Feel in the Blogg

Fler och fler förslag – det ena dummare än det andra – framställs från regeringen vad gäller ”problemet sjukskrivna”. Snacka om kortsiktiga panikåtgärder!

Regeringen skrapar lite på toppen av ett isberg! Att tvinga ut sjukskrivna i jobb med hot om uteblivet sjukbidrag är förutom rent kränkande – också ovanligt korkat!

Som långtidssjukskriven med utmattningsdepression vet jag att många läkare inom psykiatrin håller med mig. ”De sjuka skickas ut i jobb och är sen tillbaka hos oss på Psyk ännu sjukare” sa en läkare till mig här om dagen, med anledningen av de förslag som är i omlopp.

Regeringen måste inrikta sig på isberget som helhet och inte bara toppen av berget! Förändra arbetslivet, sänk arbetstiden, öka jämställdheten med bl.a. kvoterad föräldraförsäkring! Se till att människor orkar leva också!! Arbetande människor måste ha tid för återhämtning och vila! Det finns inte idag.

Sjukskrivningarna går ner i åldrarna! Fatta att också unga människor idag springer rätt in i den omtalade ”väggen”!
Människor blir sjuka av arbetslivet! Hot och ekonomiska sanktioner gör ingen friskare!

När ska någon förstå? När ska någon lyssna på de som vet? En gång skulle dåvarande arbetslivsminister Hans Karlsson sätta ihop en arbetsgrupp för att ”få bukt med sjukskrivningarna”. Jag anmälde mig till arbetsgruppen! Jag berättade i brev till Hans Karlsson att jag hade erfarenheter! Erfarenheter både som personalchef och då även med rehabiliteringsfrågor – men också erfarenhet som långtidssjukskriven utbränd. Jag uppgav referenser både från chefer, företag och fackliga organisationer. Tror ni jag fick ”vara med”?
Jag fick ett brev med ”tack, men nej tack”.

Grejen är att politikerna inte vill veta sanningen! Sanningen gör nämligen väldigt ont. Ont i plånboken! Svider något för djävulskt!
Men – det tragikomiska är att det kommer att göra ondare och ondare! Det finns nämligen bara en lösning som är såväl ekonomisk som humant gångbar – och det är att inse grunden för problemet.

Efter att ha däckat ett par dar igen, är jag åter på benen. Det är krafterna som inte riktigt håller måttet… Den här bilden passar in på mig och kanske flera… ”fortunately she had remebered to stock up on Prozac before going home for the holidays” – står det för den som har svårt att läsa den något suddiga texten.

Tog mig i alla fall ut på en kortare promenad på morgonen. Här är några vackra vyer jag plåtade: Nygatan, fridfullt öde denna torsdag morgon. Och utsikt från Herrgårdsbron på hemväg. Visst är det vackert i vår lilla stad!

Etanolbilars körning motsvarar 3½ limpa per mil har vi fått veta – så nu är det heller inget miljövänligt och humant val längre! Forskare och bilförsäljare river sig i skallen och funderar så det knakar på hur folk ska kunna köra bil. Liksom DN på ledarsidan idag!

Lägg av! Diskutera istället hur en snabb utbyggnad av järnvägsnätet ska ske! Förutom att det behövs betydligt fler alternativ att åka buss!

Idag ska bortskämda Svensson (inklusive mig själv ibland – det måste erkännas!) åka bil vart han/hon än ska åka!
Grannen tar bilen till Systembolaget två kvarter bort – ”det är ju så smidigt och så slipper man bära…”.

Vi räknar med att alltid ta bilen överallt! Varför? Jo, dels för att vi är så bortskämda! Men också för att alternativen är för få och för dyra!

Se till att det finns tåg som går när dom ska och oftare – till billigt pris! Sätt in fler busslinjer med fler avgångar – så att människor får vettiga alternativ till bilen.

Propagera för smidigheten att ta tåg och buss istället för bil! Slippa skrapa isiga rutor, slippa leta P-plats, slippa trängas i långa köer – och istället kunna läsa morgontidningen eller en god bok på resan!

Under den snöfria årstiden (som nu ökar alltmer) – gör reklam för cykeln!! Cykla i stan istället för att ta bilen överallt! Med cykeln kommer Du fram nästan överallt – och med en bra cykelkorg + pakethållare så kan Du handla en hel del också som cyklist.

Det är fel inriktning på diskussionerna! Sluta snacka alternativ till bensin! Börja prata alternativ till bilen!

OCH – jag bryr mig inte ett dugg om vad biltillverkarna säger! Har vi inget jordklot kvar – behöver vi heller inga bilar!

Till er alla som tror att en utmattningsdeprimerad och sjukskriven ”bara ligger hemma på sofflocket och har det bra” kan jag berätta: Så är det inte!

Det finns dom som frågar mig: ”Vad gör du hela dagarna?” Alltså ärligt och seriöst frågar dom det. Inte för att vara elaka. Sådana finns också förstås – men dom brukar mest prata om sådant bakom ryggen och inte direkt till mig och människor i min situation.

Har man en utmattningsdepression så är man lite piggare ena dagen för att nästa dag ligga däckad. Har man dessutom barn – så ”tvingas” man rycka ut allt emellanåt – för ”jag är ju ändå hemma”.
Som imorse t.ex. – dottern missade skolbussen. Då var det bara för morsan att rycka ut och ställa kosan mot Köping. Som tur var hade jag en bra dag idag + att jag är en morgonmänniska.

Sen är det tyvärr så att ”marktjänsten” på något vis också förväntas att klaras av – av den som ändå ”bara är hemma”. Och visst – när jag mår lite bättre så lagar jag mat, handlar (ibland i Kungsör och Köping om jag inte orkar träffa människor jag känner) eller drar en vända med dammsugaren.
Och jobb där hemma är ju ”inget riktigt jobb”…
Ibland funderar jag på om övriga familjen tror att tvätten tvättar sig själv och att sop-påsarna själva vandrar ut till soptunnorna.

Så idag blev det snabbstart – och kanske är det lika bra det – så här 1 vecka före jul.
Jag är lite grinig på vädret. Här har det vräkt ner regn i massor tidigare – rena skyfallen i början av månaden. Men nu – när det var -6 imorse så kan inte den förbaskade nederbörden infinna sig! Ett härligt skyfall idag skulle betyda massor av snö och förhoppningsvis sådana där härligt stora snöflingor – precis som det ska vara till jul.

God morgon på er. Kl 10 ska jag vara i Köping igen… Har en date med Psyk.

Den 3:e Advent är här – mörk och snölös, tyvärr.

Men det finns annat som lyser upp! Jag hade min lilla butik öppet idag och fick flera kära besök! Vänner som kom in för att prata och som också handlade lite. Blomman på bilden kom Majje med – och det gjorde mig otroligt glad. Majje är en f.d. arbetskamrat som ännu kommer ihåg mig.
Blomman står i mitt eget lilla fönster nu och lyser! Sen har dottern och jag bakat saffransbröd! Det går fort jämfört med vanliga vetebullar – och så här låg de på plåten och jäste innan de penslades, sockrades, försågs med russin och svisch in i ugnen!

Ha en fortsatt fin söndagskväll. Tänd ett ljus och mys när mörkret tätnar.