blev så småningom gift och fick barn – sa traditionen.Den seden förekom främst i slutet av 1800-talet samt på 1920-30-talet.

Jag tycker dock att en pytteliten docka av porslin inte är att rekommendera i maten. Hur gick det om någon glupsk person svalde dockan… Att byta dockan mot en skalad mandel var nog en väldigt bra idé!

Dockor i gröten fick mig att tänka på min barndoms pappersdockor! Med veckotidningarna följde ibland en sida med en pappersdocka + kläder att klippa ut. Grannens flicka Eleonor var händig och klistrade upp den slankiga pappersdockan på kartong så den blev mer stabil att leka med.

När jag hittar bilder på de gamla klippdockorna får jag kill i magen av förväntan. Minnena kommer åter. Så som vi lekte med dessa dockor!

Vi hade varsin låda – Elle och jag – och i dessa lådor förvarade vi våra dockor och alla deras papperskläder. Det fanns pappersdockor att köpa också – men vi hade nästan bara dockorna från veckotidningarna Allers, Året Runt och Hemmets Journal.

Att få en baby som klippdocka var en dröm!

Så småningom blev kändisarna också till pappersdockor – här Twiggy: Det var trist när dockan inte likande den verkliga förlagan. Här är Ralf Edström som klippdocka:

Naturligtvis lekte jag med dockskåp också!  När jag hittar bilder på Internet så kan jag t o m känna doften ifrån dockskåpet. Som vi lekte med detta skåp! Lillebror fick vara med men han fick de sämsta rummen och jag tror inte det gjorde honom så mycket. Han var inte lika förtjust i denna lek som jag.

Kanske inte så underligt att jag numera gärna smyger mig in på dotterns rum för att spela SIMS! The SIMS måste vara den moderna datavärldens dockskåp – även för vuxna…

Ja, i dessa juletider är det lätt att minnen kommer tillbaka och man får lite av nostalgikick. Nu är de s k mellandagarna inne och snart är året slut. Håll ut de sista skälvande dagarna av 2010. 2011 kommer att bli ett mycket bra år! Tro mig!

Avslutar med en julgranskula som inköptes för flera år sen och som idag måste falla Maria Montazami väl i smaken!

Imorse ringde min mamma och berättade att deras älskade vovve var död. Hon somnade in lugnt och stilla. Birka blev 12 år.

Jag kom att tänka på Ainbusk Singers visa om ”Lassie”. Här kommer de första stroferna ur den:

Det var en dag och jag var fyra år
jag trodde mer på det onda än det som va gott
jag var fyra år och det fanns hemska typer i mitt rum
svarta tapeter kalla trumpeter blodpannkakor och planeter
och i luften surrade slag mörkret var mycket mörkt
och ensam och rädd var jag
tycker ingen om mig?
ingen tycker om mig
Då kom hon som ett ljus ur mörkret
hon slicka min kind och sa "hos mig är du trygg och varm,
jag ska värma ditt hjärta, jag tycker om dig"
och i hennes ögon tindrade kärleken

Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie och jag såg att godhet fanns
hoppets stjärna lyste klart runt hennes ludna svans
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie, hon viskade till mig sitt Vov
Vi gick tass i hand och i mitt hjärta kändes långt.

En vän kan betyda väldigt mycket. En liten vän likaså. Den bästa vännen kan vara en liten hund. En förtrogen, en som får veta allt och som behåller hemligheter och tårar men som också delar glädje.

Tänder ett ljust för en liten, trogen vän –
för lilla hunden Birka.