Feel in the Blogg

När jag hade slängt soporna på morgonen kom Wilma springande. Som vanligt hade hon massor att berätta. Hon pratade upprört på sitt eget vis – jamade i olika lägen samtidigt som hon sprang längs mina fötter. Förmodligen handlade det om nattens övningar, om någon dum fågel hon spanat på men inte fått tag i – och huvudämnet framför andra: Var är Bröderna Brothers - Curry och Felix alltså!? Dom letar hon ständigt efter. Jag sa till henne att jag inte visste och att jag förstod att hon ville ha tag i Curry men att hon borde skippa tanken på att träffa Felix direkt på morgonen.
Felix och Wilma går INTE ihop! Den dagen hon kom för drygt tre år sedan packade Felix sin väska och stack. Ja, i alla fall försvann han – så mycket packning hade han inte. Två veckor var han borta men jag misstänker en f d stadsarkitekt för den som härbärgerade honom. Arkitekten i fråga bor på andra sidan kyrkogården och dit rymmer Felix när vardagslivet här hemma blir för svårt.

Frukost på trappan blev det idag igen!  Eller frukost och frukost… Varm dietsoppa med kycklingsmak – inte illa alls faktiskt. Curry som nu dykt upp ville gärna smaka. Dock var det för varmt för en katt och matte hade heller ingen större lust att dela med sig. Så Curry satte sig att filosofera på trappan istället. Vad funderar han på med sin katthjärna? Vad rör sig i hans skalle? Handlar det om grannens hund som just kom ut på promenad? Doften av soppan som matte inte ville dela med sig av? Eller vad? Curry är en underbar kisse!

Men nu har Wilma upptäckt att Curry kommit! Vilda Wilma – alltid på språng! Och alltid lite för närgången… Nosa bak – vill Wilma gärna göra,  till Bröderna Brothers stora förskräckelse. Snälla Curry går undan medan vaktmästare Felix omedelbart ser till att ordningen återställs och biter Wilma!

Så iväg igen! Alltid på språng! Medan Curry filosoferar lite till.

Sen – iväg båda två…

Vart går dom? Hur ser en kattdag ut?
Vem träffar dom? Vad råkar dom ut för?
Kanske det är lugnast att inte veta…