Feel in the Blogg

Har ni börjat märka att vårt lagomland med politiska partier som lurigt verkar så snarlika varandra nu börjar bekänna färg – den blå!

Det märks tydligt vilka tendenser som nu växer sig starkare. De människor som har det bra ekonomisk ska ha mer –
medan de fattigaste stackarna får det allt sämre.

Vi som hade den dåliga smaken att följa ”arbetslinjen” så till den milda grad att vi utnyttjades maximalt och sen gick under – utförsäkras nu 1 juli!
Det betyder att även om du visar upp ett läkarintyg på att du är 100 % sjuk så får du ingen sjukpeng.
Under tiden du har varit sjuk har du heller inte fått något stöd och hjälp till rehabilitering så nu står du är! Utfattig – sjuk, utan jobb och utan sjukersättning.

Mycket vill ha mer – och de fuskande sjukskrivna rensar vi ut! Dom får väl skylla sig själva som bara går omkring och är sjuka! Går omkring gör dom kanske inte – men skulden ska dom ha i alla fall!

Hur märker vi mer av smygfärgningen mot blått? Jo, genom att Kristdemokraterna som ingår i Alliansen nu börjar bekänna sin del av färgen. HBT är inte helt OK längre. Vad följderna blir av det kan man bara ana.

Lägg sen till det här med flyktingar och invandrare! I dagens Svenska Dagbladet står att Alliansen kontaktat SD – Sverigedemokraterna i ärenden men bett SD hålla tyst om saken…

I söndags var denna artikel införd i DN. Artikeln slår hål på myten om att ensamkommande flyktingbarn anländer som ”ankare” för att föra in resten av familjen senare. Statistik visar att så inte är fallet.

Kommer det att bli slut på hjälpen åt flyktingar på sikt? I DN idag läser jag om högerextremt parti som ordnar sommarläger för barn…

Vart är vi på väg?? I lokaltidningen finns detta helsidesuppslag idag: Finn fem fel!!

Både barn och föräldrar hamnar på mammans lott, säger artikeln som också ger råd till mammor hur dom ska klara av att både ta hand om hem och barn men även gamla föräldrar ???

Jo, det är sant – det står så! Och ja, det är 2011 i år! Och ja, vi befinner oss i Sverige och detta är klippt ur en svensk tidning!

Artikeln riktar sig till kvinnor som föder barn sent i livet – vilket alltså ger en puff åt unga flickor att börja föda barn tidigare och inte tänka så mycket på utbildning och yrke.

Artikeln ovan för mig osökt in på rosa muffins! Den strävan som pågår att mota hem kvinnor till spisen igen. Den inriktningen kör Kristdemokraterna stenhårt med stöd av Moderaterna.

Så här ser vårt framtida Sverige ut! Ett par rejäla kliv bakåt! Frun tillbaka i köket och mannen mekar bil – när han inte försörjer familjen!

Men vad händer sen? När du diskat den hundraelfte disken, tvätten åter fladdrar på strecket och mannen för länge sen slutat meka bil på uppfarten utan dragit iväg till en ny, yngre kvinna!? När alla nybakta muffins står dig upp i halsen!  Vad händer då? När du arbetslös konstaterar att plånboken är tom, den försörjande mannen borta och din utbildning inte längre är up-to-date för att kunna generera jobb!?

Nej, jag ser klara tendenser mot ett Sverige som jag inte alls vill ha! Sverige ska vara ett välfärdsland i betydelsen demokrati, jämställdhet och rättvisa!
Inga smygnazister som vill återinföra manssamhället och sparka undan bögarna!

Jag vill ha ett grönt Sverige där fokus läggs på klimatfrågor, förnybar energi och omsorg om allt levande! Ett land med plats för alla där gemenskap och respekt är ledstjärnor. Ett land som blickar framåt – inte bakåt!

Kan vi  rätta till felen och börja om på nytt i nästa val!?

Vaknade till dripp-dropp utanför mitt fönster. Underbart! Äntligen!

Jag bara måste ta en morgonpromenad!
Men – katten Felix hade andra planer. Det är väl härligt med djur – dom kräver sitt och gör allt för att få igenom det. Som Felix! När han vill ha kärlek – då ger han sig inte! Det var bara att sätta sig ner, ta honom i knäet och låta honom få sitt. Alla behöver kärlek! Och en del vet hur man fixar det! 😉 Här sover Felix gott sen.

För att vara rättvis ska jag visa foton på de andra kattälsklingarna också. Dom är fyllda med solsken för bilderna togs igår. Curry njuter i skuggan under äppelträdet. Och Wilma har koll i syrenbersån:

Sen – blev det promenad i alla fall! I regn! Underbart! Folktomt i Arboga denna tidiga pingstdags morgon. Eftersom jag skulle posta ett vykort som absolut måste vara framme imorgon tog jag med mig det på promenaden.

Tyvärr slank vykortet ner i brevlådan innan jag hann läsa vad det stod på lådan… Är det inte urdåligt att brevlådan vid gamla Posten – numera bara Posten företagscenter – inte töms på söndagar!!??

Nu var det för sent för mig. Vykorten låg i fel brevlåda – för det visade sig att det finns en låda som töms sön- och helgdagar… Släpper man ner brev och vykort före 13.00 blir de utdelade dagen därpå. Kan man hoppas… Men – vore det inte bra om Posten hänvisade till denna brevlåda – åtminstone på brevlådan vid Posten företagscenter!?
På Postens hemsida finns två brevlådor angivna till gamla Posten som för mig ligger på Nygatan. Den ena Nygatan 16-18 tömmer bara vardagar – men på Ahlöfsgatan 9 kan man få tömt på söndagar! Men var ligger den brevlådan?? Ska man klättra in på rampen bakom posthuset där postbilarna kör in för att hitta den? Centrumledens postlåda finns också angiven med tömning sön- och helgdagar. Söker man sen Ahlöfsgatan 9 på Hitta eller Eniro så finns inte den adressen… Skärpning Posten!!

Så vykortet får väl komman fram när det kommer. Man kan kanske hoppas på att det kommer fram över huvud taget.

Promenaden gick vidare
och sinnet lugnades av det lätta regnet som strilade ner.

Genom tunneln vid järnvägsstationen. En katt satt på en trappa:

Vackra, annorlunda hus.

Inte en kotte ute på morgonen. Engelbrektsgatan mot Vasastan.

Sådant här gör ont i mig. Ser framför mig hur någon haft kul i fyllan och villan. Klättrat i träd och haft av en liten tall. Jag tycker inte om förstörelse och särskilt inte när djur och natur drabbas.

Hemåt! Den vackra Glasmästarvillan:

Glasblåsargården strax intill:

Min egen gård… Nicolaikyrkan i bakgrunden.

Grönskan frodas och kommer att göra så ännu mer nu efter regnet!

Jag plockade några blommor på promenaden och en av dom fick med en bit av roten. – Då planterar jag den i min lilla örtagård, tänkte jag. Men se vad som händer! Kan det vara Kattmynta jag plockat och planterat!!?? När jag kollar på Internet verkar det som om Kattmynta ska ha vita blommor inte blålila – men uppätna blev dom i alla fall…

Felix välkomnade mig när jag kom hem och funderade ett slag på att gå ut en sväng han också. Men det gick snart över. Med ”morsan” hemma och regn – då stannar man helst inne, tänkte nog Felix.

Nu ska jag snart ta mig an dagens DN Söndag! Naturligtvis fick jag idéer för bloggen bara av en blick på tidningen. Se själva: DN Ekonomi föreslår att vi planerar vår pension smart. !! ?? Vilken pension undrar bloggaren som får minimalt i plånboken efter 65 års ålder. Det finns knappast något att planera för. Planeringen blir att få mat för dagen och hyran betald!

Det är faktiskt katastrofalt dåligt av nuvarande regering att slå undan benen på sjukskrivna på det sätt som gjorts! Vi har inte en chans! Vi har heller aldrig fått någon chans och det smockan går till förra regeringen! Det ”fel” vi utbrända, sjuka gjort är att ge allt! Foga oss i de arbetsförhållanden som var med nedskärningar och tuffare krav. När vi sen gick in i väggen lämnades vi åt vårt öde.

Ett sådant slöseri med kunnande! Ett sådant förslösande med arbetskraft! Istället för att sätta in åtgärder, rehabilitering och låta var och en komma igen i sin egen takt! Alla utbrända som gått ner sig och inte får hjälp att komma tillbaka – är kreativa krafter som hade idéerna och kunnandet! Det har dom fortfarande – om de får blomma om på rätt sätt. Vem ser till det? Vem ser dessa människor som resurser och inte så jobbiga ”ohälsotal” som måste elimineras!?

Och så påstås det att regeringen sköter ekonomin bra!?!?

Min ekonomi kommer att ”planeras” ungefär som Assars skämtteckning i dagens DN: Gå ur bokklubben, skippa det sista av nöje…

Nej, upp med hakan! Nöje och lycka finns överallt! Jag har min lycka inombords och utanför! Att kunna älska och att bli älskad. Att ha tre fantastiska barn och tre underbara katter! Att leva och finnas till och kunna njuta av en regnig morgon.

Njut av Pingstdagen!

Att vara stresstålig är en merit i en del platsannonser. Men vad är stresstålighet? Och är det positivt att vara stresstålig?

Är det inte så att stress förgör mer än gör – så att säga?

Och är inte stress egentligen en arbetsgivardröm för att utnyttja arbetskraften maximalt? Stresstålig = orkar mer, slits ut senare? Eller har jag fel?

Är det inte bättre med arbete i egen takt? Efter vars och ens förmåga? Är inte det tecken på ett välfärdssamhälle – att alla får plats och är lika mycket värda oavsett vilken arbetstakt man har?Att man litar på att alla gör så gott de kan?

Titta på den här bilden! Hur upplever du den? 

Jag erkänner gärna att jag blir sjuk av att titta på den. Jag klarar inte det. Min hjärna går igång direkt – på ett obehagligt sätt som gör att jag blir sjuk – igen.

Men ska det vara så här? Att stress är OK och stresstålighet ger jobb!? Att människor ska slita ut sig och under tiden bli deprimerade och/eller galna av stressrelaterad ilska!? Shining stress! Är det OK?

Jag vet exakt vad stress leder till. Det har jag vetat länge nu. Och min sönderstressade hjärna kommer aldrig att hämta sig. Det är otroligt jobbigt att tänka på.

Allt jag vill och hoppas på – måste jag ta ner, packa ihop och lägga undan. Inte allt förstås – men mycket. Jag är en kreativ person med många idéer, impulsiv och glad. Det gör dels att jag får tackla ner mitt sätt att vara – för det fungerar inte längre.

Och dels tror människor att ”hon som ser så pigg och glad ut kan ju omöjligt vara sjuk”! T o m regeringen anser ju att vi inte är sjuka…

Det finns människor som inte fattar att när de tvingar mig att göra saker är det som att säga åt en person med brutet ben att gå! Gå bara! Ta dig upp för trappan där med ditt brutna ben släpandes efter dig! Det går säkert bra… Men utan kryckor!!

Är man utbränd så syns det inte och det finns inga ”kryckor” som hjälper…

Men, tack och lov att jag har mitt sätta att vara – trots allt. Då hittar jag nya lösningar, försöker igen, och igen – hoppas på nytt.

Så var inte stresstålig! Sträva inte efter det! Gör saker i din egen takt och ta inte in vad människor omkring dig har för ouppnåeliga krav!

Själv håller jag sakta på att komma igen efter senaste smällen. Bakslagen kommer allt emellanåt trots att man försöker…

Men då kan en grön gård göra underverk! Sitta en stund och ta in allt det gröna och alla blommor.

Titta på plommonträdet och se att det blir frukt även i år!

Plocka prästkragar och ta in. Slå sig ner på trappan för en mugg kaffe latte…

Grilla med sina kära när kvällen kommer…

Eller bara ta det lugnt och unna sig vila en stund eller längre – på sängen. Som katten Curry som nu är halt… Alla har vi våra krämpor och bekymmer.

Ha en fin pingstafton. Tänk på att tiden går så fort. Från liten knopp till gammal och vissen är inte steget så långt. Så lev medan tid är!

Jag tycker att människor ska organisera sig fackligt – dvs vara med i en fackförening. Ja, jag tycker så fortfarande – eller kanske ännu mer – nu när facket är mer av en papperstiger.

Vi behöver en stark motvikt mot arbetsgivarorganisationerna för att få ett bra och rättvist arbetsklimat. Tyvärr finns det en hel del att göra åt det fackliga idag… Se bara här nedan.

Jag gick med i ST-Tele en gång som nyanställd på Televerket i Stockholm. Sen blev det FCFT, sen Sif och så småningom blev Sif Unionen.
Ja, jag är fortfarande facklig medlem, bl.a. av anledningen ovan, men inte har jag sett till dom/hört av dom under den långa tid jag varit utbränd, sjukskriven och sen arbetslös. Nej, jag har inte bara suttit och väntat – jag har försökt få hjälp och stöd av facket. Det fungerade inte. Det hände ingenting.
Eftersom jag också har några försäkringar via facket så går jag inte ur…

Unionens tidningen Kollega ser ni här ovan och ett av reportagen är det här: ”Anställda fick tolv miljoner”! Det låter väl generöst och härligt!?

Mycket riktigt anser sig företaget Monitors ägare i Hudiksvall som lite av en jultomte och myser över den del av företagsvinsten som han delat ut till sina anställda. Mellan 100 000 kr och 300 000 kr fick de anställda i ”gåva” av chefen! Fast det blev lite mindre sedan arbetsgivaravgift och skatt dragits.

Men alla fick inte lika mycket …

Ägaren har hittat på ett märkligt system för bonusutdelningen – betygsättning mellan arbetskamrater. Och inte på något sofistikerat och rättvist sätt – utan lite hur som helst. Beroende på vad man tycker om jobbarkompisen.

Bloggaren som är gammal personalare reagerar direkt! Jag vet hur chefer kunde beklaga sig över folk som inte jobbade ”hundra” – när jag också visste att de där personerna jobbade just sitt hundra! Dom slet för fullt utifrån sina förutsättningar och gjorde det allra bästa. Men det räckte inte – när chefen jämförde äpplen och päron.

Och hur betygsätts dom vars ungar blir sjuka ständigt och jämt av vistelsen på dagis? När VAB blir återkommande och gör att arbetsplatsen gapar tom trots goda intentioner? (VAB = vård av barn).

Ni som inte kan läsa texten ur artikeln så säger ägaren så här: Å andra sidan säger han också att det ser ut som om de sociala kollegorna har fått bättre betyg. Och att de anställda blivit ”så jäkla snälla mot varandra.”

En sådan arbetsplats skulle inte jag vilja jobba på trots gåvor från chefen! Unionen säger varken bu eller bä i sin tidning. Konstaterar bara att Monitor i Hudiksvall har medlemmar i Unionen men ingen klubb. Lamt! Se till att bilda en då!! Är mitt budskap. Men vem bryr sig? Inte facket i alla fall!

Bilden föreställer Lantarbetarnas fackförbund 1908 i Finspång, Östergötland.