Feel in the Blogg

Vem ska härska i Arboga? – Agneta Bode? undrade Arboga Tidning igår, måndag.

Självfallet ska INGEN härska! Härskartekniker måste bort! Vi lever i en demokrati – även i lilla Arboga!

En insändare i samma tidning tar upp detta viktiga ämne på ett mycket bra sätt! ”Härskarteknik tystar debatten i Arboga” är rubriken.

Så sant! Bloggaren har själv drabbats som företrädare för Miljöpartiet. Insändarskribenterna tillhör Folkpartiet i Arboga och nämner några händelser som de kan relatera till.
Men de som råkar värst ut, anser bloggaren, är de som tillhör de styrandes gäng! Har man gått med så måste man rätta in sig i leden! Det finns inte utrymme för diskussioner eller protester när toppskiktet bestämt sig.

Inte se, inte höra, inte tala – är det som gäller! Munkavle på! Och är det någon som vågar sticka ut hakan blir resultatet total utfrysning! Det utsätter sig inte den mest härdade för i en liten stad…

Bloggare tror inte att sådan politik lönar sig i längden. Inte detta århundrade! Möjligen lever en del gammaldags idéer kvar av typen ”en gång sosse, alltid sosse” men det är begrepp som yngre människor inte känner något samband med.

I en modern tid ska det vara högt i tak! Ingen ska behöva vara rädd att komma med motargument! Delar man inte en åsikt måste man få uttrycka den och inte straffas med skamvrån! Sådana tidsenliga regler måste gälla även i Arboga!

 En annan angelägenhet är vissa politikers sätt att arbeta i Arboga! Istället för att samarbeta för Arbogabornas bästa känner en del politiker det som viktigare att ”bråka” med motparten!
Det är viktigare att få rätt i förhållande till den andre – än att kompromissa för Arbogas väl. Sen kan man vara överens om samma sak men det skulle ingen av parterna erkänna! Vilket sätt att styra en kommun!!??

Bloggaren är inte moderat och inte heller sosse men anser att när ett parti styrt i snart hundra år är det dags för ombyte! Dags att röra om i grytan! Vädra ut unken lukt och släppa in friska vindar! För Arbogas bästa!
Och med ”röra om” menas INTE att byta parti för att komma med i de styrandes gäng! Då skulle snart alla makt- och penninggalna höra till samma parti – sorgligt.
Det är dags att Arbogas politiker tar sitt ansvar! Gör rätt för sig i uppdraget de fått i förtroende av väljarna!

Så kloka ord sa Olle Ytterberg i tidningen för en tid sedan.
Men – man ska heller inte vara förtroendevald för behovet att utöva makt! Och härskartekniker hör inte hemma när vi pratar om att vara vald genom förtroende!

Helt andra saker nu.

  Igår begravdes en kär granne. Flaggan var hissad på halv stång och vädret blev sällsamt vackert denna dag. Se en sådan dramatisk himmel!

Vägen hem från minnesstunden i Kungsör. Klarblå himmel och en förunderlig solnedgång. Till Bosses ära…

Till Bosses ära intogs också en stilla gravöl igår kväll. Vila i frid Bosse.

Måndag igen och redan 20 januari! Snart är den sista vintermånaden här och sen kommer våren! Härligt. Läste på SMHI:s sida att det ska bli mycket kallt till helgen, -21 fredag morgon spår SMHI, men sen plusgrader veckan därpå!

Vad gör man då en måndag morgon? Bloggaren vet i alla fall… Kallar Bilprovningen så kommer man – oavsett om det är tidig måndagsmorgon.
FÖR tidigt kanske för plötsligt släckte dom i hallen! Men det löste sig och Andreas kollade ”pärlan” och det var inga problem alls!
Inte ett fel! Andreas justerade lysena bara och det gjordes även på Lena Lundins bil som var före mig. Det gick lika bra för henne fast hon hade förstås en betydligt nyare bil.
Tacka vet jag gamla Volvobilar!

Dagens Arboga Tidning ser ut så här:
”Blir hon Arbogas nya kommunalråd?”, undrar tidningen .
Ja, det återstår att se. Listan till kommunalvalet ser ut så här, de 25 översta platserna: Inte många tunga namn och flera med ganska liten erfarenhet. Men som sagt, vi får se.
Man kan hoppas att toppskiktet på listan tänker lite mer på sitt beteende på sociala medier – annars räcker inte förtroendet långt.

Måndagen ser också ut så här för bloggaren:

Nya ljus har tänts utanför.

Ljusen brinner för den här mannen: Bosse – en kär granne som gick bort alldeles för tidigt. I somras satt han som vanligt ute i trädgården och skrev musik men hade som alltid tid för en pratstund.

Idag följer hans närmaste honom till den sista vilan. Vila i frid kära Bosse!

Bloggen avslutas med den lilla skylt som satt på Bosses dörr.

Söndagen är här – vilodagen – den som ska helgas, enligt det tredje budordet. Men vad menas med att ”helga vilodagen” – egentligen?

Slöa hela dagen, som Vilda Wilma?

Eller kan man sträcka lite på sig? Som Curry.  Göra lite nytta?

Ta en promenad, som Felix, är det att helga eller vanhelga?

Bloggaren kollar sin kalender för nästa vecka och finner den full med sysslor av allehanda slag. Därför har hon bestämt att hennes sätt att helga vilodagen, men framför allt sig själv, är att göra lite nytta så att kommande veckodagar blir lite helgade också. Så att måndag, tisdag, onsdag och resten av vardagarna blir mindre arbetssamma med färre måsten och mer tid för just vila.

Sådan här nytta kan man göra! Frosta av frysar! OBS! Bilderna på isig frys och på Annie Lennox är inte tagna hemma hos bloggaren! 😉

Sen kan man chilla framför TV:n och kolla ”Midsomer murders” eller favoriten ”Tillbaka till Aidensfield”!
För säkerhets skull med Carolas sköna raggsockor på! 🙂

Då kan man passa på att drömma om den där resan som bara SKA bli av! Den till Goathland i norra Yorkshire – som blev Aidensfield när  TV-serien spelades in. Goathland Hotel – ska bokas! Huset blev puben ”Aidensfield Arms”, i  den populära, brittiska TV-serien.
Om bloggaren kommer dit – FEL – NÄR bloggaren kommer dit – kommer förstås rapportering därifrån med bilder! 😀

När man sitter i sin soffa och tar det lugnt kan blicka ut över julgranen som får stå kvar en tid till! Bloggaren har inte hjärta att kasta ut en levande gran som dricker vatten varje dag och skjuter gröna skott!

Söndag – predikan – tänk på vilodagen så att du helgar den – på mitt sätt! Vilket är ditt?

I morse när jag drog upp persiennerna såg jag den gamle mannen tvärs över gatan. Han bor på nedervåningen i huset mitt emot och nu skulle han ut och slänga sopor. Sakta, sakta gick han ner för trapporna, la soppåsen i tunnan och så sakta, sakta tog han stegen uppför trappan in igen.
Så gammal och trött. Jag vet vem han är – han kallas Acke och har berättat om hur han en gång lekte på vår gård. Som liten pojke sprang han omkring här i kvarteren kring Stora Nygatan som den hette då. Fotot har har jag fått via Facebook och gruppen ”Du vet att du är från Arboga om…”

Nyss en liten pojke!
Nu en åldrad man.

Jag såg på honom genom fönstret med värme i mitt hjärta och tankarna for genom mitt huvud. Så fort det går – det där som kallas livet. Och vi har ingen aning om när det hela ska ta slut.

På vår gård finns nu något som påminner om förgängligheten.  Om att allt plötsligt kan förändras, över en natt.

Vår granne avled hastigt, alldeles för ung kan tyckas. Hans barn hedrar hans minne på olika vis. Igår kväll brann marschallerna åter utanför Bosses fönster.
 En ensam ros i snön berättar om saknad och förtvivlan men också om varma minnen av en älskad pappa.

Ta tillvara stunden innan det är försent! Gör det där du alltid har velat göra! Ring vännen sen länge sen och berätta att du inte glömt! Skjut inte upp till en annan dag – den dagen kanske aldrig kommer. Du lever nu! Men en dag är allt försent…

(Anm. Bilderna på barn och gamla är tagna från Internet).

Ingen blogg idag pga tillfällig time-out.