Feel in the Blogg

Det ÄR segt att gå upp på morgonen när man är så trött. Även om man är katt!

Det kommer att bli en fin dag! När morgonsolen lyser bort mot kyrkan så vet jag det.

Till morgonrutinen hör att släcka törsten genom att lapa i sig från vattenkannan i fönstret. Gäller dock bara katter – inte mig…

I väntan på bussen.
Elever från Estetiska programmet på Ullviskolan besöker bland annat Moderna Museet idag i Stockholm. Kanske blir det några timmar över också för shopping i storstan. Livet leker.

Njut dagen! Såväl på utflykt som på hemmaplan.

När vi skickade en bunt deklarationspapper från familjen – så satte jag med flit på endast 1 frimärke. Jag tror att brevet vägde mer än 20 g…

Min fundering är – bemödar sig verkligen Posten med att väga och kontrollera brev? Skickar det tillbaka brev som har för lite porto – eller vägrar de leverera brevet till adressaten om avsändare saknas?

Jag tror man lätt kan skicka ganska tjocka kuvert och endast sätta på ett enda frimärke. Vad tror ni?

Är vi i Sverige så in i döden samvetsgranna att vi väger minsta ynka kuvert för att kolla att det inte väger 25 gram istället för 20 eller ska sätta på 4 brevmärken istället för 2?? Hoppas inte det!

Så rebelliskt uttryckt eller hur 😉

Med stor skepsis konstaterade jag att ännu ett ”rösta-på-en-melodi-program” skulle sändas i TV – och dessutom en tio-i-topp-lista med psalmer!! Psalmtoppen!?

Men OK – jag skulle ge det en chans, tänkte jag. Blev dock ännu mer tvivlande när jag i ett reklaminslag såg Louise Hoffsten rocka loss ”Ovan där”… Det lät LITE väl hejsan-svejsan kände jag…

Min egen inställning till psalmer bör jag kanske förklara i sammanhanget. Jag är inte religiös och går inte i kyrkan. Dock tror jag på Gud – en högre makt – vad ni vill. Min tro kan jag ”utöva” var som helst och behöver ingen särskild lokal till det. Ensam i skogen en solig vårdag går bra – eller i favoritstolen med en varm katt i famnen.

Min erfarenhet av psalmer är från skoltiden. Jag är så gammal att i småskolan började vi alltid dagen med ”Den klara sol går åter upp”. Sen har jag upplevt ett antal examensdagar i kyrkan – både för egen del och för mina barn.

Konfirmerad är jag och några bröllop har jag bevistat med de psalmer och sånger som framförs i dessa sammanhang. Livet är ju också sådant att det finns ett slut – och ju äldre man blir desto fler begravningar har man bevistat.
Ju äldre man blir desto mer erfaren och tänkande tror jag också man blir. Erfarenheterna liksom smälter in och man upplever saker och ting lite mer annorlunda än då man var yngre.

På flera begravningar har jag nu plötsligt ”hört” psalmerna. Den vackra musiken, akustiken i kyrkan och de fina texterna till psalmerna. På Elon Larssons begravning sjöngs ”Jag har hört om en stad ovan molnen” – en text skriven 1947 av Lydia Lithell till en rysk folkmelodi. Jag blev helt tagen av de trösterika och för all del kanske lite barnsliga orden.

Så jag tror att dessa vackra psalmer och andliga visor borde kunna vara aktuella även idag – om människor får tillgång till dem. ”Vanliga människor” utan speciell religiös anknytning.

Så OK – jag gav programmet Psalmtoppen en chans!
Jag såg det inte i lördags när det sändes men tittade nyss via webben.

Min misstro ökade när jag förstod upplägget på programmet.
Det handlade inte om att lyssna till 10 psalmer på TV och sen rösta. Nej, för röstningen var redan avklarad! Snopet!

Det visade sig att människor som är intresserade av Psalmtoppen (hur många??) måste ha tillgång till dator och Internet. I förväg ska man gå in och lyssna på de psalmer eller andliga visor som SVT valt ut och sen via datorn lägga sin röst.
Framförandet av de olika deltagande psalmerna var dessutom minst sagt varierande på hemsidan. Från rock med Carl-Einar Häckner i Allsång på Skansen till svartvita klipp med bister man/kvinna som sjunger frireligiöst för 40-50 år sedan.

Flopp! säger jag.

När man sen tittar på programmet – lägg märke till publikens ålder. Runt 50+ skulle jag tro med något undantag.

Idén med Psalmtoppen kunde ha varit bra – med rätt utformning.
Jag frågar mig: Vem ser programmet? Hur många går in på SVT:s hemsida och röstar? Och vem har valt ut de 10 psalmerna och efter vilka kriterier?

”Gabriellas sång” vann den första Psalmtoppen. Är jag förvånad? Icke.

Ungdomar har Internet, en hel del medelålders också. Väldigt många har sett filmen ”Såsom i himmelen” – genom vilken ”Gabriellas sång” blev en hit. Alltså en självklar vinnare i Psalmtoppen.

Jag lyssnade på övriga sånger – och jag kände inte igen många – det gjorde säkert inte andra heller.

Mer gnäll: Alla 10 melodierna presenterades inte då resultatet visades i TV. Man fick alltså inte höra dom – om man nu missat att rösta eller inte har dator.
Sen textades bara vissa av låtarna – ofta refrängerna. Varför? Refrängerna är väl det som folk kanske kan – medan den andra texten är mer obekant – men kan ha nog så viktigt budskap.

Nej, jag är besviken på Psalmtoppen. Det var en vågad grej SVT slängde sig in i – men upplägget blev fel och därmed en flopp.

Om ni klickar HÄR kan den som vill läsa texten till ”Jag har hört om en stad ovan molnen”.

Nu lämnar jag Psalmtoppen åt sitt öde… Jag medger att jag varit otroligt gnällig! OK – ”Gabriellas sång” är vacker – nu kom det lite positivt i alla fall. 🙂

Allt är bara jämmer och elände. Misshandel, mord och ond bråd död. Våldtäkter, kidnappning och tragiska olyckor.

Hur har samhället blivit? Eller är det bara en händelse att alla hemskheter råkar infalla samtidigt, igen och igen, och efter varandra eller samtidigt??

Man blir bestört. Man blir ledsen. Känner vanmakt. Vill ge upp. Sluta sig inom sitt skal. Stanna hemma. Låsa dörren. Vara rädd.

Men inte! Inte ska våldet och rädslan få herravälde över oss!? Nej, aldrig.

Vi måste stå upp mot brutalitet och övergrepp! Gå ihop – kämpa tillsammans. Inte ge upp. Inte låta ondska och maktlöshet vinna. Istället visa omtanke och medkänsla. Göra gott.

Som Tina skrev på denna blogg tidigare: ”Ingen kan göra allt – men alla kan göra något.”

Kanske det verkar som en droppe i ett ändlöst hav – men jag vill åter påminna om ”Insamlingen till Emma”. För mer information se under ”Categories” i högerspalten på bloggen:

Insamling till Emma!

Clearingnummer 8182-8

Kontonummer 23 029 837-4

Sparbanken Västra Mälardalen

En bank tillhörande SwedBank

Alla pengar går oavkortat till Emma!

INGEN KAN GÖRA ALLT – MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT!

Ibland kan det vara besvärligt att vara djurvän och samtidigt kattägare…

När jag kom ut på gården idag för att njuta lite av det underbara vårvädret upptäckte jag något som såg misstänkt ut. Under vår stora, gula Forsythia låg Felix, en av katterna, och Curry, hans bror, satt bredvid.

Varför sitta där? undrade jag. Här måste vara något skumt i görningen!

Mycket riktigt! I toppen av Forsythian satt en liten, liten mus. Vettskrämd! Kattpojkarna vaktade lugnt ut honom nedanför.
Då blev jag arg!
Försökte fånga musen genom att lägga tröjan jag hade med mig över den. Det funkade inte! Musen klättrade ner för att snabbt bli ett byte i Currys mun!
Jag rusade efter! Curry for in i syrénbersån och tappade för ett ögonblick musen men fångade den snabbt igen. Nu kom också Felix sättande! Det var jag mot två katter! Plötsligt släppte Curry taget och musen slank iväg – upp i en syrénbuske!

Är den inte jättesöt! Titta på dom skära små fötterna, dom stora öronen och ”glaspärlorna” till ögon. Den lilla musen var så rädd att den skakade!

Då gjorde jag det enda rätta!
In i huset med en katt i taget! Stängde till dörrarna så ingen av dom kunde nå kattluckan. Sen gick jag ut till den lille stackaren i syrénen. Den var skräckslagen och förstod först inte att ”kusten var klar”.
Jag hann ta denna bild.

Snart kilade den iväg och försvann. Jag väntade dock en halvtimma så musen skulle hinna riktigt långt bort! Därefter släppte jag ut två snopna katter. Dom lodade länge runt i syrénbersån och undrade var den läckra middagen tagit vägen.

Men är man djurvän så är man!