Feel in the Blogg

  Ett år har gått…

TACK!!! Du vet vem du är…

”– Act your age!” D v s skärp dig och uppträd i den ålder som ditt personnummer säger att du har!!

Det betyder att du inte får klä dig som du vill – om det betyder att du ser ”för ung ut”! Det betyder också att du inte kan agera i en annan ålder än den som du dokumenterat befinner dig i!

En väninnan till mig sa något väldigt klokt: – Man måste känna igen sig själv!

D v s vara, leva, klä sig, älska, njuta som den person man är – oavsett vad man har för födelsedatum.

Känna igen sig själv! Inte låta andra bestämma vid vilken ålder det är slut med korta kjolar, tuffa jeans eller parta med vännerna. Men inte heller låta åldern styra så att man MÅSTE klä sig eller agera för att verka yngre – det blir också lite fel.

Men ålder – vem bryr sig om ålder!?   Numera lever vi längre än någonsin om vi får ha hälsan. Det betyder att vi kan ha ett rikt och roligt liv långt in på den så kallade ålderns höst. Varför då inte fortsätta att LEVA – som den person man är – den man känner igen sig som!

Väldigt många äktenskap slutar i skilsmässa och det kan möjligen också bero på att vi lever längre och är piggare. När barnen är utflugna och klarar sig själva – finns det massor av år kvar. Det betyder också att ett krossat hjärta kan lappas ihop igen! Vi kan finna någon ny att njuta tillsammans med och vid ett tillfälle i livet då barnpassningen är över och kanske även karriärkraven.

Kyssar, smek och intimitet har ingen ålder!
Hittar du en person som attraherar dig – go for it!

Är du lite äldre och fri igen så har du alltså alla möjligheter! Ålder har ingen betydelse – du har många år kvar!
Och ålder har heller ingen betydelse för vem du väljer att älska! Ung eller gammal – vad betyder det? 

Vuxen med erfarenhet och en massa känslor – det är det viktiga! 😀 Även om man kanske inte behöver skryta om det!! 😉

Lev och njut! Oavsett ålder! Och oavsett vem du vill älska – man eller kvinna.
Det är känslorna som är det viktiga – inte ålder eller kön!

Bloggaren känner ett par som levt tillsammans några år och som nu har gift sig – mot alla olyckskorpars kraxande kanske. För hon är 44 och han är 25. Vad betyder ålder när man älskar?

Sen kan man välja andra sorters förhållanden. Vänner med fördelar!

Att ha en vän med fördelar kan vara underbart! Man lever sitt singelliv som man blivit bortskämd med sedan den mer eller mindre jobbiga f d partnern försvann, kanske och man äntligen får leva sitt eget liv som man själv vill igen. Att vara fri men ändå kunna känna närhet till en person man tycker om. Att träffas och njuta ihop.
Men det krävs tillit och ärlighet, givna spelregler, att ha en vän med fördelar.

Vän med fördelar – kan också vara ett sätt att prova på – hur fungerar jag igen med en ny partner? Är man sårad och har blivit besviken sen tidigare kanske man inte vågar satsa fullt ut. Att då hitta någon som vill ”leka” under samma premisser är guld värt. Vänner hela livet sen kanske? Med fördelar…

Sen kan människor föredra andra sätt… 😉 Men då missar man närheten och umgänget med en person man tycker mycket om – en god vän som har vissa fördelar framför andra vänner!

Bloggaren hoppas att läsare har åsikter om det här och kanske egna upplevelser. Dela gärna med er!

Nej, bloggaren är inte av den sorten som går på om att allt var bättre förr. Det var annorlunda, ja och det fanns mycket som var bra men en hel del som var dåligt också.

 Det där saknade bra kom bloggaren särskilt att tänka på för några veckor sedan i samband med besök i Mölndal. Nu initierades bloggen genom Eva Pettersson som lagt ut det här fotot på Facebook idag: Ett hus, ett kvarter i Arboga – med texten, citat:
”För 55-60 år sedan var det inte asfalt utan grus som portvakten krattade varje lördag . Vi var en massa ungar som växte upp här och som lekte och lekte. På de undre balkongerna satte vi fast filtar och gamla trasmattor med klädnypor och fick underbara kojor…”

Bloggaren tog sig alltså en kaffetår i Mölndal en lördagseftermiddag, såg detta och började fundera: Ja, vad är det här då? En stor gräsmatta, en flaggstång och gula hus!?

Jo, titta närmare: En liten affär i huset närmast!

Och se här! En liten kombinerad kiosk och affär och tre småkillar. Den stora killen har varit inne och handlat medan de andra två sitter och väntar. Sen ska det lekas på gräsmattan intill.

Bloggaren satt där med sitt kaffe och tänkte att det är sällan man ser sådant numera. Inte i Arboga. Inte i småstäder.
En liten affär i kvarteret. Gräsmattor och grönt. Lite bilar men desto fler cyklar. Ungar som leker. Kvarter som lever!
Kanske bara i förorter som den här – Mölndal intill Göteborg. Förorterna blir småstäder som förr intill storstan med allt det nya.

Bloggarens eget kvarter här i Arboga för mer än hundra år sedan. Ungar som leker ute på gatan. Troligen kommer det inte en enda bil – möjligen en hästdroska i sakta gemak.

Men man behöver inte gå hundra år tillbaka i tiden för att märka skillnaden. Precis som Eva skriver här ovan så räcker det med hälften – för 50 år sedan levde kvarteren.
Det var den tiden då mammor var hemma, pappor jobbade och försörjde familjen och ungarna lekte långt borta från dagis, nattis, lekis, förskola och fritis. Gårdarna blev lekplatser, kojor, hemliga ställen.

Bloggaren minns cykelrace runt kvarteren nere på Sjukhusgärdet! Små Kalle Blomkvistare som smög på vicevärden i huset intill! Första oskyldiga pussen bakom garagen!

Och lekarna! Vippa var en.

Bloggaren hittade faktiskt en sida via Google om Vippa och hur man spelar det! Klicka HÄR och kom till Åke Zimmermanns sida om Vippa.

Nej, det var nog inte bättre förr – men annorlunda. Och det gamla som var bra behöver inte vara borta. Vi kan ta tillbaka det fina som fanns – låta kvarteren blomma, barnen leka – om så bara på helgerna – en söndag som idag!

Ut i försommaren och lek nu! Duka lunchen på gräsmattan! Bjud grannen som förskräckt tittar ut! Slappna av, chilla lite – glöm hetsen och stressen och det vardagsnya. Du lever idag och det är söndag och solsken!

…som växte upp och bestämde sig för att inte ta mer skit!

Det var en gång en liten flicka.

En efterlängtad liten flicka.

 Den lilla flickan var lycklig och glad och hade ett bra liv med sina föräldrar. 
Flickan fick en efterlängtad lillebror och en katt och blev ännu mer lycklig och glad. 

Den lilla flickan började skolan och sen var hon inte glad och lycklig mer.

Under hela sin grundskoletid blev den lilla flickan mobbad. Hon visste aldrig varför. Kanske var hon för blyg? Kanske hade hon fel kläder? Kanske var hennes långa i fel frisyr? Hon visste aldrig men den lilla flickan fick 9 år av fasa och bedrövelse. 9 år som kom att prägla resten av hennes liv.

Den lilla flickan växte upp. Skaffade sig en mask som skyddade hennes inre.  Hon såg ut att vara glad men inuti fanns det mycket sorg.

När den lilla flickan blev äldre och fick jobb började hon förstå mer och mer av människor och deras beteende. Hon såg spelet. De förtryckta och förtryckarna. De mobbade, diskriminerade, de nedvärderade – hon såg dem och tog deras parti – alltid!

När den lilla flickan blev mamma fortsatte kampen. Aldrig att hennes egna barn skulle få bli mobbade! Aldrig att de skulle få lida så som hon hade gjort. Inte de egna barnen men inte andra barn heller!

Hon agerade, skrev insändare, protesterade, blev politiker, blev agitator!
Det som var orättvist och fel måste rättas till. Hon fick mycket positivt ut av det hon gjorde. Det hände saker och människor tyckte om att hon agerade.
Men inte alla… En tidning skrev om näthat och hatbrev i brevlådan. Men hon gav inte upp.

Ja, den lilla flickan blev vuxen men skoltiden hade satt sådana spår att hon ofta inte kunde prata om åren utan att gråta.
Men hon hade bestämt sig för att inte ta mer skit!

Därför rinner sinnet över på henne ibland när en del människor tycker att hon är ”jobbig”, att hon ”bråkar” eller bara är ”too much”. När någon gör sig rolig över henne – eller rentav mobbar henne för hennes protester och agerande.

För den lilla flickan, idag vuxen, tar inte mer skit! Och hon kommer aldrig att sluta agera mot orättvisor, diskrimineringar, mobbing och missförhållanden. ALDRIG!

Avslutar bloggen idag med bilder från Botaniska Trädgården i Göteborg. Klicka HÄR för att komma till Botaniskas hemsida där ni också kan beställa deras nyhetsbrev!

Det här är INTE vägen till Botaniska.  Bloggaren gick fel… Detta är Slottsskogen i Göteborg! 🙂

HÄR är Botaniska Trädgården!

Och här är färgprakt! –  – – –  – 

Och ett näsduksträd!

Näsduksträdet är unikt. Blommorna ser ut som näsdukar som fladdrar för vinden.

Ängen av pingstliljor… …och så avslutar vi kärleksfullt med ett hjärta. För visst är det väl ett hjärta av växter och blommor!

Var rädda om er! Var rädda om andra, om varandra! TA INGEN SKIT!!

Jag känner en vän som älskar för mycket. För fort. Och för länge.

Hon kör 120 där det bara är 50 och får fortkörningsböter så att hon snart tappar licensen
– licensen att älska…

I sängen skriver hon ner allt hon känner. Bara för att orka – och stå ut.

Kärlek och liv – himmel och helvete. Hur lär man sig att tänka klart? Hur ser man om det rosenröda varma ha iskalla, svarta sorgkanter?
 Hur upptäcker man ifall skrattet är en grimas som bara döljer tårarna?
Hur känner man om det glödande heta har spår av frostig iskyla?
Vad är sant och vad är falskt? Hur vet man om det är rätt eller fel? Hur hittar man vägen?

Hur balanserar man självföraktet, nedvärderingen av sig själv mot verkligheten?

Hur tar man in någonting precis som det är? Och vad är det som är precis som det är?

Varför är livet så svårt?

”Livet är för kort för att vakna upp på morgnarna och ångra sig. Så älska människor som behandlar dig väl och glöm dem som inte gör det.
Och tro på att allting händer av en orsak. Om du får chansen – ta den, om det förändrar ditt liv, låt det göra det.
Ingen sa att det skulle vara enkel – de lovade bara att det skulle vara värt det.”