Feel in the Blogg

Känns gyttjepölen igen? Den där sega leran som man trampar runt i.

Och rätt vad det är slirar man omkull i skiten!
Blir liggandes i eländet! 

Och hur lätt är det inte att fastna där sen! Liksom bara acceptera att man ligger där och kan inget annat – tror man.

Ja, en del ger nästan upp.

Men – det går att ta sig ur!  Kämpa på bara! Lite fotfäste och man är nära räddning!

Men vad menar den där bloggaren nu då??   Jo, bloggaren vill bara ha lite mer jävlar anamma!  Tycker ibland att det är mycket så här: Mycket snack – gnäll och klagan – och väldigt lite ”försöka-göra-något-åt-saken”.

Det går att ta sig ur skiten! Det går att kravla sig ur den där sega lerpölen om man verkligen vill och ger sig tusan på det!
Mer verkstad alltså! 
Mycket mer!

 En bra sak när livet känns komplicerat- vänd på problemen! När man inte hittar några lösningar – vänd på det hela!  Se på det hela från ett annat håll.  Som den här bilden:  Är det en hare?

Eller skulle det kunna vara en anka också?

När du ändrar ditt sätt att se på saker – så kommer sakerna du tittar på också att ändras! Titta åt sidorna ibland! Utanför det invanda! Vänd dig om och upptäck annat!

 Det är lite som att tänka utanför boxen! Frigöra sig från de låsta positionerna och tänka fritt.

Nästan lite plockepinn! När allt ligger fast och låst i boxen – dra upp allt och släpp! Börja om! Se nytt!

Bloggen började med gyttja och lera – och på tal om lera! Lera som du formar som du vill – precis som livet. Det kan bli så här…

Eller – – början till något helt annat…

”Mindstorming”! Tänk nytt och fritt!

Och plötsligt! Plötsligt så ser du livet på ett helt annat sätt. Det finns andra lösningar. Andra alternativ. Och andra möjligheter!

Bloggaren känner sig lyckosamt så här: Ja, hon känner sig faktiskt som en problemlösare. Uppstår ett problem, oavsett storlek, sätter hjärnan igång direkt att söka lösningar – och det lyckas, alltid! Det kan möjligen bero på det liv hon levt. Erfarenheter som gjort att hon tvingats söka alternativ och stöd där inget sådant tycktes finnas.
Bloggaren kan ännu höra mobbarnas röster… Hur de hånade henne. Härmade henne när hon blyg och rädd försökte försvara sig i småskolan:
”- Ssss, vad dum du är!” härmade mobbarna, upprepade om och och om igen hånflinande, medan bloggaren rodnande försökte gömma sig bland ytterkläderna i skolkorridoren – smälta in i väggen – försvinna.
Det kunde vara sättet hon pratade på – om hon någonsin vågade öppna munnen, kläderna hon bar, frisyren – allt. Det fanns inget som var rätt i mobbarnas ögon.

Dessa mobbare var starten! Problem, rädsla, ångest – och bloggaren fick mindstorma, hitta lösningar för att överleva. Och det gjorde hon.
Hon klarade sig – blev en problemlösare på köpet. Men om hon hör talas om någon som mobbas…eller om hon ser någon fara illa – då blir hon en TIGER!!

När livet vänder och blir svart – ta nya tag –
gå vidare.

Lätt att säga – svårare att göra kanske – särskilt om det känns som man sitter hårt fast där nere i lerpölen.

Men ta då och mindstorma lite! Vänd på problemen!  Släpp ut alla plockepinn igen och börja om.  Försök att tänka utanför din trånga låda, utanför den kletiga gyttjepölen.
Och även om du känner dig fastlåst och ensammast i världen med dina problem – se dig omkring!
Det finns stöd att få! Det finns alltid någon vid din sida som smörjer.

Se saker från andra synvinklar, kasta upp alla bollar i luften och märk – det finns en hjälpande hand! Vänner som hjälper dig att finna vägen ut – mot nya vägar, annat liv.

 Och när livet riktigt suger så finns det ändå alltid plats för lite fuldans som piggar upp!  Klicka HÄR och ge järnet med Rolandz!!

Var rädd om dig! Tänk utanför boxen! Våga se dig omkring och vända problemen. Och – våga ta emot hjälp. Gårdagens visdomsord kör vi idag – för de passar alla dagar året om! ”När det gör ont att se tillbaka och du är rädd att se framåt – så kan du titta bredvid dig och hitta din bästa vän.”

Sant!
Puss på er därute och en riktig blöt kyss till ni-vet-vem…

Imorgon handlar det om ADHD en egenskap som inte mången förstår sig på…

Gubbslem!

Rugguggla!
Vad trodde ni!?

Bloggaren har haft sin datasupport hemma och han konstaterade att hon har flera tusen läsare av bloggen och många är män! Det tackar vi för!
En annan sak som datakillen upptäckte var att torsdagskvällar är en vanlig tid att kolla in bloggen! Men nu är det måndag och det får bli en blogg ändå!

Jo, det där om vikten av en lockande rubrik! Det är för att få folk att vilja läsa bloggen! Lura dit dom lite extra ibland för att få ut det budskap man har!

Idag handlar det om kvinnors märkliga sätt. En del kvinnors alltså. Och om bloggarens oro över dessa cykler som svänger fram och åter i samhället genom tiderna.

Å ena sidan har vi de arga, rabiata feministerna – en klick extrema kvinnor som hatar män oavsett hur män beter sig. Denna klick smittar av sitt hat på andra kvinnor (och en del män! Jo, faktiskt!) som ringar på vattnet. Ringarna tunnas ur ju längre bort de kommer (tack och lov)…

Å andra sidan har vi KD-Ebba och hennes gäng! Som säger sig värna om familjen! Här ses Ebba och fyra (4!) män – men i verkligheten är det inte alls 80% män som tar hand om familjen när KD själva får bestämma! Då är det hem till spisen som gäller för lilla mamma – 100%!!

Och till sin hjälp i valrörelsen kommer nu Ebba att ta – tro det om ni vill men det är sant – denne man! Men Bert Karlsson får nog vårda språket lite om han ska passa in i det kristdemokratiska.

Sen har vi då de där otäcka cyklerna som svänger!
 Dom där yngre kvinnorna som gulligullar á la hemmafru när barnen ploppar ut och utbildningen är skral och jobben då likaså. D v s mannen/pappan får jobba och försörja familjen. Dom där kvinnorna som får sig en obehaglig överraskning den dag det gulligulliga tar slut!

 En som dykt upp i cykelsvängen är Lisa Magnusson, som skriver för Dagens Nyheter. En märklig kvinna som möjligen tycker att hon provocerar mer än antas vara dum när hon t ex skriver att, citat ”P-piller är framför allt en sexuell revolution för män” i DN 10 december 2017.
Om den korkade twisten skrev bloggaren den 11 december – klicka HÄR!

Nu är det dags igen! ”Att dumpa bebisar är inte feminism”.
Några av er som läser fattar kanske redan vartåt det lutar med Lisa… (Spisen…)

I artikeln vill hon (precis som förr i världen) få kvinnor (inte män!) att känna riktigt dåligt samvete om de inte vill/kan vara hemma länge med sina barn.
Citat ur Lisa Magnussons artikel:
”Det konstiga är att så många längs hela den politiska skalan, från höger till vänster, i praktiken håller med om själva grundantagandet: Det är inte bra om en kvinna är hemma länge med barn. Genom arbetet förverkligar hon sig.”
Och vidare: ”Jag kan inte hjälpa att jag tycker att argumentationen är uppochned. Visst är det samhällsnyttigt med en arbetslinje, men de allra flesta arbetar ju för att leva. Utan lön skulle de stanna hemma.”

Sen har Lisa mage att tillägga, citat: ”Så varför ska kvinnor dessutom förverkliga sig genom jobbet? Vad betyder detta förverkligande ens?”

– Är hon dum på riktigt!? kan någon nu tänka – men bloggaren antar att eftersom hon jobbar för DN så är det nog mer provokativ och möjligen lite barnsligt naiv som Lisa är – inte korkad.

För så här är det ju!  Det här med att ”dumpa bebisar” handlar varken om att kvinnor eller män på något vis slänger ungen på soptippen i någon form av spyfärdig egotripp.

Lisa vill att kvinnor ska få riktigt dåligt samvete och undra: VARFÖR STANNAR JAG INTE HEMMA FÖR GOTT OCH TAR HAND OM MITT BARN!?
 Hon vill att kvinnor blir föräldrar – men inte män!
Tillbaka till spisen igen – med allt vad det innebär.

 Kräks på det här ni kvinnor – och män! Lisa igen:

””Vaddå, en helt ny person som är utlämnad åt mig, det är väl inget?”, säger Statsfeminismen och gäspar utstuderat. ”Vem som helst kan ta hand om den där.”
”Varpå hon – i Timbros fantasi – stegar in på förskolan och räcker över en bebis som alltså bara är åtta månader, som just lärt sig krypa, som blivit medveten om att det kan uppstå avstånd till mamman.
Som därför känner extra mycket ångest inför att bli övergiven, som är rädd för främlingar, som i den här delen av sin utveckling hela tiden vill veta att den fasta punkten, föräldern, finns kvar. Och allt detta för att tjäna in några ynka månaders yrkesarbete.”

Fattar ni!! Ser ni hur Lisa vill få alla nyförlösta att darrande se det lilla rädda barnet framför sig och som HON/MAMMAN dumpar till förskolan. Ser ni hur hon/mamman fixar en livslång ångest hos det lilla barnet!
Pappan nämns inte ens i sammanhanget! Han finns inte!!Ja, bloggaren kräks på sånt skitsnack!

Lisas citat igen: ”Så varför ska kvinnor dessutom förverkliga sig genom jobbet? Vad betyder detta förverkligande ens?”

Ja, kan förverkligande kanske handla om det här, Lisa: Att utbilda sig, satsa tid och pengar på ett yrke som jag tycker om och som jag vill ”förverkliga mig själv” med.
Yrken som män och kvinnor sen båda utövar! För att kunna flytta hemifrån, skaffa bostad och försörja sig själv.
Pengar på fickan! 
För att på sikt kanske möjligen också uppnå en jämställd lönesättning!
Det är svårt att hävda lika lön när den ena parten (män) jobbar full tid medan den andra (kvinnor) stannar hemma längst med barnen och arbetar deltid.

 Och Lisa Magnusson i den bästa av världar är det happy family som gäller livet ut – men så ser det ju inte ut!
Så den dagen gulligullandet med hemmafrutillvaro tar slut –
så står HON – MAMMAN där! 
Snacka om den ångesten!!

Lisa Magnusson och andra med liknande tendenser – SLUTA!
Vi vill INTE att cykeln ska svänga tillbaka till hemmafru där mannen/pappan stängs ute och allt ansvar för såväl barn, hem och sin egen kommande omintetgjorda ekonomi ska läggas på kvinnan/mamman!

Mammor blir föräldrar!

Men det blir pappor också!

Vi vill INTE tillbaka till det här: Vi vill ha det så här också!

Båda kan!!

 Och det handlar INTE om någon sorts kall egoistisk tanke om rent självförverkligande från en bebisdumpande mamma!

Det handlar om föräldraskap, om alla människors lika värde, om samhällsförändringar, jämställdhet, ekonomi, utveckling och – barns bästa!

Efter korkinlägget om att p-piller skulle vara mäns stora lycka i livet skrev bloggaren till Lisa Magnusson och hänvisade till bloggen. Fick bloggaren svar? Inte då!
Bloggaren kommer att göra samma sak den här gången. OM Lisa svarar ska ni få veta!

Ja, se det var en riktig blogg det! Det ska bli intressant att se hur många som läser – och hur det fördelar sig mellan män och kvinnor.

Bloggaren vägrar hänga på cykeln som svänger mot hemmafruar och samtidigt ska det klankas på män i tid och otid. So boooring!! För att inte tala om DUMT och något som inte främjar jämställdheten alls!
På tal om rubriken… och

Bloggaren har fortfarande sviter av flunsan och dricker en klunk sådant här varje morgon. Hon läste lite mer noggrant på etiketten imorse och upptäckte det här rådet…
”Tänk på vikten av en hälsosam livsstil”!
Vad menas med det? Vem bestämmer vilken livsstil som är hälsosam och inte!?

Bloggaren struntar i rådet och lever som hon vill! En del tycker att hon kanske är too much – men det bryr hon sig inte ett dugg om!
Och för dom som undrar eller kanske inte snappat budskapet än så gäller detta för bloggaren:

+ – THAT’S ME!

Som slutkläm Västra Mälardalens nya polisbil! En fin Volvo V90 Cross Country! (Foto:Alexandra Edman/MittMedia).

Bloggarens egen älskling går heller inte av för hackor!   Och då snackar vi bilar och inte andra älsklingar.

Ibland försöker man förstå sig på sådant man inte förstår sig på. Man undrar VARFÖR liksom?
Bloggaren tänker just nu på Mello…

Men är det något att förstå sig på där – egentligen?? Bloggaren anser att det hela är ett stort skämt! Christer Björkmans egen lilla godispåse!

Ett sätt att hålla vintertrötta svenskar lugna under några månader. Lite terapi när kylan, tristessen och flunsan kryper på en.
Ett program att reta sig på! Hylla (för de som nu är sådana…)! För att hålla utleda, trötta svenskar på gott humör – eller dåligt – få dom att reagera helt enkelt – där dom hänger framför TV-apparaterna i vinterkoma.
Men en sak är helt säker: DET HAR INGENTING MED MUSIK ATT GÖRA!!
Det är SÅ långt från tävling i musikalitet som man kan komma! Inte heller är det någon hitmaskin längre. Vem kommer ihåg de senaste årens vinnare?? Och hur stod dom sig i Europa??
Nej, det handlar numera om att lotsa TV-gloende svenskar genom februari och mars! Ge dom en töntshow att skratta åt eller kräkas över.

Sen är det ju så att smaken är som baken – delad! Låt dom som vill lulla sig bort med lite trams och flams á la Björkman få göra det. Lite slötittande som man sen kan dissa eller hissa på Facebook!

Men blanda aldrig någonsin in ord som seriositet i det hela! Tro för allt i världen INTE på idén att det hela har något värde, ger något avtryck till eftervärlden – mer än möjligen ytterligare slantar i General Björkmans portmonnä.
Samma strategi har för övrigt liknande program som Talang, Farmen och andra mer eller mindre fasansfulla ”väcka-sovande-trötta-svenskar-ur-dvalan-program”.

För bloggarens del finns inget intresse för Mello!

Annat som har gjort bloggaren spyfärdig är alla program där människor förnedras genom att visas upp – och ofta helt enkelt låter sig visas upp – i all sin eländighet.
Program som exempelvis ”Lyxfällan” i Sverige och ”Judge Rinder” från Storbritannien. Program där tittare får rysa över andra människors olycka och samtidigt i sitt stilla sinne oroligt tänka:  – Hoppas det aldrig händer mig…

 ”Judge Rinder” är en copycat av amerikanska ”Judge Judy” men det är samma sorts program med samma sorts människor som kommer för att få sina domar. Ofta lite trasiga personer som sjabblat bort pengar till någon eller lurats i en affär.
En ”riktig domare” skipar sen rättvisa och frikänner, dömer och medlar efter behov s.a.s. I den amerikanska ”Judge Judy” är det riktiga domar som avkunnas – i den brittiska versionen är det mer oklart, möjligen handlar det om vägledande domar.
 Det som fick bloggaren att må riktigt illa var ett avsnitt hon av någon märklig anledning lyckades zappa sig till här om veckan. Det handlade om en person som lånat ut pengar till en annan men där motparten ansåg att det var en gåva och inte ett lån. Det vanliga alltså…

 Det som gjorde att bloggaren mådde illa var  Judge Rinders frågor…  Det var nämligen så att den som lånat ut pengar var en kvinna – och den som fått låna pengarna var en man. De hade haft en flera år lång kärleksrelation och kvinnan var över 20 år äldre än mannen.
De var båda vuxna alltså – kvinna 50 – man 30 ungefär, det var frågan om en dispyt kring pengar, men Judge Rinder hade ändå mage att fråga kvinnan:
 – Vad var det du föll för hos en så pass mycket yngre man?  Vad handlade det om – babysitting – nej, förresten säg inget för jag blir spyfärdig.”
Detta är direkt översatta frågor som denne ”Judge Rinder” ställde till kvinnan i programmet!

Så sjukt! Vad har ålder med någonting att göra?? Riktigt dåligt! Men så är det ju ”good old England” också. För sådant händer väl aldrig i Sverige…
 Ett litet tillägg i allt det pinsamma, fördomsfulla, sjuka med Judge Rinder: han är homosexuell och bloggaren tänker då att han som advokat och tidigare gift med en man borde veta vad fördomar och förtal handlar om och verkligen inte sälla sig till glåpordskastarna och mobbarna… Men inte då.
Fotot ovan är från Robert Rinders bröllop med Seth.

Alla får ha vilken uppfattning de vill MEN ingen får göra en annan människa illa! Och att ställa frågor om ålder för att på något vis påtala det felaktiga med åldersskillnad – och speciellt där kvinnan är äldre än mannen – är lågt och visar bara vad den som gör sig löjlig över sådant har innanför pannbenet – det ekar rätt tomt där inne…

 Ålder är bara en siffra! Glöm aldrig det! Siffror har ingenting med känslor, vänskap eller förtroenden att göra! Älska vem du vill! Du älskar en person – inte en siffra!

Och vad gäller Mello…  

En måillagrej till – om saker som bloggaren inte förstår! Monica Lewinsky – känd för att ha haft sex med sin gifta chef som dessutom var USA:s president gråter nu också Metoo-tårar… Hon känner sig SÅ utnyttjad – oskuldsfull som hon var (22 år) och med en så mycket äldre man… (Clinton var 49).
Det var ju inte alls så att hon gick igång på grejen att bli uppraggad av en av världens mäktigaste män! Att hon faktiskt tyckte det var ett kap hon gjorde – då! Att hon njöt av situationen oavsett ungdomligt oförstånd!
Bloggaren är SÅ trött på att kvinnor som faktiskt visste vad dom gjorde – flera år senare ska gråta ut med Metoo-drevet.
Det blir allt en sån här på fröken Lewinsky:

En riktig jobbig spya blir det också på Arboga Tidning! Den tidningen förstår man sig ännu mindre på numera – om man nu vill anstränga sig för att förstå blaskan i fråga…
Från att ha varit en lokaltidning med status – har blaskan nu blivit en kvällstidnings-look-alike!

 Att på första sidan idag publicera en jättebild på den mördade Aki Paasila efter att Paasilas exfru frikänts från mordet på honom är bara helt förkastligt!
Har den lokala tidningen möjligen tänkt någon enda tanke på Paasilas fyra barn? På hans övriga släkt? Vad dom känner när de ser en bild av en älskad pappa och familjemedlem som tros blivit mördad? Dubbelspya blir det!! SKÄMMES!!

Det är för övrigt inte första gången den lokala tidningen inte drar sig för att publicera bilder på offer. SÅ dålig tidning!!

Lite snälla saker i bloggen också. Om vad man kan göra när vintern är ryslig och man inte har lust att dröna bort timmarna framför TV:n.

 Baka kakor! Fort, enkelt, gott!

Skiva att äpple, vända skivorna i farinsocker och ströbröd plus lite sirap- sen steka i smör!
Äta sen med glass! Glass – bra för sårig flunsahals!

Köpa sig en semla och trycka i sig! Eller be någon snäll själ handla åt en om man inte orkar ta sig ut.

Kolla på bilder och drömma sig tillbaka till favoritplatser på jorden! Goathland, norra Yorkshire i England.

 Njuta av goda ”vargnews” – nu från Östergötland!

Och ta en flukt ut genom fönstret!
Se vem som kikar in! Upptäcka att våren faktiskt inte är så långt borta och att klätterhortensian visar att den är beredd! Snart grönskar det igen! 🙂

Var rädda om er! Älska mycket! Hata aldrig! 
 Och glöm inte – tänk dig för och tänk före innan du vräker ur dig dumheter.
 Du älskar en person – inte en siffra!

Ta’t lugnt och var snäll!

Vad fattas här i detta permafrosthål!!
Jo, ett sådant här:

För alla frusna själar med permafrost! En möjlighet att tina upp! Ett varmt klappande hjärta!

Har du tänkt på hur lätt livet känns när allt går bra? När du är frisk, känner dig pigg, när du har härliga, roliga dagar och inte ett bekymmer i världen! Visst är det underbart! Allt är bara ”Happy days” liksom!!
Det är nästan så bra och härligt att du inte ens tänker på hur bra och härligt du har det…

förrän de dåliga dagarna dyker upp… Dagarna som slår knut på varandra och bara är isande kyla…

 När det känns som just du och din tillvaro är utvald att må riktigt, riktigt dåligt! När hela ditt jag fryser till is och du kryper ihop därinne i det frusna, kalla. Det spelar liksom ingen roll hur du vrider och vänder på dig själv eller på dina problem – det blir bara värre.
Mer fruset och mer isande kallt.

Det spelar ingen roll om du själv varit ett person med stort, varmt hjärta! Hamnar du under isen så är det andras värmande hjärtan som du behöver nu!

Och finns dom där?? De värmande hjärtana – eller märker du bara svarta hål.

Och hur tar du själv hand om de människor som bryr sig om dig? Inte bara när det är dagar av guld utan när den där iskylan sveper över de där människorna.
Kan du hantera den riktiga, viktiga vänskapen?  Som Muhammad Ali beskriver det: ”Vänskap är det svåraste i världen att förklara. Det är inget du kan lära dig i skolan. Men har du inte lärt dig meningen med vänskap så har du faktiskt inte lärt dig någonting alls.” 

Så har du en riktig vän – en som plötsligt bara vill kolla att du är okey, en som bryr sig – var rädd om den!!
Sådana vänner är svåra att hitta…

Eller tar du dina vänner för givet!?

 Några som oftast riskerar att tas för givet är den närmaste familjen – de som borde uppskattas mest. De som alltid finns där för dig oavsett glädje eller sorg.

Föräldrar – barn… Föräldrar älskar sina barn villkorslöst! För den skull ska de inte tas för givet!

Barn – föräldrar…
Föräldrar älskar sina barn utan förbehåll – det är bara ren kärlek. Var rädd om den kärleken! För det kommer en dag när stolen där hemma står tom och föräldrarna är borta för alltid…

Att ta sina familj – sina föräldrar, sina barn, sina syskon för givet är hårt och definitivt inte bra. Men frågan är om inte äkta vänskap utan familjeband som naturligt knyter samman ändå är den största gåvan. De där oväntade banden – utan förankring i släktskap. Dom där vännerna, dom där nära dig som accepterar dig precis som du är, som skulle göra allt för dig.  Dom som inte är familjen men som ändå alltid finns där för dig.

Sant…

Ta aldrig dessa människor för givet! Dom bryr sig om DIG utan familj- eller släktband. Dom tycker bara om dig av fri vilja! Vill göra det bästa för dig oavsett!
Svik inte dessa människor. Ta dom aldrig för givet! De är de där unika diamanterna du någon sällsynt gång kan hitta i grushögen! Slarva inte bort dom! VAR RÄDD OM DOM!

Så när de frusna stunderna kommer.  Ta hand om varandra! Visa kärlek, omsorg och omtanke när den som allra mest behövs.

Och den där känslan med någon man älskar. Var rädd om den!

”Det är lätt att ta av sig kläderna och ha sex. Människor gör det hela tiden.
Men att öppna upp sin själ för någon, låta någon komma in till sitt innersta, till sina tankar, sina rädslor, sin framtid, sitt hopp och sina drömmar
– det är att vara naken.”

Så TA ALDRIG NÅGONTING FÖR GIVET!  Lev inte ditt liv själviskt och trångsynt! Nyp dig själv i armen då och då och tänk på hur lyckligt lottad du är! Du har familj! Du har vänner! Du har människor som bryr sig om dig! Tänk på det, uppskatta det och visa det för dessa människor! Visa att du har ett varmt klappande hjärta!

Låt värmen och kärleken flöda! Omtanke och vänlighet kostar ingenting! Slösa med sådant!

Bry dig!

Låt inte tankar och löften bara bli till läpparnas bekännelse. Var rädd om dom som vill dig bäst och mest!

Och när det är som svårast för någon. Visa din omtanke och din kärlek lite försiktigt. Visa den – men vänta in. Låt det smälta in och läka till bättre dagar…

Bloggaren bryr sig och bloggaren har människor som bryr sig om henne. Men ibland känns det inte så. Ibland känns tomheten och saknaden stor. Iskylan sveper hårt omkring en och man bara önskar att någon ville blåsa lite varm kärlek på en.

”En läkare sa en gång: -Den bästa medicinen för människor är kärlek. Någon frågade: – Men om det inte fungerar? Läkaren log och svarade: – Öka dosen.”

Var rädda om varandra och om er själva! Visa kärlek! Visa uppskattning! Visa att ni bryr er om varandra – såväl i goda som i svåra stunder och allra helst då. Då behöver ni/vi/du/jag det mest.
Bloggaren vill sända en extra varm omtankeskram här och nu till sina barn, till HONOM, till sina syskon med familjer (en biologisk och en självvald) och till vännerna – ni som faktiskt betyder ALLT! – TACK för att ni finns och jag hoppas att ni vet och känner hur mycket jag bryr sig om er.

Se den här filmen om att aldrig ta någon eller något för givet!

Känner du till den här karln? Du kanske känner dig lite grann som honom i alla fall? Fet och uppblåst?
Bloggaren kände vare sig det ena eller det andra! Hon förstod inte vem Mr William Banting var förrän hon läst en artikel om honom i DN nyligen!

Om det här! Hur den fete William la om kosten – BANTADE (Banting!!) – och gick ner en massa kilon i vikt på ett litet kick!
Bloggaren hade aldrig tänkt på var ordet ”banta” kommer ifrån förrän Dagens Nyheter alltså klargjorde begreppen! Så här kan man läsa ur artikeln:
”William Banting hade problem med sin övervikt. För att få bukt med det han upplevde som ett hinder i livet, tillfrågade han en läkare vad han kunde göra åt saken.
Läkaren gav honom råd om speciell kosthållning, och Banting gav år 1863 ut en broschyr där han beskrev vad han åt – och inte åt – för att gå ned i vikt.
Kött, grönsaker och frukt var några av livsmedlen som stod på Bantings meny. Öl, mjölk, smör och socker höll han sig borta från.”

Om William Banting skriver Wikipedia så här, citat:

William Banting, född 1796, död 16 mars 1878, var en begravningsentreprenör känd för att ha gått ner kraftigt i vikt efter att ha lagt om sin diet till socker- och stärkelsefattig kost. Banting hade genom åren dragit på sig en kraftig övervikt, som lett till problem med leder i knän och problem med att gå på toaletten. Han hade frågat flera olika läkare om råd utan någon framgång. Då han blev så fet att han fick problem med hörseln (fett tryckte mot innerörat) gick han till läkaren William Harvey, som föreslog en drastisk kostförändring.

Harvey ordinerade en diet bestående av ganska stora mängder proteinrik föda, såsom kött och fisk. Han minskade kraftigt på intaget av kolhydratrika matvaror, såsom öl, bröd, socker och potatis. Till sin stora förvåning tappade Banting snabbt åtskilliga kilo. 1863 meddelade han allmänheten om sina framsteg i broschyren Letter on Corpulence Addressed to the Public, där han beskrev hur han under loppet av ett år (från augusti 1862 till augusti 1863) lyckades gå ner i vikt från 92 till 71 kg.”

Sen dess har det följt en massa olika dieter – mer eller mindre lyckade sådana. Bloggaren tänker på vad dottern brukar säga:” – Det är enkelt! Stoppa inte i dig mer än du sedan kan göra dig av med! Lätt!”

För visst är det så! Ät det kroppen behöver för att fungera.
Låt bli resten! 
För resterna gör du inte av med utan de tenderar att hamna runt mage och höfter…

Bloggaren har provat på en metod som fungerar alldeles utmärkt! Den här: När man har lärt sig Viktväktarnas väldigt enkla idé – ät vad du vill men fördelat på ett lite annorlunda vis än du kanske ätit tidigare – så är det bara helt rätt!

D.v.s. – älskar du gräddsås så kan du faktiskt unna dig en klick om du fördelar ut resten av det du äter på grönsaker, magert kött o.s.v.
Och bloggaren gick också ner 28 kg på 4 månader när det begav sig. Och det var lätt!

Här är några andra vinnare!
För unga som för de äldre!
För barn och för män! Det är inte bara roligt att komma i smalare kläder, köpa nytt och känna sig fräsch – det handlar om att må bra också! En tung kropp sliter på höfter och knän.

Bloggaren minns hur fantastiskt det var att kunna springa och springa fort när man blivit av med alla de där 28 kilona!

Klicka HÄR för att komma till Viktväktarna!

 Annat intressant som bloggaren hittade i DN var vad Michelle Obama just sett för film på bio! Den här: ”Black Panther”.

Så här skriver DN, citat:
”Michelle Obama, expresidenten Barack Obamas fru och USA:s före detta första dam, twittrar inte överdrivet ofta. Och när hon väl gör det handlar det oftast om maken. Därför är hennes senaste tweet, om Marvels superhjältesuccé ”Black panther”, ett avsteg från det normala.”