Feel in the Blogg

Igår morse vaknade jag av en klar liten barnröst från gården. ”-Mormor, mormor, kom!”.
Det var grannens barnbarn Tea, 3 år, som ville ha mormors uppmärksamhet.

För mig var det som ljuv musik att höra den lilla ljusa barnrösten. Så oskyldig, så liten. Genast tänkte jag på mina egna barn när de var små. Alla ljuvliga stunder och att tiden så fort runnit förbi.

Tankarna vandrade vidare. Funderingar kring vad andra människor kan associera till en liten barnaröst.

Lycka! Glädjen över att ha ett litet barn att ta hand om.

Irritation? Bli väckt på morgonen så där! Nu måste jag ju stressa igång igen…

Ilska hos andra. ”Ska nu ungen skrika igen!! Att hon aldrig kan vara tyst!”

Sen tänkte jag på pedofiler. En grupp människor jag inte har den minsta förståelse för – tvärtom.

Är det så att en liten flickas rop på sin mormor – kan få vissa personer att omgående tänka på sex?? Ofattbart. Fullständigt motbjudande och oacceptabelt.

Hur kan man förgripa sig på ett litet oskyldigt barn!? Hur står det till i sådana människors hjärnor?? Det måste helt klart vara något fel i kopplingarna där!

Så här fortplantade sig mina tankar då jag hörde den lilla flickan. Min stora förhoppning är att barnarop – hos de allra flesta vuxna – förknippas  med omsorg och kärlek. Att föräldrar räknar till tio flera gånger om när de är trötta på morgonen och inte riktigt orkar.

Jag hoppas också att alla som förgriper sig på barn ska åka fast! Här är några länkar som kan vara bra för detta:

ECPAT

Barnombudsmannen

BRIS

God morgon! Tänk så bra  det är med en liten laptop!! Nu sitter jag här i en röd stuga på Närkeslätten och sorterar mina tankar och bilder till en liten blogg så här på söndagsmorgonen!

Nyss hemkommen från en härlig promenad. Och här kommer lite bilder:

Visst är väl naturen som allra vackrast just nu!

Att promenera så här på morgonen i stilla natur är en lisa för sinnet. På en sten i skogen gjorde jag lite ”hemläxa” i s k medveten närvaro. Att ta sig tid att vara här och nu. Bland liljekonvaljer och fågeldrill är det inte svårt att vara medvetet närvarande.

Liljekonvaljerna är på gång! Det kan nog bli en bukett till Mor om 2 veckor! 🙂

Gullvivorna blommar redan för fullt!

På ett fält betade tre kossor!

Titta så hemlighetsfull skogen ser ut!! Min fantasi skenade iväg med mig. Tänk om Gråben lurar därinne! Så glad jag skulle bli om han visade sig för mig! Eller kanske ett skyggt, vackert lodjur!!

På granarna syns våren också! Se så fina granskott!

Huset sov när jag kom hem. Lite yrvaken och trött ser jag nog allt ut… Men en så härlig morgonpromenad! Unna er sammalunda om ni har möjlighet. Lite mindfulness så där i all enkelhet! 🙂
Vill ni veta mer om MINDFULNESS så klicka HÄR på en länk som jag hittade just nu.

Avslutar med några av de blommor som växer vilt utanför stugknuten här på Närkeslätten. En blomma lika vacker som namnet den bär.

Förgätmigej – glöm mig inte.