Feel in the Blogg

Jag är Felix! Den svartvita katten – av urkattstyp. Jag är inte en sådan som jamsar med när människor ska gosa och klappa. Sånt gillar inte jag! Ska det klappas – så är det JAG som ska bestämma när, hur och varför!

Men nu till det som jag vill VÄSA om! Min äldste lillhusse flyttade hemifrån förra året. Sen skaffade han och flickvännen en liten kattfröken…hm… Inte kul! Denna lilla tjej kom sen titt som tätt instudsande för att hälsa på. Hoppade och for runt om i lägenheten hemma hos oss – och jag bara stelnade till av chock varje gång! Ett sådant hysteriskt våp! Tuff var hon också! Hon gav mig en riktig femetta när jag väste åt henne första gången! Efter det väste jag så snart hon kom i närheten, men sprang sen fort ut!

Men nu till det värsta! Lillhusse och flickvännen har gjort slut… och vad tror ni då händer med kattbruden…?? Jo, först skulle hon med flickvännen till nya bostaden i Västerås – men där levde hon rövare så resten av flickvännens familj fick spader redan efter ett dygn. Och då – gissa vad som sker!? Katteländet ska bo hos oss!! I vår familj! I vårt hem! INGEN har frågat mig om vad jag tycker!!

Första tiden väste jag och slog henne med tassen så fort jag kunde. Det hjälpte förstås inte. Då rymde jag hemifrån. Jag brydde mig inte ett dugg om att matte stod och ropade bedjande på trappan. Jag låg tyst i buskarna på kyrkogården och tryckte. Ja, jag riktigt njöt av att dom var så ledsna över att jag var borta…
Nu skulle dom väl ändå kasta ut lilla kattfröken!!? Icke…

Så nu har jag gett upp. Jag väser fortfarande när hon blir för närgången men jag nöjer mig med att rymma bara ibland. Mestadels ligger jag högst uppe på linneskåpet där hon inte kan nå mig.

Det värsta är att brorsan verkar gilla det lilla röda monstret. Dom busar och har så roligt så jag blir faktiskt sur och avundsjuk. Förr var det ju bara brorsan och jag, menar jag.

Fast OK – hon kan få vara då. Hon är ju bara 8 månader ännu så hon kanske bättrar sig. Hon verkar ganska snäll fast hon är vild. Hon borde hetat WILDA istället för Wilma, det är min åsikt.
En sak är bra med henne i alla fall. Hon får MJAU kattmat på burk som lillhusse och flickvännen haft med sig. När hon jamar och skriker och vill ha sin goda burkmat – så får brorsan och jag också. DET gillar jag med Wilma.

Mjau från Felix – urkatten!

Rubriken tycker jag säger allt – allt om Eurovision Song Contest 2007!

Stackars Finland som arrangerade en sådan fin final men med så bedrövliga tävlingsbidrag! Jag menar – vi spelar ju i en helt annan division än östländerna! Deras låtar har chans i typ ”Folkvisefestival” eller liknande och har ingenting med svängig pop och schlager att göra. Vissa bidrag var ju rena skämten!

Plus att ”grannarna” röstar på varandra! Kolla resultatlistan! Armenien, Vitryssland, Moldavien och allt vad de heter – i topp genom kompisröstande – medan väst hamnar i botten!

The Ark var det bidrag som så gott som alla i hela Sverige röstade fram som klar favorit. Det är en jättebra låt och det måste ha varit enbart pinsamt att framföra bidraget i lördagskväll för Ola Salo och grabbarna – när övriga bidrag var till 90 % skräp – och sen dessutom hamna på 18:e plats.
– Otippat?? Icke – med facit i hand!
Jag hade inte hört övriga bidrag tidigare, men ju fler låtar jag lyssnade på i lördagskväll, ju mer säker blev jag på en bottenplats för The Ark. Vi spelar, som sagt, inte i samma division!

Och när man säger så – så ska man nu dessutom kallas rasist = det senaste! Usch – inte säga så om Makedonien eller Slovenien! Inte prata om öst och väst!!

Sen ska någon korkad musikjournalist spela läcker och låtsas att hon VET att vi alla i väst är dumdryga som kräks över resultatet i Helsingfors i lördags – och att ”öst är framtiden”!
Så säger Annika Sundbaum-Melin i Expressen idag – och tillåt mig småle, nej storskratta!
Men vad gör man inte för en plats bland rubrikerna Annika Sundbaum-Melin!

Jag tycker att Sverige ska hoppa av Eurovision Song Contest! Göra något eget. Titta bara så många bra låtar Sverige fick fram genom årets delfinaler som sen toppades av The Ark. Satsa vidare på det temat och lansera låtarna internationellt och GLÖM den pinsamma kvällen 12 maj 2007!

Eller – tillsätt en seriös jury i Eurovision Song Contest som ”förr i världen” så slipper vi kanske fler finaler av samma penibla klass som i år.

Lesbisk kampsång från Sebien… Jag har redan glömt hur den lät! Och det tror s.k. musikjournalister är framtidens musik! Ha!

***

Låt oss inte orda mer om eländet! Just nu skiner solen och det gör den även inombords på mig. Det är jag så glad över. Att ta ett dyk ner i depressionens avgrundsdjup är inget jag önskar min värsta fiende.

Peter Örn, VD på Sveriges Radio avgår. Det är jag inte alls förvånad över. Jo, kanske förresten. Sådana där herrar brukar ha en förmåga att nagla sig fast och vägra lyssna på kritik – särskilt inte från ”kunderna”. Månne det är någon gigantisk fallskärm som lockar i bakgrunden… Min gamla mamma har i alla fall under lång tid klagat över alla förändringar till det sämre i radion. Hon lär vara glad idag.

Reinfeldt har landat i New York och ska bl.a. träffa Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger! Jag skulle inte alls ha något emot att byta med Reinfeldt!! Inte för Arnolds skådespeleri (jo lite, kanske 😉 ) men för att han för, en i mitt tycke, mycket intressat och bra politik. Det trodde man inte om denne skådis en gång!

Nog bloggat för idag! Ryggen värker och själen likaså. Bäst att ta det lite försiktigt trots solskenet.

Ha det gott därute!

Idag är det molnigt och så har det varit lite då och då under veckan som gått. Ibland tittar solen fram men mest moln och en och annan regnskur.

Själv har jag ett stort svart moln hängande över mitt huvud – så känns det. Imorse var jag tvungen att ta mig till Apoteket för att hämta mera medicin (för att kunna sova och för att få lugnet åter). Jag tog cykeln för att slippa gå – och kanske möta någon som ville prata. Jag var prick 9 på Apoteket för att det skulle vara så lite folk som möjligt där – så jag inte skulle träffa någon jag kände. Jag lyckades.
Den gulliga Isa i kassan på Apoteket pratade jag med och det kändes skönt. Hon förstod.
Sen kastade jag mig snabbt in på Konsum för att köpa några liter mjölk – den var slut hemma. Jag lyckades även där att undkomma folk.

När jag sen tog cykeln hem och hade klarat av dessa inköp utan att ha träffat någon som frågade hur jag mådde – så drog jag en djup suck av lättnad.
En sådan dag, en sådan vecka – en sådan tid är jag inne i just nu. Allt för en förbannad (ursäkta uttrycket) krogvakt som förstörde hela vårt 50-årskalas.

Min väninna säger att krogvakter har bara huvudet att ha kepsen på – och så är det kanske ibland. Mycket muskler – no brain.

Men vi har inte sett slutet på denna historia ännu. Fast 50-årsfesten kan ju aldrig göras om och det blir ett fruktansvärt och bitter minne för livet.

Var rädda om er där ute! Be careful outthere! Ni vet aldrig vad ni kan ramla in i för någonting!

I helgen fyllde min käre make 50 år och vi hade en jättefin fest på Arboga Golfklubbs restaurang! Den nye krögaren Putte är väl värd allt beröm han kan få! Tyvärr har han fått ta vid efter en arrendator som var minst sagt bedrövlig och det gör att många gäster har flytt Golfrestaurangen.
Men kom tillbaka! Golfrestaurangen i Arboga är förträfflig idag! Utmärkt god mat i en underbar miljö plus trevlig personal!

Ja, vi hade en jättefin och trevlig fest. Tyvärr slutade kvällen chockartat och vi har nu gjort en polisanmälan mot den person som förstörde 50-årsfesten för min man och för oss alla som står honom nära.
Fortsättning följer säkert med anledning av det som hänt…

**

Dottern var med i TV4:s lokalsändning över Mälardalen igår kväll och idag. Det handlar om hur ungdomar i Köping mår och huruvida det är lätt att få tag i alkohol för minderåriga. Kolla gärna programmet – inslaget sänds flera gånger idag.

Jag hittade liljekonvaljer till min mans födelsedag och det måste ha varit bland det tidigaste på många år! Nu är syrenerna på gården på vippen att slå ut i lila och vitt – underbart. Äppelträdet pressar fram några enstaka blommor – min man skulle beskära trädet tidigare i år och det blev VÄLDIGT mycket beskuret… Men några rosa blommor finns där i alla fall och de doftar ljuvligt.

Numera har vi 3 katter sedan vi fått överta sonens då han och flickvännen ska flytta. Den lilla nya är en vild liten kattunge och hon stressar livet ut Felix – den ena av våra ”gamla” katter. Curry, den andra katten, har morrat till åt lilla Wilma (som borde heta WILDA istället) och har gjort upp med henne. Men Felix bara fräser åt henne och flyr sedan ut.
Det bar sig inte bättre än att han flydde ut väl länge! Jag kollade med Magazin24 och visst får man efterlysa katter på webbsidan och dessutom kostnadsfritt!! Så gör det om kissen försvunnit! Snabbt och enkelt kommer efterlysningen ut och ni behöver inte vänta dagar på att katten ska räddas! Inte ett öre kostar det alltså – så gynna Magazin24!
Nu kom Felix tillbaka självmant – så jag behövde inte efterlysa honom. Magen sa väl till att det var dags att gå hem…
Jag är säker på att alla tre katterna snart är överens och att striden kan blåsas av.

Ja, helgen blev en pärs för mig som inte har alla nerver under kontroll riktigt – så denna vecka blir det till att ligga mycket, mycket lågt. Bloggandet kan komma att bli lite eftersatt. Men fortsätt kolla – jag kommer igen!

Ha det gott och njut av blomsterprakten som naturen bjuder på – liksom fågelsången.

Idag är det ”World Press Freedom Day” – instiftat av FN! För oss här i Sverige känns det självklart med det ”fria ordet” – men så är det tyvärr inte överallt – långt därifrån.

Att blogga är verkligen ett sätt att främja det fria ordet – och det är inte alla länder som tillåter det!! Tänker idag bl.a. på Karim Amer – bloggaren i Egypten som nu sitter fängslad!

Så många som fängslats och även dödats för att de vågat säga sin mening!! För att de protesterat och sagt det många vill säga men inte törs – i länder där diktatur råder. Inte bara journalister utan andra modiga människor som tror på – och vill stå upp för rättvisa och yttrandefrihet!

Så blogga mera! Skriv fler insändare! Demonstrera och gör Din röst hörd! Värna om vårt fria ord – ta tillvara möjligheten!

***

Kom att tänka på någonting annat idag – möjligen har jag redan skrivit om det i tidigare blogg – men det är så viktigt att jag kan upprepa det.
Såg en bild på en gammal man i en dagstidning. Det var ett reportage om hans liv. På fotot av denne åldrige man kunde man inte tänka sig att han levt ett så fantastiskt och innehållsrikt liv. Att denne gamle gubbe än gång varit ung och aktiv!?

Jag brukar läsa dödsrunorna i tidningarna. Inte de om framträdande och berömda personer – utan om vanliga, gamla kvinnor och män som gått hädan. När man läser dessa så ser man framför sig ett strävsamt liv, fyllt med olika händelser, motgångar såväl som framgångar. Som att läsa en saga.
Då tänker jag på alla gamlingar som ligger på olika hem fjättrade vid sina sjuksängar, senila personer, människor med Alzheimer och andra svårt sjuka. De kallas ibland ”vårdpaket” men är människor som levt sitt liv, som varit unga en gång och haft planer och mål. Vissa har lyckats bra, andra sämre. Men alla är värda respekt!
Alla gamla människor inom äldreomsorg o dyl – borde ha en CV inramad vid sjuksängen – gärna med ett foto på kvinnan eller mannen i sin krafts dagar! All vårdpersonal ska läsa deras CV innan de tillåts ta hand om de gamla!
Då kanske dom/vi lär oss mera respekt och ödmjukhet inför gamla människor!

Alltså – CV för alla på vårdinrättningar!!
(CV står för Curriculum Vitae som är latin och betyder ungefär levnadsbana – en form av ”meritförteckning”).

Fira World Press Freedom Day – genom att slå näven i bordet och göra det där Du tänkt på så länge!! Protestera mot den orättvisa Du utsatts för! Bråka med makthavarna och opponera dig emot det där Du länge tyckt ha varit så fel! Nyttja det fria ordet!
Och gör det NU medan Du kan – och skänk sen en tanke åt dom som inte längre orkar och som skulle behöva en CV vid sjuksängen för att bli behandlade som människor.