Feel in the Blogg

Dottern och jag besökte huvudstaden i så där 24 timmar och pengarna vi la ut på den trippen hade säkert tagit oss till en solig strand i Grekland… Sverige är DYRT och Stockholm verkar dyrast av de dyra!!

För att hålla viss koll på budgeten bodde vi på vandrarhem – Fridhemsplans Vandrarhem. Nära T-bana och mitt i smeten kan man säga.
Dyrare än andra, vanliga vandrarhem (förstås) men betydligt billigare än hotell! Som medlem i Svenska Turistföreningen fick jag en viss rabatt. Dottern, som icke-medlem, fick betala fullt pris. 850 kr för rummet och sen 50 kr/st för lakan och handduk (vi ville inte släpa på en massa bagage) och 60 kr/st för frukost. Totalt 1070 kr…

Nästa prischock blev T-banan. 40 kr/st för en resa 4 stationer!! För 80 spänn hade vi nästan kommit tillbaka till Arboga med tåget! När vi på kvällen fipplat med en automat för att ta oss hem då T-banestationen av obemannad upptäckte vi att det bara var att gå rätt igenom spärrarna… Då hade redan ytterligare 80 kr rykt…

Detta gick ju bara inte! Så dagen efter sökte jag upp ett SL-ombud och fick veta att man kan köpa ett 24-timmarskort och åka fritt i 24 timmar – både tunnelbana och buss. 100 kr! ”Jag köper det!” utropade jag. Men dottern skulle ju också ha – som tur var är hon under 20 – så det blev 60 kr för hennes kort. Men då hade vi alltså gjort av med 320 kr bara på resor INOM Stockholm…

Men tillbaka till början:
Väl framme i Stockholm lyckades jag ta oss via t-banan från Centralen till Fridhemsplan!
Helt befriad från lokalsinne frågade jag sen en äldre man utanför Fridhemsplans T-banestation var Fridhemsplan låg? ”Det här ÄR Fridhemsplan” sa den lätt förvånade mannen. Jag började då babbla på om ”småstadsbor i storstan” och att vi skulle till Fridhemsplans Vandrarhem. Han erbjöd sig att följa oss dit. (Var väl rädd att vi skulle virra bort oss inom kvarteret…). 3 minuter senare var vi framme och vi tackade den rare mannen som sa sig vara från en trakt i Finland där dialekten påminde om gotländska! 🙂

Så här såg vårt rum ut på Fridhemsplans Vandrarhem:

Helt OK och t o m TV (som vi aldrig använde)! Den mysiga grönskan utanför fönstret fick mig att fantisera om att det snart tittade in en färggrann, exotisk fågel genom rutan! 🙂
Oteknisk som jag är letade jag länge på tangentbordet som fanns nedanför TV:n, för jag förstod att det måste gå att använda det hela som PC också. Jag hade tänkt att kolla tågtider. Klarade det inte…
När vi checkade ut hörde vi receptionisten säga till en annan gäst: ”Kanal 24 är Internet”.
Tänk om personalen varit så smart att de på varje rum satt en skylt om att via kanal 24 når du Internet…

Sen funderade jag på följande märke: Det satt på dörrar som jag förmodade ledde till toaletter i korridoren. Jag undrade om det var ”herrarnas” eftersom jag på något konstigt sätt kom att tänka på en kondom… Dottern tyckte jag var helt knäpp och undrade om jag var helt sexfixerad (vilket jag inte är!). När hon sen sa att ”det ser du väl att det är en toalettstol” – så såg ju jag det också…
Men jag är så van vid de där skyltarna med en i kjol och en i långbyxor som visar ”damernas” resp ”herrarnas”. Plus att jag var ovanligt förvirrad denna kväll…

Innan den stora föreställningen – som var anledningen till Stockholmsresan – skulle vi äta. Vi valde en japansk restaurang förstås! Dottern är sen över 10 år helt såld på Japan och jag älskar sushi så valet var enkelt. Dessutom fanns en sådan restaurang precis runt hörnet från vandrarhemmet!

Dottern – redo för sushi!

Smaklig måltid! Och det var det! Underbart gott! MEN DYRT!! För måltiden plus dryck och dricks betalade vi 475 kr!! Inte direkt som på MacDonalds…

Där vi satt ute i solskenet (!) och åt den härliga maten fick vi syn på följande:
Vad vara detta??

En luftballong över staden! Jag tyckte det var härligt att TITTA på den medan dottern skulle ha gett allt för att få åka med… Jag skulle ha betalat för slippa…

I nästa blogg ska ni få veta målet för vår resa! Måste bara ladda hem ett par bilder från dotterns kamera först. Här är en liten vink om anledningen i alla fall:

Jag vet att Lina Mattsson skrivit en sång till Max och Saga, de små barnen som mördades i Arboga i mars.
Det finns även fler som gjort musik tillägnat de båda barnen. Någon skrev tidigare på bloggen att behållningen för de skivor hon sålde skulle oavkortat gå till Emmas insamlingskonto – och det har kommit in pengar från cd-skivor, vet jag.

Ni som har skrivit och gett ut musik tillägnat de två barnen i Arboga – kan ni skicka en kommentar på denna blogg och meddela hur jag och andra kan köpa er musik!

Gullebarn, hjärtebarn, änglabarn…

När jag gick över kyrkogården den där dagen när jag tog fotot ovan så svepte en vind iväg en vissen blomsterklase av hortensia. Då flög följande sång av Bob Dylan in i mitt huvud, här en bit av texten:

How many times must a man look up before he can see the sky?
Yes ’n how many ears must one man have before he can hear
people cry? Yes ’n how many deaths will it take till he know
that too many people have died?

The answer my friend is blowing in the wind, the answer is
Blowing in the wind

”Ingen rädder för vargen här” sjöng man när jag var liten. I den amerikanska versionen går texten ”Who’s Afraid of the Big Bad Wolf”.

”Big bad wolf” – stora stygga vargen – så typiskt! Elakt, farligt djur = rent nonsens!

Nu är det åter klappjakt på varg i Sverige – sanktionerat av Naturvårdsverket(!) – denna gång i Bohuslän. En alfahanne påstås ha rivit över 60 får.

Intressant!
HUR vet man att det är just denna varg som rivit så många som 60(!) får?
Och HUR gör man för att döda just den rätta vargen?
Och VARFÖR sköter inte fårägare sina djur bättre? Det finns vargstängsel som sätts upp av idella grupper – se Svenska Rovdjursföreningens hemsida HÄR!

Den svenska regeringen måste sätta stopp för denna slakt av varg, lo, björn och andra rovdjur! Och inte tillåta lokala länsstyrelser fullproppade med jaktvänliga beslutsfattare som går jägarna till mötes genom att bevilja ”skyddsjakt”.

Urlöjligt ord – skyddsjakt! SLAKT är vad det är!
Det är jägarna själva som satt det naturliga kretsloppet ur funktion! När det blir brist på mat för rovdjuren p.g.a. jägarlycka så går rovdjuren på tamdjur!

Detta är saxat ur Svenskan idag: ”Naturvårdsverket har beslutat att kraftigt höja antalet björnar som får skjutas – totalt handlar det om 233 björnar vilket är en ökning med 49 stycken jämfört med förra året. Redan vid femtiden på morgonen sköts första nallen, en hona, i Voxnatrakten väster om Edsbyn, rapporterar SR Gävleborg.”

Uppmärksamma ordet ”nalle” i texten – ”på morgonen sköts första nallen”. Björnar är gulliga nallar och inte ”stora och stygga” som vargar. Å andra sidan hjälper det inte vilka barnramsor vi drar till med – jägarna regerar i alla fall!

Svensk rovdjurspolitik är en skam!

Gå med i Svenska Rovdjursföreningen genom att klicka HÄR!
Du kan också ansluta dig till Föreningen Nordulv (OBS starka bilder) genom att klicka HÄR!

Hallå ”alla” förväntansfulla läsare!

Mer blogg kommer lite senare. Nu ska jag till frissan och det är bråttom!!

Under semestern yttrade jag mig om Pridefestivalen vilket gjorde att jag fick massor av kommentarer. En av sakerna jag tog upp var varför man blir kär i ett kön och inte i en människa??

I vår region firades nyligen ett bröllop som lokalpressen visat bild från. Två unga kvinnor gifte sig och de var så vackert klädda i långklänningar – jättesöta!
Och lokaltidningen publicerade INTE bilden för att det var två kvinnor som gifte sig utan för att bröllopet stod i en biosalong och temat var film.

Sen ser man denna bild i världspressen från Ellen DeGeneres och Portia de Rossis bröllop.

VARFÖR ska ett lesbiskt par som gifter sig anamma den traditionella heterosexuella bröllopsklädseln?? Varför ska den ena ”vara man” och den andra kvinna??

Jag tycker det är jätteskumt! Är man kär i en tjej så är man väl kär i just en tjej – inte en tjej som vill vara kille??
Och varför ”hedra” den bland många extremfeminister så förhatliga äktenskapsformen genom att härma efter den??

TYVÄRR har jag inget foto på det fina bröllopsparet i Kungsör – två kvinnor klädda i brudklänningar.

(Om ingen vet vilka personerna på fotot är – så kan jag berätta att Ellen är komiker och Portia skådespelerska. Kända för sitt homosexuella bröllop kantänka…)