Feel in the Blogg

Här om dagen tänkte jag på livet som en tågresa. Vi är alla passagerare och följer med på resan.

Men så plötsligt stiger någon av! Den käraste vännens resa är till ända. Biljetten som löstes en gång räcker bara hit…

Så sorgligt med så definitiva avsked. En hastig kram, några kärleksfulla ord eller kanske inte ens det hinns med när tåget sätter sig i rörelse igen och går vidare – livets tåg…

Vem vet när min ändstation är den nästa? Hur länge får du åka med? Ett litet tag till kanske eller längre… …innan du måste gå av och lämna din plats.

Så vemodigt att tänka på men så viktigt. För vår resa har ett slut, det vet vi alla. Så se dig om i din kupé, var vänlig mot dina medpassagerare och njut av landskapet som flyter förbi. Din biljett har en slutdestination men du vet inte när och var.

Jag försöker tänka så och njuta av varje dag. Förmodligen kommer det med åldern. I ungdomen är man sorglös och kan nästan inte vänta på att framtiden ska komma, att man ska fylla 13, 15, 18 o.s.v.

Några som inte tänker så utan lever dagen som den kommer är mina katter. Idag var det åter dags för morgonshow! Lite slagsmål på skoj och sen vänskaplig kram!

Vaktkatten Felix var på plats och höll koll! Han tycker dom är SÅ jobbiga! 🙂

Fredrika har namnsdag idag! Grattis!

Jag tänker direkt på den här kvinnan: Fredrika Bremer!

”Fredrika Bremer anses vara kvinnorörelsens främsta pionjär”, skriver Wikipedia. Läs mera HÄR!

Var rädd om biljetten du fått på livets resa.
Vårda den ömt.
Resan går fortare än du tror.