Att bli frisk från utbrändhet känns som en ”mission impossible” ibland. Har man barn hinner man aldrig rehabilitera sig själv. När man orkar hålla sig upprätt är det så många måsten som ramlar över en – just p.g.a. barn och deras behov.
Sov alldeles för lite i natt och hade nog inte tänkt att åka Köping tur och retur på morgonen… Men dottern missade bussen av en mängd olika anledningar – och då är det bara för morsan att ta ut bilen och sikta mot Köping.
På vägen hem tänkte jag på den bok jag nyss köpt: ”Att välja glädje” av Kaj Pollak. Av en lite märklig anledning träffade jag en kvinna som rekommenderade denna bok till mig – och den är mycket bra.
Har bara kommit till första sidorna men de har ändå lärt mig en hel del. Man blir det man är – kan man kanske sammanfatta det. De tankar man har, det sätt man är på – den människan blir man.
Tänker jag positivt – blir jag en positiv människa. Försöker jag vara glad – så blir jag en glad person även inuti.
Så på hemvägen såg jag solen och hur vackert den lyste. Det blänkte som guld i fönstren på husen jag passerade. Tänkte – vad gör väl en resa till Köping en tidig torsdagsmorgon?? Det var ju bra att jag kom upp. Och sån tur att jag har en bil och kunde skjutsa dottern! Och så glad hon blev att jag skjutsade henne. Vad bra att jag kunde glädja henne med det.
Så tack Du okända kvinna som gav mig tipset! Nästa gång jag ser henne ska jag berätta för henne om vad boken gett mig OCH fråga efter hennes namn!
Sol på er!
Senaste kommentarer