Feel in the Blogg

Så här ser det ut ikväll i Bergmansparken i Arboga:

—– —– —–—– —–—–

Maken trodde åskan slagit ner! Jag själv sa att kanske stormvindarna knäckt trädet! Men väl ute i Bergmanspark ser jag tydliga hjulspår!

Är det en galen bilist som kört in i parken eller är det kanske kommunfolk som dragit undan ett nedblåst träd?? Svara gärna den som vet!

Plötsligt blev det alldeles mörkt, sen började det blåsa kraftigt och så var ovädret över oss!

Ett spöregn som övergick till hagelskur!

På vår trappa ser ni hagel stora som stenkulor!

Tyvärr blev bilden otydlig men ni ser! Och ändå hann isbitarna som kom uppifrån smälta i min hand innan jag lyckades fippla till en bild med kameran!

Katterna sprang och gömde sig för blixt och dunder blev det också! Hu vilket oväder!

På förmiddagen vittnade bl.a. två nära vänner till den tyska kvinna som står åtalad för mord och mordförsök i Arboga den 17 mars i år.
Den ena vännen berättade att tyskan varit mycket förälskad i Emmas sambo och att hon planerat för ett liv tillsammans med honom och för barn. När vännen talar om detta skrattar den tyska kvinnan.

Båda vännerna berättar att självmordsförsöken som den tyska kvinnan gjort berott på sorgen och besvikelsen över ”den svenske mannen”, Emmas sambo.
Mannen som orsak för självmordsförsöken har den tyska kvinnan i tidigare förhör förnekat.

Den andre vännen bekräftar att tyskan haft en hammare med sig när hon skulle flyga från Sverige till Tyskland den 18 mars.
Hon ska ha skämtat om säkerhetskontrollen på svenska flygplatser. När vännen undrar varför hon haft en hammare med sig – ska tyskan den 18 mars ha svarat att den måste ha följt med av misstag. ”Någon kanske la den ovanpå min väska och den sen gled ner i väskan”.
I tidigare polisförhör i Tyskland har vännen berättat att den tyska kvinnan sagt att det var hyresvärdinnans hammare – den kvinna hon hyrt rum hos i Stockholm. Hyresvärdinnan har bekräftat i förhör igår att hennes hammare är försvunnen ur den verktygslåda som hon hade i köket – tillgänglig för såväl henne själv som hennes hyresgäst, den tyska kvinnan.

När paus togs för lunch utbröt en viss tumult då en kvinna som följt det tyska vittnet till Tingsrätten tog sig fram och kramade om den tyska kvinnan. Polis var snabbt framme och skilde dem åt.

Dagens förhör i Tingsrätten i Köping är den sista i Tingsrättens historia. Förhören fortsätter nästa vecka vid Tingsrätten i Västerås.

För att en person ska dömas ska det vara ”ställt utom allt rimligt tvivel” att människan begått det brott hon eller han står åtalad för.

Hur gör man i Arbogafallet? Vad gjorde man ”förr i världen” när inte DNA och andra finesser fanns att tillgå?

Idag åker jag åter som åhörare till rättegången vid Tingsrätten. Det är den sista dagen i Köping, sen flyttas rättegången till Västerås och Tingsrätten i Köping stängs för gott efter över 100 år.

Man lär på något vis känna de personer som ”alltid” finns i rätten. Journalister, fotografer, vittnesstöd, målsägarbiträden, åhörare och man får sig en pratstund med den familj som drabbats så svårt. Familjen är spänd förstås men jag känner en viss förhoppning i luften – att detta ska få en lösning.
Advokaterna är bussiga och svarar snällt på frågor från oss noviser som inte vet så mycket om hur en rättegång går till eller vem som får ställa frågor och inte.

Framåt kvällen återkommer jag med vad jag upplevt denna dag.