Feel in the Blogg

Nu när solen värmer så skönt och sommaren redan har kommit – så promenerar människor ute mycket mer än annars.
Kanske är det bara för att jag bor i Arboga och tänker på Emma som jag plötsligt ser massor av småbarnsföräldrar ute.
Jag ser mammor som går på Konsum och handlar – med barn i Emmas barns ålder. Jag ser pappor leka i parken med barn i samma ålder. De är glada, småpratar, skrattar och – lever.
Jag tittar bort. Det gör ont.
Och då är det bara jag! Jag som bara är Arbogabo och därför KÄNNER så här! Hur ska det då vara för Emma? Hur ska det kännas för henne, för barnens pappa, för mor- och farföräldrarna?

Emma blev dessutom svårt skadad och lider av mordförsöket hon utsattes för i sitt och barnens hem. Lider såväl fysiskt som psykiskt.

Titta er runt omkring. Känn – och tänk på Emma.

Insamling till Emma!

Clearingnummer 8182-8

Kontonummer 23 029 837-4

Sparbanken Västra Mälardalen

En bank tillhörande SwedBank

Alla pengar går oavkortat till Emma!

Åter är frågan uppe om tidsbegränsning av utdömt livstids fängelsestraff. Denna gång är det Mattias Flink som ansökt om att få sitt straff tidsbestämt. Idag ska hans ärende upp i Örebro Tingsrätt.

Den 11 juni 1994 dödade Mattias Flink 7 människor i Falun. Fem kvinnor och två män sköts ihjäl med en AK5:a av den dåvarande fänriken vid Dalaregementet Mattias Flink.

För detta dåd har han nu snart avtjänat 14 år i fängelse. Mattias Flink var 24 år då brottet begicks och är således 38 år idag.

Hur länge ska en människa straffas? Hur lång tid är nog för att ha dödat en annan människa? När är mördaren vårdad och ”klar” att släppas ut i samhället igen?
Är det bättre med dödsstraff?

Anhöriga till de sju personer som fick sätta livet till tycker förmodligen att killen ska sitta inne livstid – d v s livet ut, om de inte t.o.m. förespråkar dödsstraff.

Men blir livet bättre av att Flink sitter inne 10 år till? Blir Flink bättre av det? Eller är det bara vår innersta känsla av avsky och önskan om rättvisa som får oss att vilja låsa in för gott?
De sju personer som dog för 14 år sedan blir aldrig levande igen – hur länge än Flink hålls inlåst.

Om vi hatar så – är då inte dödsstraff bättre?

Hur kan det vara att sitta 14 år i fängelse – från det man är 24 tills man är 38? Alla de år då man skulle ha ”levat livet”, träffat en partner och bildat familj, utbildat sig, gjort karriär i jobbet. Är det inte straff nog?
Ska Flink sitta 10 år till? Hur känns det att lämna cellen när man är 48 och medelåldern är inne. När man upptäcker att livet försvunnit – ungdomslivet? Är man en mer ”funktionsduglig samhällsmedborgare” då eller bara hatisk och bitter?

”-Ja, men 5 unga flickor fick heller inte uppleva livet, ”säger någon. Ja, så är det – men hjälper det att straffa Flink?

Min dotter och jag diskuterade detta imorse och vi kunde förstå hatet och sorgen. Hur vi själva skulle ha reagerat. Hur jag skulle ha mått om min dotter dödats.
Samtidigt pratade vi om det Mattias Flink sagt. Han begär inte förlåtelse bara att han accepteras.

Dottern och jag kände att vi skulle ha velat träffa Mattias Flink om vi varit närstående till offren. Pratat med honom. Berättat om all sorg och allt hat. Gråtit och skrikit men också lyssnat på Mattias Flinks ånger, gråt och skrik. Sett varandra i ögonen och accepterat.

Livet går vidare. Livet måste gå vidare. Att acceptera är en del av att orka vidare.

Offren blir aldrig levande igen. Händelsen i Falun för snart 14 år sedan går aldrig att få ogjort. Mattias Flink har varit inlåst från 24 års ålder. Han är straffad. Han kommer också att ”straffas” när han väl släpps ut. Vem vill anställa Mattias Flink? Hur förklarar han 14 års lucka i sin CV? Vill du ha Mattias Flink som granne?

Fundera runt detta och kom gärna med kommentarer.

Läser på Expressens förstasida att ”Fi-Tiina” fick raseriutbrott” under en högtidlig promoveringsmiddag för 500 personer i Lund.

Sydsvenska Dagbladet skriver följande idag om utbrottet:
”A Capellakvartetten Last Call framförde sin sång ”Folkets rättigheter”, som skojar med både 68-rörelsen och 70-talisterna, när Tiina Rosenberg rusade fram till scenen. Enligt Last Call-sångaren Henrik Béen skrek hon: ”Hur vågar ni!”, anklagade sångarna för att de ”trampade på vänsterrörelsen” och avslutade det med ett trefaldigt ”Fuck you” innan hon lämnade middagen. Kvar i Stora salen i AF-borgen satt en förstummad publik. En av de kvarvarande var Lunds universitets rektor Göran Bexell. Han vill dock tona ned den pinsamma incidentens inverkan på för vad han tidigare under kvällen kallat för ”festernas fest” i den akademiska världen.”

Expressen passar på att koppla ihop Tiina Rosenberg med Feministiskt initiativ vilket förmodligen inte gör Fi mer attraktivt.

En som har varit med förr kan bara sucka och tänka: Jaha, utbrott – nu igen…

Tänker sen: GUD, SÅ SKÖNT att jag inte längre är involverad!!

För jag var ju bara en borgerlig tant som inte hade med feminismen att göra. Jag var ju inte heller lärd gubevars och den försåtliga Tiina föreslog mig diverse utbildningar för att jag inte skulle göra bort mig så – kan man tänka. Att jag ”bara var utbränd och långtidssjuk” och kämpade för alla människors rätt till fritid och inte bara stressande jobb som gör såväl kvinnor som män sjuka – var inte tillräckligt. Till råga på allt var jag inte queer och tyckte att det fanns ganska många lika viktiga frågor som detta med HBT.

Åh, vad skönt att jag är fri!

Nu känner jag mig elak – men lite måste jag få ge igen.
Ber om ursäkt men det bara slapp ur mig…