Tisdag morgon i Skellefteå bjöd på regn. Härligt strilande regn. Så harmoniskt det är att lyssna till ljudet av stilla regn, droppar mot fönsterblecket.
Sån tur vi hade med vädret igår!! Carola såg till att min önskedröm blev uppfylld – få se Haparanda, eller Haaparanta som det heter i Finland! För den som läst Jolos ”De tre från Haparanda” är det en längtan man har.
Vägen till Haparanda är lång, det tyckte jag. Men för en norrlänning som Carola var det nästgårds! Vi åt matsäck på väg dit och passerade Piteå, Kalix och många andra ställen, en del med märkliga namn. Rolf och Sören hette två byar!!
Haparanda är väldigt mycket IKEA! 
Här är Carola på väg in! Om man jobbar på IKEA i Haparanda är det ett måste att vara kunnig i både svenska och finska. Kan man ryska är det ett plus!
Där bortom älven ligger Finland!!
Vi besökte förstås Alco! Typiskt svenskar… 
En väldigt välfylld spritbutik! Med sorter man aldrig ser på svenska Systembolaget! Och vilket utbud av viner!
Korgen blev snart full! Det fanns ju så många söta småflaskor!! 😀
Sen hem igen…
…över bron – tillbaka till gamla Sverige! 
Ni ser väl vilket väder det var i Haaparanta!! Jättevarmt, soligt och mestadels klarblå himmel.
På hemvägen besökte vi Piteå! Vilken söt liten stad! Jag berättade för Carola att Börje Sturk, som är lite av en kändis i Arboga, kommer från Piteå! Jag förstår om han längtar tillbaka hit ibland!
Vi tog öl och en pizza på en uteservering! 
Vid bordet intill oss satt två killar med häftiga tatueringar! Särskild den enes var imponerande! Naturligtvis kunde jag inte hålla mig utan ville se mera…
Killen ställde upp! Visst är tatueringen fin! 😀 Sen började flera personer vid borden runt omkring kolla på hans tatueringar! Själv visade han gärna upp den han hade på underarmen – en brallis med svällande bröst…
Pite havsbad fick jag också se. En stor, fin anläggning med allt för alla!
Ja, det var en fantastisk resa som Carola bjöd mig på! Förutom det jag redan berättat kan jag nämna att vi råkade på en f d hemlös liten kisse! Dom finns här också TYVÄRR! När vi skulle äta vår matsäck – tunnbröd och kaffe – mötte vi ett par med en liten svart ulltuss till kattunge i band. Det var en hittekatt som de tagit hand om. Kvinnan var så upprörd över hur folk kan behandla djur. Nu hade lilla katten i alla fall ett hem.
Kramar och på återseende!
Från mig som skrev! 
Och från min guide Carola!
Senaste kommentarer