MMXI

MMXI – vad är det för kryptiskt meddelande? Jo, de romerska siffrorna för 2011.

Men vad är ett år egentligen? År, månad och dagar. Hur blev det så? NÄR blev det så? Ja, läser man i Wikipedia så är det en komplicerad historia med anor långt tillbaka i tiden.

Den första romerska kalendern från 753 f.Kr. var uppdelad i bara 10 månader!
Martius – Mars var årets första månad. Mars var romarnas krigsgud, och man offrade djur till honom varje år under denna tid för att bringa tur i de krig som skulle komma under året.
Aprilis – April har fått sitt namn efter två tänkbara ord. Antingen ordet ”apricus”, som betyder ’solig’. Eller ordet ”aperire”, som betyder ’öppna’ (t.ex. blom- och bladknoppar som slår ut). Aprilis var dedikerad till Venus.
Maius – Maj. Markens och växternas gudinna hette Maia. När växtlighet och jordbruk tog fart på vårkanten, offrade man till henne för att få en god skörd.
Iunius – Juni är gudinnan Junos månad.
Quintilis, den femte månaden. Fick sedermera namnet Juli efter Julius Caesar som var född denna månad.
Sextilis, den sjätte månaden. Fick sedermera namnet Augusti efter den förste romerske kejsaren Augustus. Namnet kommer från ordet ”augere” (lat. öka) och översätts vanligen ’den lysande’ eller ’den upphöjde’.
September är månad nummer sju, ”septem” är latin och betyder ’sjunde’. Oktober är månad nummer åtta, ”octo” är latin och betyder ’åtta’. November är månad nummer nio, ”novem” är latin och betyder ’nionde’. December är månad nummer tio, ”decem” är latin och betyder ’tionde’.
(Romersk kalender)

Omkring 713 f.Kr. kom den andra romerska kalendern eftersom att ha endast tio månader med totalt 304 dagar innebar att året blev 61 dagar för kort. Så kom Ianuarius – Januari är guden Janus månad, en gud med två ansikten. Ett som ser framåt (framtiden) och ett som ser bakåt (historien).
Sen Februarius – Februari blev årets sista månad. Namnet kommer från ordet ”februare”, som betyder ’att rena’. Den 15:e februari firade romarna en stor högtid för förlåtelse av synder. Februari var förlåtelsens, reningens och den nya börjans månad.

Här har vi förklaringen till varför februari är den månad som får en extra dag under skottår. Det är helt logiskt att man lägger till en extra dag i slutet av årets sista månad. Då behöver man inte göra om hela kalendern.

Den romerska kalendern var en lunisolarkalender.
Den styrdes alltså av månen och solen.

Sen kom den Julianska kalendern. Julianska kalendern är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern. Reformen innebar att året fastställdes till 365 dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern.

Gregorianska kalendern är den kalender som används i de flesta av jordens länder. Den föreslogs av Aloysius Lilius och antogs av påven Gregorius XIII 24 februari 1582 genom bullan Inter gravissimas, som en mindre ändring av den julianska kalendern.

I det protestantiska Sverige var det i början starkt motstånd att införa ett bruk angivet av Påven, katolicismens högste företrädare. Som en religionsneutral kompromiss föreslog astronomiprofessorn vid Uppsala Universitet, Anders (Andrea) Spole att man från och med år 1700 skulle införa samma ändring som Påven fastställt, men i stället utgå från midvintersolståndet, 10 dagar före nyår. Den gregorianska kalendern infördes i Danmark och Norge, men i Sverige föll Spoles förslag. Det dröjde ända till 1753 innan den gregorianska kalendern infördes i Sverige.

I den västliga världen förekom alltså parallellt under åtskilliga år två olika kalendrar, den gamla stilen och den nya stilen. Över hela Europa rådde stor oreda i tideräkningen.

Så detta med år är sannerligen inte enkelt. Allt ovan har jag läst mig till på Wikipedia – stort tack! (Jimmy Wales, grundare av Wikipedia)

2010 blir kl. 00.00 2011 och vi går in i ett nytt år. Ett ”normalår” enligt den Gregorianska kalendern eftersom året inte har någon skottdag.

Hur blev då ditt år 2010? Och vad kommer år 2011 att ha i sitt sköte? Kanske dags att fundera på året som gått och planera för nästa? Nyårslöften ska avläggas och hållas – eller?